Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, och Sevim Celepli, vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, deltog på kommunfullmäktige 10/5 2021 och röstade fram 213 miljoner mer till välfärden i Haninge.
Vänsterpartiet Haninge säkrar 100 + 50 + (32 + 31) = 213 miljoner till Haninges välfärd!
På kommunfullmäktige i Haninge i går kväll (10/5 2021) kom det att fattas tre avgörande beslut för Haninges välfärd de kommande åren. Vänsterpartiet har sin hand med i alla tre.
Haninge har ett minoritetsstyre bestående av en allians mellan S, L, C & KD. Inget beslut är garanterad majoritet i kommunfullmäktige om inte Vänsterpartiet aktivt röstar för det.
Det största beslutet är att revidera den kommunala budgeten för 2021, som bygger på att skatteprognoserna ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020.
Den revideringen ger 100 miljoner mer till kommunens verksamheter. Med Vänsterpartiets röster var denna revidering garanterad majoritet i kommunfullmäktige.
Därefter kom Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna att få igenom en resultatutjämningsreserv på 50 miljoner. Pengarna tas från att vi minskar förra årets vinst i kommunen. Problemet med de överskott som görs i kommunsektorn är att de inte går till att “samla i ladorna”. När en kommun gått med vinst så brinner de pengarna inne för den kommunala verksamheten och får sedan bara användas till att t ex självfinansiera investeringar. Enda sättet att föra över överskott från ett år till ett annat i den löpande verksamheten är genom att inrätta en resultatutjämningsreserv. Det gör vi nu tillsammans med Moderaterna.
Vänsterpartiet har också arbetat för att frigöra driftsmedel som sitter låsta i de kommunala nämnderna – också där överskott från 2020 som nämnderna själva inte får använda om inte kommunfullmäktige fattar ett aktivt beslut i den riktningen.
Med Vänsterpartiets bistånd fick nämndernas överskott från 2020 föras över till nämndernas verksamheter med 32 miljoner 2021 och 31 miljoner 2022 = 63 miljoner kronor till verksamheterna. Ett beslut vi tar tillsammans med kommunledningen.
Allt som allt så kom Vänsterpartiets röster, genom konstruktivt parlamentariskt arbete, att säkra 213 miljoner kronor till Haninges välfärd. Ett minst sagt gott dagsverke!
Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden
I flera år har Vänsterpartiet tagit upp frågan om vilken kvalité den palliativa vården har på kommunens vård- och omsorgsboende. Det som framförallt har varit utmärkande är att många boende får avlida i ensamhet. Detta handlar inte om att vara där just i dödsögonblicket utan även dagarna innan. Den sista resan kan vara tidsmässigt väldigt olika beroende på vem man är, men att behöva göra den ensam är en stor brist på humanitet.
Äldrenämndens ordförande och chefen med ansvar för vård- och omsorgsboenden i kommunen har alltid tidigare vid frågan hänvisat till brytsamtalet man har när läkaren ordinerar palliativ vård och där ordination om vak görs. Men det är inte alla boende som får detta brytsamtal med sina anhöriga och medicinsk personal. Och bilden som finns är att många med starka anhöriga kan få igenom att den boende ska få fysiskt vak den sista tiden. Tyvärr är det en utsatt grupp som personer med demensdiagnoser och få eller gamla anhöriga som inte får något vak.
Nu har kommunen infört ett digitalt program som ska stärka upp patientsäkerheten och där man bland annat registrerar olika områden och mål indikatorer för att se hur kvaliteten ser ut. Tyvärr visar den att inga av de uppsatta målen nåddes och därigenom bekräftar vår kritik.
Av 111 dödsfall hade kommunen målet att 90 skulle få vak. Man lyckades sätta in vak i 60 fall. I grova drag får varannan vak i livets slutskede.
– Många gånger kan en bekräftelse att man har rätt kännas bra. Men den här gången kändes det ledsamt att jag har haft rätt i flera år att man brister i palliativ vård och speciellt att man inte sätter in vak i slutet av de boendes liv. Respekten för att en människa är på väg att avsluta sitt liv finns inte! Ofta ställer jag mig frågan om den moderna människan är så långt ifrån döden så den känns allt för skrämmande. Efter att fått förtroendet att sitta vak många gånger och att finnas där när någon avlidit, känner jag det som en ynnest att få bidra till slut med värdighet för den som avlider, säger Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden.
Kommunens redogörelse visar att brytsamtal, munhygien, smärtskattning och ensamhet i dödsögonblicket är mycket långt efter de målvärden man satt upp. Förklaringen att det beror på pandemin är lätt för kommunen att ta till, men denna fråga har vi tagit upp långt innan pandemin. Tyvärr har vi inga siffror att jämföra med eftersom detta digitala instrumentet började användas år 2020. Men genom information från anhöriga och personal vet vi att detta problem har funnits länge och upplevts som en avhumanisering av och ett dåligt etiskt tänkande när det gäller människan sista livsresa.
Om Haninge kommun ska nå målet att ha Sveriges bästa äldreomsorg så måste det satsas på större personaltäthet. Målet ska inte vara effektivisering utan en etisk och humanistisk vård. Det är ett långt kliv kvar innan Haninge kommun kan kalla sig Sveriges bästa äldreomsorg.
15:00 är det repris på förra årets succé; demonstrationståg i World of Warcraft. Vi samlas kl 15:00 i Valley of Trials och tågar gemensamt till Orgrimmar, där vi får lyssna på tal av bland annat Nooshi Dadgostar! Rutinerade spelare såväl som nybörjare är välkomna!
19:00 drar distriktets evenemang igång. Årets scenshow sänds digitalt från Folkets Husbys stora scen. Talare, musikinslag, kultur och kämpaglöd. Scenprogrammet kommer släppas lite i taget i detta event – stay tuned!
RUR – resultatutjämningsreserv – är ett tillägg till kommunallagen som infördes 2012. Syftet med en resultatutjämningsreserv är att jämna ut den kommunala ekonomin mellan goda och svåra år, mellan hög- och lågkonjunktur eller om utvecklingen av statsbidrag och skatteunderlaget ökar eller minskar.
När beslutet om RUR togs i riksdagen 2012 röstade alla partier för den. Beslutet togs med acklamation, det fanns inga reservationer och det behövdes ingen omröstning. Alla partier insåg att det tidigare ekonomiska ramverket var för endimensionellt där man bara såg varje år för sig och krävde att varje år skulle generera ett överskott oavsett hur skatter, statsbidrag och konjunkturen utvecklades.
Att införa RUR är frivilligt för en kommun, men idag har ändå en majoritet av Sveriges kommuner infört RUR, för att få en jämnare ekonomisk utveckling. Att alla kommuner inte infört det kan ha sin naturliga förklaring i att för väldigt rika kommuner skull inte RUR tillföra något av betydelse – de klarar upp- och nedgångar i alla fall. Fattigare kommuner som kämpar med att klara ett noll-resultat kvalar ändå inte in i det här systemet, då man bara kan sätta av pengar som överstiger ett överskott om 1% av skatter och statsbidrag. Fattigare kommuner är mer hjälpt av ett förbättrat skatteutjämningssystem mellan olika kommuner.
Så här sa Jonas Sjöstedt efter att RUR antagits i Riksdagen:
Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var för RUR.
”I höstas antog riksdagen regeringens proposition om kommunala utjämningsreserver (prop. 2011/12:172). Den nya lagen innebär att kommuner och landsting under vissa förutsättningar får reservera en del av överskotten i goda tider för att på så sätt bygga upp lokala s.k. resultatutjämningsreserver. Sparandet får sedan tas i anspråk för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Vänsterpartiet välkomnar den nya lagen som ett steg i rätt riktning eftersom den kommer att öka kommunsektorns möjligheter att hantera konjunktursvängningar.”
Haninge kommun behöver RUR. SKR – Sveriges kommuner och regioner – är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner och hjälper alla kommuner med bl a ekonomiska prognoser, skriver bl a:
”Framtidsprognosen idag pekar på att det, i synnerhet för år 2023, saknas medel för att få en budget i balans. Många kommuner och regioner kan därför, trots extremt goda förutsättningar 2020 tvingas överväga att i sin långsiktiga planering förbereda nedskärningar i verksamheten eller skjuta på nödvändiga investeringar. Detta, eftersom det inte idag finns några garantier för att staten skjuter till medel i samband med kommande budgetpropositioner. Ytterligare ett problem är att de anställningar staten hoppas på att kommuner och regioner nu ska göra i syfte att få igång konjunkturen i stora delar inte kommer att göras, då de långsiktiga resurserna och planeringsförutsättningarna saknas.”
Så vi har fått varningen. Ekonomin för den kommunala sektorn 2023 kommer vara knaper (om staten inte kommer med långsiktiga utfästelser). Vi måste ta den varningen på allvar, och ett sätt att förbereda oss är att införa RUR och börja placera överskott där för att stå rustade inför 2023. Allt annat vore oansvarigt mot kommunens anställda och Haningebornas krav på kommunal service.
Ulla Andersson kritiserar nuvarande balanskravet på kommunerna.
Ulla Anderssons reservation – balanskravet
När vi inledningsvis skrev att det inte fanns någon reservation i ärendet, så var det lite sanning med modifikation. Det fanns en reservation från Vänsterpartiet, men i ett annat ämne som också berör den kommunala ekonomin. Vänsterpartiet reservation handlade inte om själva resultatutjämningsreserven – den var Vänsterpartiet för – utan hur balanskravet på den kommunala ekonomin skulle formuleras. Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, skrev då bl a: ”Vänsterpartiet föreslår därför att kommunernas balanskrav, precis på samma sätt som är fallet för målet beträffande den offentliga sektorns finansiella sparande, ska gälla över en konjunkturcykel”. Hela Ulla Anderssons motion hittar ni här. Kort sagt vill Vänsterpartiet att kommunens krav på ekonomisk balans ska gälla över en konjunkturcykel (som kortast 3 år och som längst 8 år). Statens ekonomiska mål innebär att det offentliga sparandet i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Vänsterpartiet vill att samma ska gälla för kommuner och regioner. Det innebär också att kommuners och regioners planeringshorisont måste vara längre.
Vänsterpartiet är beredda att ta sin del av ansvaret för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för Haninge kommun.
Bilden visar hur Haninge kommun gått med 686 miljoner i vinst sedan 2016. Enbart under corona-året 2020 gick man med 235 miljoner i vinst. Trots massiva statsbidrag går inte pengarna till de verksamheter som drabbats, utan man lägger pengarna på hög. Trots de goda resultat fortsätter den permanenta nedskärningspolitiken.
Haninge kommun har nu i mars hållit sin årliga ekonomikonferens. Den politiska ledningen, den S-ledda alliansen med C, L & KD, kommer trots stora överskott de senaste åren fortsätta med nedskärningspolitiken i budgeten för 2022.
Vi kommer skriva mer om den ekonomiska politiken i kommunen inför att budgeten för 2022 som ska antas i kommunfullmäktige innan sommaren.
I den här artikeln tittar vi på Social- och äldreförvaltningen.
Socialnämnden
Socialnämnden är en nämnd som varit satt under stor press p g a pandemin. Saker som fortsatt hög arbetslöshet, ökat våld mot kvinnor och barn, samt ökad psykisk ohälsa pressar förvaltningen hårt.
I budgetarbetet har förvaltningen angett att man kommer ha ökade utgifter 44,6 miljoner kronor för 2022. Största posterna är ekonomiskt bistånd, på grund av den ökade arbetslösheten, och ökat behov inom LSS.
Den styrande S-ledda alliansen är bara beredda att skjuta till 32,7 miljoner för 2022. Det innebär ett sparbeting på 11,9 miljoner kronor. Förvaltningens förslag på nedskärningar är:
Att säga upp 11 heltidstjänster. Det skulle enligt förvaltningen handla om ”socialsekreterare som jobbar med att handlägga ekonomiskt bistånd, utreda barn och unga som far illa, eller våld i nära relation och hedersvåld.”
Samma partier som i den offentliga debatten vill posera som förkämpar för barnen, våldsutsatta kvinnor och de som lever under hedersförtryck, gör helt tvärt om när de får hålla i den politiska taktpinnen. Genom att sätta en allt för hård ram för socialnämndens budget tvingar man fram destruktiva nedskärningar i förvaltningen.
Avveckling av personliga ombud. Personliga ombud ger stöd och hjälp till individer med psykiatrisk funktionsnedsättning att ha kontakt med myndigheter och vårdinrättningar, så att de därmed ska kunna ta del av samhällets utbud av vård, stöd och service. Verksamheten med personliga ombud finansieras till 50% av statliga medel så den egentliga besparingen blir inte så stor; ca 600 000 kronor. Men verksamheten betyder oerhört mycket för dem som är beroende av den här hjälpen.
Avveckla Mötesplats 25. Mötesplats 25 är en träffpunkt för unga vuxna med psykisk och social ohälsa. Den betyder oerhört mycket för de som kommer dit. Den bryter den isolering som annars lätt drabbar individer med psykisk och social ohälsa, och gör det lättare att komma ut i samhället igen. Återigen är det extremt svaga grupper som drabbas av nedskärningarna.
Äldrenämnden
Även äldreomsorgen har varit väldigt drabbade under 2020 och pandemin har satt verksamheterna under hårt press.
Inför 2022 har förvaltningen äskat en ökad ram på 33,1 miljoner kronor för att täcka ökade volymer (fler äldre), ökade lönekostnader och högre driftskostnader. Den s-ledda alliansen har medgett en ökning på 19,2 miljoner kronor, vilket innebär nedskärningar på 13,9 miljoner:
Avskaffa fria broddar. Om man avskaffar fria broddar till våra seniorer sparar man 200 000 kronor – i sammanhanget en rätt bagatellartad summa. Karlstad universitet har kartlagt att i de kommuner som har fria broddar för seniorer minskar halkolyckorna med en tredjedel. Samhällsvinsten då färre behöver uppsöka akuten för benbrott m m, är betydande, för att inte tala om det minskade lidande för de som annars skulle drabbas.
Tuffare scheman och tajtare bemanning på vård- och omsorgsboenden. Här tror man sig kunna räkna hem 1 miljon kronor. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är nog nu med att pressa personalen. Haninge kommun behöver gå åt andra hållet; ta bort 12-timmarspassen och ha en högre grundbemanning, så verksamheterna inte blir så sårbara vid sjukdomar, utbildningar med mera.
Minska tillgången till somatisk dagvård. Här tror man att man ska kunna spara 2 miljoner kronor. Somatisk dagvård handlar om att rehabilitera kroppen fysiskt. Väldigt många som använder den somatiska dagvården är våra seniorer som t ex fått en stroke och fått fysiska funktionsnedsättning som behöver behandlas och tränas upp. Försvinner möjligheten till somatisk dagvård kommer det i andra ändan kosta mer för kommunen i ökat behov av hemtjänst för dess grupper, för att inte tala om lidandet av en utdragen funktionsnedsättning istället för en snabb rehabilitering.
Se över träffpunkterna. Vad som ska hända här är oklart. Träffpunkterna ska minska i omfattning; om det betyder färre träffpunkter eller minskade öppettider är för tidigt att säga, men 2 miljoner ska sparas in.
Alla partier ger läpparnas bekännelse åt problematiken med äldres ensamhet. Men när de den styrande S-ledda alliansen får chansen att visa vad man går för, så går man åt fel håll.
”Behöver du bryta din sociala isolering och prata med någon?” frågar man retoriskt på kommunens hemsida när man gör reklam för träffpunkterna. Självklart är det många som behöver det, och efter pandemin är ju behovet av att återfå sitt sociala liv större än någonsin hos våra seniorer.
Att då minska på träffpunkternas antal eller öppettider är helt fel väg att gå.
Vänsterpartiet kommer fortsätta granska kommunens ekonomiska politik i kommande artiklar.
