Förebyggande

Hur skapar vi trygghet i Västerhaninge?

Kommunen har fått in ett medborgarförslag som lyder:

”Vill att kommunen kontaktar fastighetsägaren för Västerhaninge Centrum för att undersöka möjligheterna till att sätta upp övervakningskameror i centrum.”

Medborgarförslaget ska behandlas på kommunstyrelsen 2021-06-16. Medborgarförslaget kan laddas ned här.

Den styrande alliansen med S, C, L och KD avslår medborgarförslaget och motiveringen kan laddas ned här. Inför beslutet har Vänsterpartiet beställt en analys av Västerhaninge från polisen och den kan laddas ned här.

Det finns en bred uppgörelse med alla partier i Haninge kommun om vikten av trygghetsfrågor. Den uppgörelsen kan laddas ned här. Tyvärr håller ju vi som oppositionsparti inte i taktpinnen och vi kan inte besluta om varken skalan eller hastigheten på genomförandet.

Som förslagsställaren påpekar så måste denna fråga lösas tillsammans med ägarna till Västerhaninge centrum. I dagsläget är det väl SBB och HSB som äger varsin del av Västerhaninge centrum. SBB köpte Västerhaninge centrum 2016 och därefter sålde SBB vidare en del av centrum 2017 till HSB. Om det skett ytterligare affärer efter det låter vi vara osagt.

Med flera ägare till ett centrum kan det ju riskera bli så att en säger ja till samarbete med kommunen i denna fråga och en säger nej. Och då uppstår moment 22. Vänsterpartiet har alltid varit kritiska till att kommunen sålt ut centrumanläggningarna till privata intressen och därmed avhänt sig en mängd möjligheter att påverka centrumanläggningarnas utveckling.

Risken är också att centrumägarna nu inte är så intresserade av att satsa någon kraft på Västerhaninge centrum eftersom de hoppas få riva det och bygga ett nytt stort komplex med centrum plus 1 500 bostäder ovanpå det. Vänsterpartiet har varit tydligt i sin kritik mot detta mastodontprojekt:

https://haninge.vansterpartiet.se/2020/07/21/vad-haller-pa-att-handa-med-vasterhaninge-centrum/

Vänsterpartiet har också beställt en utvärdering från Polismyndigheten Haninge/Nynäshamn (se bilaga), för att se hur polisen ser på brottsligheten i och kring Västerhaninge centrum.

Av polisens utvärdering att döma går utvecklingen åt rätt håll i alla aspekter utom en; skadegörelse.

Den brottstypen som accelererar är skadegörelse i och kring Västerhaninge centrum – från 171 anmälda brott 2017 till 767 anmälda brott 2020 – och mer specifikt; Västerhaninge station och klotter mot kollektivtrafiken.

60% av alla brott är koncentrerade till några få gator; Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen. Kanske trygghetsvärdar som rör sig längsmed dessa stråk skulle kunna vara en effektiv lösning.

30% av alla brott är knutna till Västerhaninge station, vilket vi återkommer till.

Antalet våldsbrott ökade i/runt Västerhaninge centrum fram till 2019, för att sedan halveras 2020. Man kan tänka sig att ändrade beteenden p g a pandemin och restriktionerna kring krogarnas öppettider kan spela stor roll. Det som troligen har hänt är att alkoholen och våldet har flytta ut från krogen och in i hemmen under pandemin. Kvinnojouren rapporterar om ökat söktryck från utsatta kvinnor under pandemin.

Det är en av anledningarna till att Vänsterpartiet föreslagit att kommunens bidrag till Kvinnojouren, Brottsofferjouren och Manscentrum höjs från 4:-/invånare kommunen till 6:-/invånare. Tyvärr har den styrande alliansen med S, C, L och KD röstat ned det förslaget.

På sikt befarar vi att risken är väldigt stor för att våldsbrott i Västerhaninge centrum ökar när pandemin är över och folk återgår till sina gamla vanor.

Narkotikabrott och trafikbrott har också minskat under 2020, men de brotten är extremt svåra att statistiskt säkerställa eftersom dessa brott, typiskt sätt, är helt beroende av polisens egen aktivitet. Är polisen aktiv i ett område resulterar det i fler anmälda narkotika och trafikbrott. Är polisen inte aktiv i området så sjunker anmälningarna drastiskt. För att statistiskt jämföra två år av de här brottstyperna behöver man egentligen också veta att polisen har varit lika aktiv i området bägge åren.

Även tillgreppsbrott har minskat och mer än halverats från toppnoteringen 2018 – från 55 anmälda brott 2018 till 23 anmälda brott 2020.

Den brottstyp som accelererar är skadegörelse i och kring Västerhaninge centrum – från 171 anmälda brott 2017 till 767 anmälda brott 2020 – och mer specifikt; Västerhaninge station och klotter mot kollektivtrafiken. Förklaringen är delvis att SL nu har förbättrade anmälningsrutiner och att Västerhaninge station är slutstation för de flesta pendeltågen och att personalen då upptäcker klottret. Att brottet anmäls från Västerhaninge station behöver ju inte betyda att det uppkommit på Västerhaninge station.

Men i den mån det uppkommit på Västerhaninge station eller strax söder om stationen där många pendeltåg står uppställda t ex över natten, så tyder det ju på ett ungdomsproblem. Tittar man på polisens hemsida där man tar upp förebyggande arbete mot klotter så innehåller den mest tips till hur föräldrar ska upptäcka om ens barn är klottrare; om den tittar på hemsidor med klotter eller har bilder på klotter i sin mobil. Ja, föräldraansvaret är väldigt viktigt och bara det faktum att polisen i huvudsak riktar sig till föräldrarna är ju ett belägg för att många av dem som klottrar inte ens är straffmyndiga.

Men vi i kommunen kan också göra saker. Allra bäst blir det om många aktörer drar åt samma håll.

Vi måste titta på hur ungdomarnas fritidssituation ser ut i Västerhaninge. Har fritidsgården rätt förutsättningar att fånga upp dessa ungdomar? Har idrotts- och övriga föreningslivet rätt förutsättningar att fånga upp dessa ungdomar?

Vi vill påminna om att Vänsterpartiet har varit proaktiva på det här området. Vi har t ex motionerat om ”öppna väggar” där man hittar lagliga vägar att utöva graffitti (vilket det ofta handlar om och som om det t ex hamnar på pendeltåg faller under klotter). Varför inte titta på ytor i kommunen där man kan göra det lagligt och uppmuntra ungdomarna att utveckla konstformen graffitti och öka förståelsen för det offentliga rummet som något som tillhör alla och att vi alla måste samsas om det och visa ömsesidig respekt. ”Öppna väggar” är både billigare och bättre än att SL ska lägga 100 miljoner/år i klottersanering.

https://haninge.vansterpartiet.se/2019/11/08/motion-om-oppna-vaggar/

“Öppna väggar” finns bl a Malmö, Göteborg, Helsingborg, och i flera delar av Stockholm och i många andra kommuner.

Avslutningsvis tycker vi att det var ett bra initiativ att väcka ett medborgarförslag om tryggheten i Västerhaninge.

Vi hyser inga stora förhoppningar om ett större engagemang från bolagen som äger centrum. Men det är värt ett försök.

Vi vill titta på möjligheten att sätta in trygghetsvärdar som rör sig kring Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen, där polisen själva säger att 60% av brottsligheten sker.

Vi vill att kommunen samverkar med SL, Nobina och MTR kring tryggheten kring Västerhaninge station och att vi förebygger klottret med öppna väggar och ger ungdomarna en laglig väg att utöva graffitti.

Vi anser också att frågan måste breddas och att vi ser över den totala situationen för ungdomars fritidsmöjligheter i Västerhaninge.

Vi hoppas övriga partier i kommunstyrelsen också ser behovet av ett samlat grepp kring tryggheten i Västerhaninge.

Vänsterpartiet Haninge har även ett övergripande program för ökad trygghet i samhället:

https://haninge.vansterpartiet.se/2019/12/19/vansterpartiets-politik-mot-vald-och-brottslighet/

 

 

Fotocred: Patrik, Wikipedia. Creative Commons.

Kopiera länk