Jämlikhet-arkiv - Sida 5 av 5 - Vänsterpartiet Haninge

Många medborgarförslag om att behålla Jordbro kultur- och föreningshus

Skrivet av haninge den 23 januari, 2020. Postad i Jämlikhet, Jordbro, Kultur och fritid, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Många medborgarförslag om att behålla Jordbro kultur- och föreningshus

Stödet för att ha kvar Jordbro kultur- och föreningshus är starkt. Föreningarna bedriver ett viktigt arbete där och många barn i Jordbro kommer att förlora sina möjligheter till att utöva sin idrott.

Både Jordbro Uniteds grundare Lina Abrahamsson och Panetoz-profilen Pa Modou Badjie har sagt att politikerna har lovat att ett nytt kultur- och föreningshus ska stå på plats innan man river det gamla. Det här har också bekräftats av f.d. kommunpolitikern Raymond Svensson (C) i en intervju i Svenska Dagbladet.

Trots att politikerna lovat att ett nytt hus ska stå på plats innan det gamla rivs så röstade alla partier bortsett från Vänsterpartiet igenom ett uppdrag till Tornberget om att riva huset.

Vänsterpartiet har lagt en motion om att behålla Jordbro kultur- och föreningshus.

Många medborgarförslag

På kommunfullmäktiges möte i december inkom det tre medborgarförslag om Jordbro kultur- och föreningshus:

Låt bli att riva Jordbro kulturhus

Låt Jordbro föreningshus vara kvar

Vi invånare i Jordbro behöver vårt kultur- och föreningshus

På kommunfullmäktiges möte i november hade också ett medborgarförslag inkommit:

Behåll Jordbros kulturhus till ett nytt står klart

De som skrivit medborgarförslagen tar i mångt och mycket upp samma saker. För följer några av de aspekter de tar upp:

Politikerna i Haninge vänder Jordbro ryggen
Jordbro är klassat som ett utsatt område och att då ta bort barn och ungdomars mötesplats som gör fritiden meningsfull kan få förödande konsekvenser
Jordbro kultur- och föreningshus är en viktig plats för att möjliggöra jämlik tillgång till fritidsaktiviteter oavsett familjens inkomst
Barn och unga i Jordbro har inte råd med dyra avgifter
Politikerna hade lovat att ett nytt kultur- och föreningshus skulle stå på plats innan man river det gamla
Bygg nytt om det finns pengar men låt det gamla huset stå kvar tills det nya är färdigt
Det är viktigt att involvera invånarna i Jordbro i arbetet med att utveckla stadsdelen
Att riva det nuvarande kultur- och föreningshuset innan något nytt är på plats kommer att ha negativa sociala
och kulturella konsekvenser
Många är oroliga över att det inte kommer komma något nytt kulturhus över huvud taget
Det är mer miljövänligt och ekonomiskt att renovera istället för att riva och bygga nytt

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är på tiden att lyssna på invånarna i Jordbro och föreningarna som är aktiva i Jordbro kultur- och föreningshus: låt inte Jordbro stå utan ett kultur- och föreningshus!

Utvecklingen i centrala Jordbro och rivningen av kultur- och föreningshuset

Skrivet av haninge den 27 augusti, 2019. Postad i Bostäder, Jämlikhet, Jordbro, Kultur och fritid, Trygghet. Inga kommentarer till Utvecklingen i centrala Jordbro och rivningen av kultur- och föreningshuset

Idag är sista dagen för att inkomma med synpunkter på detaljplanen Jordbro etapp 1. Det är en av tre detaljplaner som behandlar utvecklingen av centrala Jordbro. I Jordbro etapp 1 så innebär en realisering av detaljplanen i sitt nuvarande förslag bl.a. att kultur- och föreningshuset måste rivas.

Vi i Vänsterpartiet har skickat in våra synpunkter på detaljplanen. Läs nedan eller ladda ner här som pdf.

Om du själv vill inkomma med synpunkter så skicka in dina synpunkter på detaljplanen senast 2019-08-27 till [email protected] eller Haninge kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen, 136 81 Haninge. Märk ditt yttrande PLAN.2016.33.

Läs gärna de senaste inläggen vi har skrivit som berör Jordbro:

Vänsterpartiets synpunkter på Jordbro etapp 1

Vänsterpartiet har granskat förslaget till detaljplan för Jordbro etapp 1 och har en del synpunkter. En del av synpunkterna är av mer generell karaktär ur ett helhetsperspektiv och en del är mer konkreta.

Bristande helhetsgrepp på utvecklingen i Jordbro

Vi ställer oss frågande till varför utvecklingen i centrala Jordbro har delats upp på tre olika detaljplaner. Det skapar osäkerhet och gör att man mister helhetsgreppet. Det är flera saker som man vill lösa i utvecklingen av centrala Jordbro:

Ett nytt centrum eftersom det nuvarande upplevs som otryggt och nedgånget
Öka tryggheten i Jordbro
Byggandet av ett nytt kultur- och föreningshus
Bryta den socioekonomiska barriären mellan norra Jordbro och södra Jordbro, dvs bryta segregationen i Jordbro
F-9 skola i Jordbro
Bygga fler bostäder
Förbättra trafiksituationen och se till att man kan komma till centrum med hjälp av kollektivtrafik

Vänsterpartiet håller i stort med om ovan. Vi menar dock att det ska vara upp till föreningarna , de verksamma i Jordbro kultur- och föreningshus och invånarna i Jordbro att bestämma om det behövs ett nytt kultur- och föreningshus eller om det nuvarande ska behållas. (Mer om det nedan).

Vi ser också positivt på ett nytt centrum. Det finns fördelar med att uppföra det nya centrum på samma plats som nuvarande och det finns fördelar med att lägga nya centrum vid pendeltågsstationen. Men att centrumet behöver göras om för att bli mer tryggt och säkert är uppenbart.

Däremot så ställer vi oss frågande till varför man inte undersökt möjligheterna och fördelarna med att kommunen äger och driver centrumet. Avtal med externa aktörer verkar krångla till hela planeringen och processen. Att man har delat upp planeringen av utvecklingen av centrala Jordbro i tre etapper har att göra med att man vill att externa aktörer ska bygga centrum och bostäder. Det gör det hela mycket mer rörigt och osäkert.

Att Jordbro har en egen högstadieskola tycker vi är självklart.

Jordbro behöver ett kultur- och föreningshus

Det skulle vara förödande för Jordbros kultur- och föreningsliv om lokaler försvinner för föreningar och för invånarna i Jordbro. Jordbro kultur- och föreningshus fyller en viktig funktion idag som den självklara (och enda) allmänna mötesplatsen och är grundläggande för kultur- och föreningslivet.

Att riva kultur- och föreningshuset innan något nytt är på plats är dålig planering och ett svek mot Jordbros invånare. Vad ska föreningarna och Jordbros invånare göra under de åren som man väntar på att det nya kultur- och föreningshuset är på plats? Varför riva huset innan Jordbros invånare kan veta att det ens kommer komma ett nytt kultur- och föreningshus?

Det är tydligt att utvecklingen i Jordbro inte tas på allvar av de senaste kommunledningarna. De politiska beslut som ligger till grund är röriga och det finns inget helhetsgrepp. Jordbros invånare upplever det som att kommunen inte bryr sig om Jordbro. Och kan man klandra dem för det? Kommunen hade ett pop-up-kontor i Jordbro för att samla in synpunkter från boende. Det här är vad som kom fram:

“Många synpunkter har kommit in kring rivningen av kultur- och föreningshuset. Framförallt kommer dessa från dem som har någon koppling till huset, antingen genom regelbundet besöker någon verksamhet där, jobbar där eller aktiv i någon förening som huserar där. Den vanligaste åsikten verkar vara att det är synd och dumt att huset rivs och särskilt att det görs i den ordning som det nu planeras för, som innebär att verksamheterna måste evakueras under ett antal år. Många utryckte en osäkerhet om vad som ska hända med deras verksamhet eller förening. En viss osäkerhet uttrycktes också inför om det verkligen blir ett nytt kulturhus. En person som deltog i Jordbrodialogen undrade vad som hänt med den, och poängterade vikten av att involvera jordbroborna i arbetet med att utveckla stadsdelen.”

Det kommer krävas mycket för att återvinna jordbrobornas förtroende för kommunen och för politikerna. Det behövs att man involverar jordbroborna i utvecklingen och att man faktiskt lyssnar på vad de har att säga. Att riva kultur- och föreningshuset är inte ett steg i rätt riktning.

Rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus skjuts upp till våren. Det är bra att man skjuter upp rivningen. Men det rimliga vore så klart att rivningen inte genomförs innan ett nytt kultur- och föreningshus är säkerställt. Därför vore det rimligt att lägga den här detaljplanen, Jordbro etapp 1, och rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is tills Jordbro etapp 2 är antagen. I detaljplanen Jordbro etapp 2 så ska lämplig placering av ett nytt kultur- och föreningshus utredas. Jordbros invånare förtjänar allra minst att veta var och när det nya kultur- och föreningshuset ska ligga och att de kan vara trygga med att de kommer att ha ett kultur- och föreningshus i Jordbro. Det är viktigt att föreningarna får plats i det nya huset.

Ett uppenbart alternativ till att bygga ett nytt kultur- och föreningshus är så klart att stoppa rivningen av kultur- och föreningshuset. Det är vad föreningarna har efterfrågat och Vänsterpartiets hållning är att föreningarna måste vara involverade i beslutet huruvida man ska behålla och utveckla nuvarande kultur- och föreningshus eller om man ska bygga ett nytt. Det finns dessutom ett värde av behålla det nuvarande kultur- och föreningshuset pga dess kulturvärden och arkitektoniska värden vilket också lyfts i miljökonsekvensbeskrivningen.

Att erbjuda tillfälliga lokaler för kultur- och föreningsverksamhet kan i bästa fall bli plåster på såren. Men det finns inga förslag på åtgärder för att kompensera för förlusten av den viktigaste gemensamma mötesplatsen som kultur- och föreningshuset utgör. Samverkan mellan verksamheter (som Stationen tar upp) kommer också att upphöra eller drastiskt minska. Det finns inga förslag på åtgärder där heller.

Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys

Vi menar att de sociala konsekvenserna av att Jordbro står utan ett kultur- och föreningshus är väldigt negativa. Det är också något som tas upp under “Detaljplanens konsekvenser”:

“Rivningen av kultur- och föreningshuset samt ianspråktagandet av Hurtigs park för skola bedöms ge medelstora negativa konsekvenser för trygghet, psykosocial miljö, rekreationsvärden, kulturmiljö och på arkitektoniska värden

[…]

1. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,

[…]

De negativa sociala konsekvenserna (trygghet, psykosocial miljö och rekreativsvärden) som ett genomförande av etapp 1 riskerar att medföra hanteras genom att de funktioner som finns inom etapp 1 ersätts inom etapp 2.”

Planavdelningen kan själva se att detaljplanen kommer innebära negativa sociala konsekvenser, något som kommer åtgärdas senare. Vi menar att de sociala konsekvenserna av den här detaljplanen (vilket förutsätter en rivning av kultur- och föreningshuset) är väldigt stora.

Barnkonventionen blir lag i Sverige 1 januari 2020. Haninge är också en barnrättskommun. Vi menar att förlusten av kultur- och föreningshuset är något som kommer drabba barn och unga extra hårt i Jordbro, mer än den vuxna befolkningen. Att barnperspektivet tas med ser vi som grundläggande och att att genomföra en barnkonsekvensanalys tycker vi är en självklarhet.

Boverket skriver följande om barnkonsekvensanalys:

“Barnkonsekvensanalys – ett viktigt verktyg i planeringen

Barnkonsekvensanalysen (BKA) är ett verktyg för att tidigt synliggöra vilka konsekvenser planering, utformning eller förvaltning får för barn och unga. Det handlar om att anlägga ett barnperspektiv på förändringen, men också om att fånga barnets perspektiv på sin fysiska och sociala miljö.

Om det är barnen som ställer frågan, eller om det är någon som företräder barnen som formulerar perspektivet. Inför en barnkonsekvensanalys är det viktigt att själv ha klart för sig denna skillnad i perspektiv. En dialog med barn och unga i planeringen bör självklart utgå från barnens perspektiv. Men det är viktigt att resultatet framförs på ett professionellt sätt till beslutsfattare i ett dokument som kan vara en barnkonsekvensanalys inför planering och beslutsfattande. Allra bäst är det ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokumentet upprättas och beslut fattas.

Andra som kan bidra till att öka kunskapen om barns och ungas behov och skolans arbetsmiljö är folkhälsoplanerare och skyddsombud, fritidsförvaltning och utbildningsförvaltning eller motsvarande.

Följande frågor kan vara bra att ställa sig i arbetet med barnkonsekvensanalysen:

Vilka barn berörs av beslutet?
Vilka konsekvenser är mest relevanta att belysa?
Vilken kunskap om frågorna finns eller bör tas fram?
Vilken kunskap kommer från barnen själva respektive från företrädare för barnen?
Finns det särskilda problem eller intressekonflikter med att beakta barnets bästa i förslaget? Motivera varför ett eventuellt annat intresse väger tyngre än barnets bästa.
Hur får barn och deras företrädare komma till tals? Hur bereder vi barn möjlighet att komma med synpunkter utifrån sina förutsättningar?
Vilka konsekvenser fick beslutet/åtgärden?”

Vi tycker att barnkonsekvensanalys och sociala konsekvensanalys ska användas mer i Haninge kommun och i utvecklingen av Jordbro, speciellt när det gäller kultur- och föreningshuset. Och som Boverket poängterar, det bästa är ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokument upprättas och beslut fattas.

Vi tycker inte att barnperspektivet har funnits med i arbetet till den här detaljplanen. Vid några enstaka tillfällen har man nämnt barnens perspektiv, t.ex. friyta för barn och bullernivåer. Men det är långt ifrån tillräckligt.

Under samrådsperioden kom det in flera yttranden som lyfte vikten av ett kultur- och föreningshus. Både (den dåvarande) kultur- och fritidsnämnden och den kommunala verksamheten Stationen tog upp det:

Kultur- och fritidsnämnden:

“Kultur- och fritidsnämnden poängterar vikten av de verksamheter som idag finns i Jordbro- kultur- och föreningshus. Nämnden förmodar att det i en av de för Jordbro kommande detaljplanerna inryms ett nytt kultur- och föreningshus. Nämnden lägger också fram ett antal konsekvenser som en rivning av nuvarande kultur- och föreningshus förväntas få om det inte ersätts. Nämnden menar därför att inriktningen i det fortsatta arbetet måste vara att det i Jordbro finns ett kultur- och föreningshus som kan fortsätta erbjuda ändamålsenliga lokaler för olika verksamheter som efter rivning av befintligt hus. Nämnden menar vidare att det är anmärkningsvärt att det i beskrivningen av detaljplanens konsekvenser, under rubriken sociala konsekvenser, inget nämns om det som kommer att ske när befintligt kultur- och föreningshus rivs.”

Stationen:

“Stationen är en kommunal verksamhet som huserar i kultur- och föreningshuset. Verksamheten arbetar med långtidsarbetslösa och unga vuxna med psykisk ohälsa och har tillsammans med dem skrivit yttrandet.

Stationen framhåller att en nedläggning av Jordbro kultur- och föreningshus kommer att få negativa konsekvenser för de som bor och arbetar i stadsdelen. Kultur- och föreningshuset har utgjort en naturlig samlingsplats för fritid och kultur och en plattform för demokrati, medborgarinflytande och integration. Utan kultur- och föreningshuset menar Stationen att medborgarna ges minskade möjligheter till mänskliga broar och kulturella möten. Stationen menar också att rivning av kulturoch föreningshuset ger minskade möjligheter för samverkan mellan verksamheter. Likaså påverkar rivningen arbetet med att förebygga kriminalitet och arbetslöshet i Jordbro negativt. Kultur- och föreningshuset utgör idag en arena för artister och konstnärer som försvinner i och med rivningen vilket gör att kulturutbudet för Jordbros invånare minskar. Slutligen framhålls också kultur- och föreningshusets positiva inverkan på Jordbros rykte och attraktivitet.”

Svaret på de här yttrandet är:

“Rivningen av kultur- och föreningshuset har varit en given förutsättning för planarbetet till följd av beslut tagna av kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsnämnden har i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nytt kultur- och föreningshus i kommande detaljplan för Jordbro etapp 2 som planeras att ställas ut för samråd under hösten 2019. Inför granskning har en miljökonsekvensbeskrivning tagit fram som bland annat beskriver de sociala konsekvenserna av att kultur- och föreningshuset rivs. Planbeskrivningen har kompletterats med denna information.”

Det går inte att läsa svaret på annat sätt än att politikerna har fattat ett beslut om rivning, oavsett vilka konsekvenser det får, och att förvaltningen gör så gott de kan. Det hade dock varit intressant att läsa om vad planavdelningen själva tycker om de förutsättningarna de hade när de jobbade med detaljplanen. Vad tycker en samhällsplanerare om att riva den enda mötesplatsen i kommundelen?

Stadsbyggnad som främjar social hållbarhet

Stadsbyggnad bör ta hänsyn till hur man främjar jämlikhet, minskar de ekonomiska klyftorna, ökar invånarnas delaktighet i samhällslivet, stödjer föreningslivet, säkerställer bostäder till rimliga priser, värnar barnperspektivet och främjar en rättvist fördelning av resurser och tillgång till välfärd och servicefunktioner.

Haninge kommun bör sätta större fokus på att främja en god folkhälsa och anlägga ett folkhälsoperspektiv i stadsplaneringen.

Några saker som går i helt fel linje är rivning av kultur- och föreningshuset och nedläggning av familjecentralen i Jordbro. Vi behöver mer välfärdstjänster och service i Jordbro, inte mindre. Vi behöver stora satsningar för att komma till bukt med otryggheten och kriminaliteten. Vi behöver få ett mer levande Jordbro och stärkande av föreningslivet.

Kommentarer till detaljplanen

Miljökonsekvenser

I miljökonsekvensbeskrivningen lyfts rivningen av gamla Jordbromalmsskolans lokaler (nuvarande Jordbro kultur- och föreningshus) och ianspråktagande av Hurtigs park för skola och skolgård som det som kommer ha störst negativa miljökonsekvenser.

Hurtigs park har höga rekreativa värden och är en park som har utvecklats mer fritt och vilt än Höglundaparken. Planförslaget innebär att ytan kommer att minska. Den planerade skolgården kommer ta mark i anspråkande. När marken blir skolgård minskar möjligheten för bostadsnära rekreation.

Positivt är dagvattenhanteringen tas på allvar. Med tanke på att det är kommunal mark så kan kommunen ställa krav på byggherrar, exempelvis att kräva gröna tak på nya byggnader.

Friyta för barn

Vi håller med Länsstyrelsen m.fl. om att friytan för barn är för låg. Boverket lyfter 40 kvadratmeter per barn i förskolan och 30 kvadratmeter per barn i grundskolan som rimliga mått och att den totala storleken på friyta helst bör överstiga 3000 kvadratmeter.

Högstadieskola

Vänsterpartiet har länge drivit att Jordbro ska ha en högstadieskola. Därför är vi positiva till att man äntligen kommer med förslag om det. Vi tror dock att en högstadieskola inte måste ligga under detaljplanen för etapp 1. Den hade kunnat ligga i etapp 2 som ligger nära i tid. Återigen, det hade varit bättre att ta ett helhetsgrepp i utvecklingen av centrala Jordbro. Att ha tre separata detaljplaner tror vi inte är det bästa.

Typ av byggnader

Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna.

Vi vill också att man bygger i hållbara material, gärna flerbostadshus i massivträ.

Upplåtelseform och rörelse mellan södra och norra Jordbro

Idag är det stort behov av hyresrätter till rimlig hyra. Vi vill att det ska byggas fler klimatsmarta och billiga hyresrätter. ETC Byggs klimatsmarta hyresrätter i Västerås kan vara en inspiration. En annan självklar inspiration är Allmännyttans Kombohus (f.d. SABO Kombohus).

Vi vill minska bostadssegregation i Sverige, i Haninge och i Jordbro. När det finns behov av bostadsrätter så vill vi bygga blandat. Det kan innebära fler bostadsrätter i södra Jordbro men vi ser också en stor outforskad möjlighet att bygga flerbostadshus med hyresrätter i norra Jordbro där det finns mer tillgänglig plats.

Om de förväntade sociala konsekvenserna av detaljplanen skrivs följande:

“Detaljplanen bedöms samtidigt i viss mån bidra till en ökad socioekonomisk integration i Jordbro genom att detaljplanens struktur innebär att rörelse mellan södra och norra Jordbro uppmuntras och underlättas. Dessutom innebär de nya bostäderna ett tillskott av en ny typ av bostäder vad gäller upplåtelseform, men potentiellt också vad gäller utformning, vilket kan göra att nya grupper attraheras till stadsdelen.

Den övergripande visionen i Jordbro är att utveckla en välfungerande centrummiljö och att knyta ihop stadsdelens idag segregerade områden. Detta bedöms på lång sikt tillföra kvalitéer till Jordbro som idag saknas och som sannolikt bidrar till att många med arbete söker sig från stadsdelen (vilket konstateras i avsnittet om social miljö). Återfinns samma stadskvalitéer i Jordbro som de som flyttar söker på annat håll kan stadsdelens socioekonomiska status på lång sikt höjas, och närma sig kommunsnittet.”

Vi menar att byggandet av flerbostadshus med hyresrätter och verksamheter (t.ex. förskola, skola, fritidsgård) i norra Jordbro skulle bidra till en uppblandning av upplåtelseformer och en större rörelse mellan södra och norra Jordbro.

Vi vill också understryka att personer som bor i hyresrätter inte är sämre människor. De som bor i Jordbro är inte heller sämre människor. Det är absurt att man ska behöva säga det men när man lyssnar till diskussionen om Jordbro så låter det ibland som att lösningen på problemen i Jordbro skulle vara att bygga dyra bostadsrätter (eller omvandla befintliga hyresrätter till bostadsrätter) så att de med lägre inkomst inte skulle ha råd att bo i Jordbro och att något mer välbeställda flyttar in till Jordbro. Men det är inte andelen hyresrätter eller storleken på invånarnas plånböcker som avgör Jordbros utveckling. Det handlar om att invånarna i Jordbro ska ha samma tillgång till offentlig service, samma möjlighet att påverka sina liv och sitt bostadsområde.

Underjordiska garage

Vi stöder förslagen att anordna underjordiska garage, inte minst för att frigöra markyta. Samtidigt behöver vi sätta p-tal på ett sätt för att uppmuntra hållbart resande med kollektivtrafik, cykel och gångtrafik.

Feministisk stadsplanering

Det finns flera aspekter i feministisk stadsplanering. Att bygga så att hus, byggnader, vägar och parker bidrar till ett öppet och ljust offentlig rum är viktigt. En annan aspekt är att se till att lämning och hämtning på förskola och skola är enkelt transportmässigt, t.ex. genom att förskola och skola ligger nära kollektivtrafik och nära boendet. Det är vi positiva till att man har lyft i detaljplanen.

Förslag till åtgärder

Ta ett helhetsgrepp i utvecklandet av centrala Jordbro. Slå ihop etapp 1, 2 och 3 eller åtminstone lägg etapp 1 på is tills etapp 2 är avklarad
Utred möjligheten att kommunen står för byggandet av det nya centrum och driften
Lägg rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is. Aktualisera rivningen först när/om ett nytt kultur- och föreningshus är på plats
Genomför en ordentlig social konsekvensanalys (SKA) av vad förlusten av ett kultur- och föreningshus kommer innebära för trygghet, kriminalitet, tillgång till mötesplatser, osv
Genomför en barnkonsekvensanalys (BKA)
Bryt segregationen genom att bygga hyresrätter och andra verksamheter i norra Jordbro
Mer stöd till föreningslivet för att bidra till ett levande Jordbro
Trygghetssatsningar som involverar Jordbros invånare. Göra det offentliga rummet mer belyst och tryggare. Fler satsningar på fältassistenter, fler mötesplatser för invånarna (speciellt barn och unga) och bättre öppettider för dessa

Vänsterpartiet i Haninge, 2019-08-27

Vänsterpartiets kommunbudget för 2020 – storsatsning på barnomsorgen

Skrivet av haninge den 7 juni, 2019. Postad i Äldreomsorg, Arbetsrätt, Barnomsorg, Bostäder, Feminism, Flyktingpolitik, Förebyggande, Hållbarhet, Jämlikhet, Jordbro, Klimat, Kommunfullmäktige, Kultur och fritid, Mäns våld mot kvinnor, Miljö, Motion, Sex timmars arbetsdag, Skolfrågor, Socialpolitik, Trygghet, Vänsterpartiet Haninge, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Vänsterpartiets kommunbudget för 2020 – storsatsning på barnomsorgen

Vänsterpartiet är det enda partiet i kommunfullmäktige som går fram med en budget som inte innehåller nedskärningar.

Hela vår budget finns att ladda hem här!

Kommunledningen (S, C, L & KD) har en budget full med neddragningar i kommunens verksamheter. Totalt saknas det i deras budget 101,5 miljoner kronor till kommunens verksamheter. Verksamheterna får i stort sett kompensation för volymökningar; d v s uppräkningar för att klara av att ge service till fler kommuninvånare. Men sättet man gör nedskärningarna på är att inte ge verksamheterna kompensation för pris- och löneökningar för 2020 (som SKL beräknar till ca 3 %). Det gör däremot Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill också göra satsningar. Väldigt många, men de största är:

Satsningar i driftsbudgeten

Minska barngrupperna i förskolan med 1 barn/avdelning – 58,5 miljoner kronor
Högre grundbemanning och påbörjad arbetstidsförkortning i äldreomsorgen – 11 miljoner kronor
Återinför Komvux i Haninge – 4,5 miljoner kronor
Förbättrat arbete kring psykisk ohälsa och påbörjad arbetstidsförkortning inom socialförvaltningen – 4 miljoner kronor
Sommarkollo och simskola för alla barn – 4 miljoner kronor
Låt kommunstyrelseförvaltningen ta fram en koldioxidbudget för kommunen och höj ambitionerna i klimatarbetet – 3 miljoner kronor
Mer resurser till bibliotek, musik- och kulturskolan – 2,6 miljoner.
Säkerställ stödet och permanenta samarbetet med Haninges Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren.

Vänsterpartiets driftbudget är lite drygt 200 miljoner högre än kommunledning, för att kunna bibehålla nuvarande kvalité i verksamheten och göra flera förbättringar.

Investeringssatsningar

Ett kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget finns två förslag; antingen en renovering av det gamla eller byggandet av ett nytt. Vad som är bäst ska avgöras i dialog med föreningarna och jordbroborna.
Ett allaktivitetshus i Brandbergen för invånare och föreningar – lokalanpassningar i och kring Brandbergsskolan som bas.
En ny F-9-skola i Jordbro.
500 billiga och klimatsmarta hyresrätter per år genom Haninge Bostäder AB.
Med fler billiga hyresrätter, varav socialförvaltningen också kan disponera ett antal efter behov, så kan Haninge kommun inrätta en Tak-över-huvudet-garanti.
Implementera cykelplanen i kommunen.
Generationsblandat kollektivhus som både innehåller äldreboende och ungdomsbostäder. Det kommer även att behövas en större utsträckning trygghetsboenden för våra seniorer.

Vänsterpartiets investeringsbudget är totalt 590 miljoner kronor högre än kommunledningens.

För att klara av detta krävs det naturligtvis mer pengar. Idag har Haninge kommun en skattesats på 19:68. 2010 hade vi 20:08, sedan sänkte borgarna den med 30 öre 2011 och sedan ytterligare 10 öre 2015.

Enligt kommunstyrelseförvaltningens beräkningar har skattesänkningarna totalt sänkt kommunens intäkter med 365,6 miljoner kronor mellan 2011-2017. Det har naturligtvis varit en av orsakerna till de försämringar av kommunens verksamheter som gjorts.

Att, som kommunledningen, hårdnackat försvara nuvarande skattesats – kosta vad det kosta vill – är inte gångbart.

Haninge är inte ensam om att ha stora utmaningar framför sig – många kommuner står inför valet att höja skatten eller att avveckla välfärden ytterligare. DI 13/5 2019.

Vänsterpartiet har tillsammans med kommunstyrelse förvaltningen räknat ut att det krävs 36 öre skattehöjning för att behålla en oförändrat verksamhet plus 1% budgetöverskott.

Med Vänsterpartiets budget, d v s inga nedskärningar plus alla våra satsningar plus 1% budgetöverskott, landar vi på en skattehöjning på 73 öre.

Så haningeborna har valet:

Borgerlig nedskärningspolitik – oförändrad skatt
Traditionell socialdemokratisk politik (status quo) – höjd skatt 36 öre
Vänsterpolitik med mer jämlikhet och bättre kommunal service – höjd skatt 76 öre

Klimataktivismen frodas i Vänsterpartiet

Skrivet av haninge den 17 augusti, 2018. Postad i Jämlikhet, Klimat, Miljö, Sex timmars arbetsdag. Inga kommentarer till Klimataktivismen frodas i Vänsterpartiet

Jag går igenom mina foton på datorn från senaste åren. Det är bilder på snö, bilder på sommar, bilder på vänner, bilder på katter, bilder på mat men mest bilder på politisk aktivism.

CC-BY https://www.flickr.com/photos/breakfree2016/26386551274 — Ende Gelände 2017

Mycket av min politiska aktivism började innan jag engagerade mig i Vänsterpartiet. Det var huvudsakligen klimataktivism på olika sätt: demonstrationståg, aktioner, kreativ aktivism och klimatsmarta matlagningskurser. När jag nu är engagerad i Vänsterpartiet så fortsätter jag med gräsrotsaktivism men driver också frågorna partipolitiskt. Och de insikter jag tar med mig från klimatrörelsen försöker jag omsätta i konkreta politiska åtgärder.

Vegonorm för klimatet. Foto: CC-BY Samuel Skånberg

När jag bläddrar igenom bilderna visar de demonstrationer mot regeringens utförsäljning av Vattenfalls kolgruvor och mot Förbifart Stockholm, de visar civil olydnadsaktioner mot brunkolen i Tyskland och det visar manifestationer mot TTIP. Vi står tillsammans – kämpande klimataktivister från olika delar av Sverige, av världen. Engagerade människor som vill skapa en bättre värld. De flesta är helt utomparlamentariskt engagerade men många av oss är också engagerade i systemkritiska partier. Jag känner igen många ansikten på vänsterpartister från andra partiföreningar, kommuner och parlamentariska församlingar. Oavsett partitillhörighet så delar vi klimataktivister förståelsen av att kapitalismen som orsakat de här problemen inte kommer vara den räddande ängeln som kommer att lösa krisen. Vi behöver ta radikala och progressiva beslut, som många gånger går på tvärs mot den nyliberala kapitalismen vilket skapar skrämselhicka hos kapitalägarna. De kämpar med näbbar och klor för att förstöra alla våra förslag bara för att kunna klämma ur några droppar olja till och öka sin vinst – en vinst som bygger på en klimatförstörelse som drabbar alla och de fattigaste allra hårdast.

Men vi delar alla också ett hopp om att en annan värld är möjlig! Vi kan skapa en bättre värld som är mer hållbar och mer jämlik, där de som drabbats av årtionden av högerns och kapitalisternas rovdrift på våra gemensamma tillgångar, äntligen får upprättelse.

Klimatförändringen innebär en allvarlig och akut utmaning. Men den innebär också en historiskt unik möjlighet att bygga ett bättre och mer hållbart samhälle, där social välfärd och global rättvisa kan uppnås inom ramen för ekologiskt hållbara gränser (Vänsterpartiets ekoeko-program).

Den ensamstående mamman behöver inte längre vända på slantarna för att få ihop till sitt busskort eftersom vi tillsammans finansierar kollektivtrafiken och busskort är ett minne blott. Ungdomarna som drabbats av psykisk ohälsa kommer få det stöd de behöver och behöver inte heller längre känna den kalla klimatoron som de tidigare (med all rätt) kände eftersom vi tillsammans har beslutat oss för att ställa om industrin, jordbruket och fordonsflottan med en grön investeringsbank. Flerbarnspappan behöver inte längre ha dåligt samvete för att han inte hinner umgås med sina barn så ofta som han velat eftersom arbetstidsförkortningen nu gjort det möjligt för honom att ta ut sina barn på utflykter i skogen samtidigt som han har tid att köpa nya vårskor till barnen.

Broderi till Stefan Löfven om Vattenfalls brunkoll, 2016

Det är de fattigaste som bidragit minst till klimatförändringen som drabbas hårdast, i Sverige och i resten av världen och de är de rikaste som bidragit mest. De rikaste behöver ställa om sin livsstil.

Stoppa försäljning av Vattenfalls brunkol. Demonstration 2016

Det är fler högavlönade och män som åker bil och fler kvinnor och låginkomsttagare som åker kollektivt, cyklar och går. Därför ska vi inte bygga dyra motorvägar som tränger undan hållbara transportsatsningar, ökar trafiken och trängseln och gör att vi inte kommer nå våra klimatmål. Istället ska vi satsa på att bygga ut kollektivtrafiken och göra den avgiftsfri. Det har införts med lyckade resultat i Avesta , Kiruna och andra städer i Sverige. I Stockholms län vill Vänsterpartiet göra den avgiftsfri också.

Manifestation mot motorvägen Förbifart Stockholm

Köttet har hög klimatpåverkan och högavlönade och män äter mer kött än kvinnor. Därför bör köttkonsumtionen minska och det växtbaserade öka. Vänsterpartiet har motionerat i riksdagen om ett mål om att minska köttkonsumtionen med 25% till 2025. I Haninge har vi i Vänsterpartiet redan fått igenom ett sådant mål för kommunens verksamhet. I Vänsterpartiet Storstockholms Omställningsprogram vill vi halvera köttkonsumtionen till 2030. Vi vill också att växtbaserad mat blir standard i offentlig sektor, landsting och kommuner. Det gynnar dessutom folkhälsan om vi äter mer grönt.

Även boendet präglas av klassperspektiv och ett ekologiskt perspektiv. Arbetarklassen bor i större utsträckning i hyresrätter. Att värma upp en villa kräver mer energi. Ett tydligt exempel på ett ekoeko-förslag (som gynnar både jämlikheten och klimatet) är skatt på villaolja och att bygga ut fjärrvärmenätet och fasa ut oljan från det. Att subventionera privat ägande (som ROT-avdrag för villa och bostadsrätter) är tvärtom en dålig politik då det ofta kan innebära onödiga miljöbelastande byten av kök och badrum. Men att låta pengar gå till att rusta upp hyresrätter och energieffektivisera det bostadsbeståndet är en god idé.

Valet närmar sig och jag vet att jag och många andra med mig är oroliga för klimatet. Vi vill att politikerna går före och visar vägen, att man skapar förutsättningar att kunna ställa om samhället, att göra det lättare och billigare att göra hållbara val. Vi vill inte att ansvaret för klimatet ska skjutas över på den enskilde individen. För även om vi behöver aktivisters engagemang och driv för en hållbar värld så kommer konsumentmakten inte på egen hand klara av en omställning – det krävs politiska radikala och progressiva beslut som gör omställningen möjlig. Det räcker inte med småduttande utan ordentliga tag. Vänsterpartiet lägger fram konkreta och rejäla förslag i kommun, riksdag och landsting. I valplattformen finns det exempel på konkreta åtgärder. Att vi lyssnar till klimatrörelsen, forskningen och har ett helhetsperspektiv är sannolikt faktorer som gjort att Vänsterpartiet anses vara det bästa partiet för miljön under mandatperioden enligt Naturskyddsföreningen.

Vänsterpartiet är bäst för miljön enligt Naturskyddsföreningen, 2018

För mig har det varit väldigt värdefullt att vara engagerad i Vänsterpartiet och kunna driva aktiv miljö- och klimatpolitik. Och jag hoppas verkligen att fler klimatengagerade får upp ögonen för vilket bra klimatparti vi är och engagerar sig och röstar på Vänsterpartiet. Men det viktigaste är att klimatarbetet inte slutar efter valet. Valet är bara början. Men kampen fortsätter, på gator och på torg och i de politiska församlingarna.

Jag bläddrar igenom bilderna på datorn och ser glada människor, drivna människor som har engagerat sig för en jämlik och hållbar värld. Jag ser färgglada banderoller och flaggor viftas i skyn, fyndiga papier mache-figurer som grillar jorden över ett kolkraftverk och jag ser trötta men glada kamrater i vita overaller.

Jag är glad för alla de här människorna ger mig hopp. Ett hopp om att en annan värld är möjlig.

/Samuel Skånberg, kommunfullmäktigekandidat

Frihet <3 Jämlikhet

Skrivet av haninge den 11 augusti, 2018. Postad i Förebyggande, Jämlikhet, Trygghet. Inga kommentarer till Frihet <3 Jämlikhet

Vänsterpartiet vill inget mindre än allas frihet. Frihet från våld och fattigdom. Frihet från diskriminering och rasism. Frihet till våra kroppar och till vår kärlek. Frihet för barn att växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd som behövs för att utveckla just deras förmågor. Frihet till ett gott och meningsfullt arbetsliv med bra lön. Frihet till en värdig och innehållsrik ålderdom med rättvis pension. Frihet att leva och utvecklas i en hållbar värld.

Frihet och jämlikhet är förutsättningar för varandra. Varje enskild människas frihet hänger samman med alla människors frihet. Med ett samhälle som tillåter och gör den möjlig för alla.

För några decennier sedan var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. Vi vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor. Länder som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringar, rasism eller en otillräcklig välfärd. Därför arbetar Vänsterpartiet för att skapa ett samhälle för alla – inte bara några få.

Ovanstående text går att läsa i inledningen till Vänsterpartiets valplattform. Det är en fantastiskt bra inledning och inramning av Vänsterpartiets politik. Många gånger tror jag att när man tänker på Vänsterpartiet så tänker många på höjda skatter, stopp för vinster i välfärden, en radikal klimatpolitik, sex timmars arbetsdag, höjda pensioner för arbetarkvinnor och förmögenhetsskatt.

Allt det stämmer så klart, vi vill införa allt det jag nämnde men ibland så missar vi att förklara varför. Och där menar jag att vår politik förstås bäst om vi utgår från frihet när vi läser våra förslag.

Vad menar vi med frihet?

Men vad menar vi då med frihet? Vill inte Vänsterpartiet inskränka valfrihet eftersom vi inte tycker att det fria skolvalet fungerar bra? (Något som vi skrivit om tidigare med rubriken Marknadsliberaler verkar inte bry sig om skolsegregationen). Några partier tycker att det är frihet att företag får etablera sig var de vill för att tjäna pengar på våra gemensamma skattepengar. De menar att skolorna ska konkurrera om eleverna och att det är i sin ordning att skolor går omkull eftersom de inte har varit tillräckligt bra.

När John Bauers-koncernen gick i konkurs medförde det gigantiska problem – 36 skolor lades ner, fler än 1000 lärare och 11 000 elever drabbades. Det här är något som borde få de flesta rimliga personerna att åtminstone bli fundersam kring vinstjakten i skolans värld. Men marknadsliberalen Anders Hulltin skrev på DN:

Dagens elever och föräldrar är kritiska och kvalitetsmedvetna, och skolor som inte håller måttet väljs bort. Därför menar jag att John Bauers exempel visar att friskolesystemet fungerar

Med andra ord – marknaden fungerar så här och det är i sin ordning. Företag kommer, företag går endast vinstjakten består. Att konkurser drabbar elever som inte kunde avsluta sina studier i sen hemstad eller lärare som blev av med jobben och inte kunde få ut sin övertid, det bryr sig marknadsliberalerna inte om.

Moderaterna i Haninge vill att Brandbergsskolan ska tas över av privata aktörer och att marknadens krafter ska få verka fritt. Om det går dåligt för skolan och den lägger ner så är det i marknadsliberalens värld som det ska vara.

Om man med frihet menar kapitalisternas frihet att etablera skolor överallt och ta våra gemensamma skattepengar och göra vinst på det, då är det inte samma frihet som Vänsterpartiet menar.

Men om man med frihet menar rätten för alla barn att få en bra utbildning på närmaste skola oavsett föräldrarnas bakgrund, då håller man med Vänsterpartiets syn på frihet.

Vänsterpartiet vill att alla barn och ungdomar ska kunna få en bra utbildning oavsett var de bor, oavsett var deras föräldrar är födda, oavsett vilken klassbakgrund de har och oavsett om de har behov av extra stöd eller inte. De skolor med utmaningar och som har elever med högre behov av olika slag behöver mer hjälp och resurser. Det skapar frihet för alla.

Frihet genom trygghet

Vi i Vänsterpartiet menar att frihet inte kan skapas utan jämlikhet. ”The american dream” som ett frihetsideal är ett lotteri eftersom det utgår ifrån att några kan göra en klassresa och lyckas i världen men förutsätter samtidigt att det finns folk kvar på botten i samhället. Det framhåller att man kan kämpa sig till ett välbetalt arbete där man har råd att gå på restaurang och kan betala för städhjälp efter en dags arbete. Men det förutsätter samtidigt en hårt arbetande arbetarklass som aldrig kan ha råd till samma sak. Det frihetsideal som högern har är frihet för några få.

Vänsterpartiet vill att frihet ska gälla alla. Någons frihet ska inte förutsätta någon annans ofrihet. Frihet är att inte behöva oroa sig för morgondagen – att ha en bostad, att ha ett tryggt jobb och en vetskap om att vi tar hand om varandra om någon olycka skulle ske – såsom en arbetsolycka, ett dödsfall eller en sjukdom.

Frihet är också att känna sig trygg i sitt bostadsområde och kunna leva som man vill så länge det inte skadar någon annan. Med ökad rasism, kriminalitet och sexism så minskas den här friheten. En del av lösningen handlar så klart om att polisen har resurser att utreda brott. Men grunden handlar om att ta bort grogrunden för rasism, kriminalitet och sexism.

I utredningen om framtidens socialtjänst så kommer utredaren fram till att det är av största vikt att satsa på förebyggande åtgärder. Det finns behov av mer tidiga, förebyggande åtgärder för äldre, barn, våldsutsatta kvinnor, personer med missbruksproblem och andra grupper.

Förebyggarteamet i Haninge har jobbat just med förebyggande åtgärder vilket har fått mycket goda vitsord. Förebyggarteamet har jobbat i samverkan med föreningar och andra förvaltningar. De har jobbat med flickors utanförskap när det gäller fritidsaktiviteter, upplevd trygghet och delaktighet och inkludering i sina bostadsområden. Fokuset har varit Brandbergen och Jordbro.

Men kommunledningen har dragit ner på resurserna till socialtjänsten vilket inneburit att Förebyggarteamet inte kan fortsätta utveckla det här arbetet. Vänsterpartiet har varit den kritiska rösten i socialnämnden och protesterat mot åtgärderna. Nedskärningarna drabbar också Kvinnojouren, missbruksvården, daglig verksamhet för funktionsnedsatta och socialpsykatrin.

Istället för att skjuta till de pengar som behövs så prioriterade ledningen ett högt överskottsmål i sin budget.

Det här drabbar alla utsatta – flickor, kvinnor och andra som kommer drabbas av att vi inte kommer kunna förhindra våld, kriminalitet och jämställda förutsättningar med det förebyggande arbetet.

Det här kommer drabba friheten, speciellt för de som bor i områden där risken att hamna i missbruk eller kriminalitet är högre.

Vänsterpartiet vill istället att vi ska inrätta en social investeringsfond som finansierar det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet måste ges ordentligt med resurser. Det är som sagt en jämlikhetsfråga och en frihetsfråga. Och det är slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser att låta människor hamna i kriminalitet, missbruk, hedersförtryck eller utsättas för våld istället för att förebygga och förhindra att det över huvud taget sker.

Jämlika samhällen är bättre samhällen

Jämlika samhällen har mindre problem än ojämlika. Det handlar om allt från hälsa, kriminalitet, resultat i skolan, våld, missbruk och mycket annat.

Kate Pickett och Richard Wilkinson har skrivit om detta i sin bok Jämlikhetsanden. De har jämfört länder och amerikanska delstater och kommit fram till att ekonomisk ojämlikhet skadar samhällen. Nedan kan du se en video på 17 minuter där Richard Wilkinson sammanfattar deras resultat. (Undertexter på svenska finns).

Rösta för en politik som främjar frihet och jämlikhet

Vänsterpartiet vill inget mindre än allas frihet. Vi har en politik som strävar efter att alla ska ges möjlighet till ett bra liv och att en persons frihet inte står i motsättning till en annan persons, tvärtom! Vi tror att i jämlika samhällen så bryr vi oss mer om varandra, har tiden, energin och omtanken att hjälpa till.

Vi vill ha ett samhälle för alla – inte bara några få.