Skip to main content

Författare: haninge

I huvudet på en kommunpolitiker under kommunfullmäktige

Skrivet av haninge den . Postad i Demokrati, Hedersförtryck och hedersvåld, Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Haninge.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun, kommunfullmäktigeledamot  och ledamot i äldrenämnden

Idag sitter jag och ser tillbaka  med eftertanke hur de sista kommunfullmäktige har varit. Som gruppledare har jag ett ansvar för den politik vi fört fram. Under de sista två månaderna har det varit en berg- och dalbana där vi som grupp kryssat mellan hot  och löften. Har vi valt rätt och har jag gett gruppen rätt stöd?

Detta är tankar som snurrar när vi startar kommunfullmäktige den 10/5. Och vi var en laddad grupp  som kom till mötet.

Socialdemokraterna öppnade frågestunden med att en socialdemokrat ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S),  som vinklade frågan till att handla om de oegentligheter som kommit fram i en genomlysning av kommunens hantering av hyresavtal vilket visat sig uppvisa stora brister. Nu vill man påskina att styret tar ansvaret för att detta genomförts och för förbättringar i framtiden.

Det har funnits stark kritik länge från oppositionen om att avtal brustit och nu har det kommit en bekräftelse. Så det är en sanning från styret med modifikation. Arbetssättet att socialdemokrater ställer frågor till socialdemokrater är ett sätt att ta upp och vinkla frågor till sin egen fördel. Och detta pekar på en pressad socialdemokrati! Har vi satt dem i gungning?

Vi hade många tunga ekonomiska frågor som kommer upp och som vi varit aktiva i:

  • Resultatsutjämningsreserven (RUR): man använder överskottet i goda tider av högkonjunktur och använder i dåliga tider med lågkonjunktur. Detta planar ut ekonomins toppar och dalar, vilket ger en jämnare ekonomi för verksamheterna och de blir inte så sårbara för konjunktursvängningar. Kommunen har sitt högsta överskott någonsin 2020 på 4,6 procent dvs 235 mnkr och därifrån tas det nu 50 mnkr till RUR. Ledningen vill påskina att de gjort ett mer sakkunnigt underlag än vi gjort när vi la vårt förslag med M. Men i sak var det bara omformuleringar de gjort. Vi röstar igenom det!!!
  • Överföring av driftmedel. Överskott från 2020 förs över till nämndernas verksamheter med 32 milj 2021 och 31 milj 2022. Beslutet taget tillsammans med kommunledning.
  • Revidering av kommunala budgeten 2021. Bygger på att skatteprognosen ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020. Det är ett tillskott på 100 mnkr fördelat till verksamheterna. Beslutet är taget tillsammans med kommunledningen.

Vänsterpartiets hade ett  tilläggsförslag som kommunledningen röstade ned. Våra förslag var:

  • Bort med 12 timmars passet inom äldreomsorgen
  • Differentierade avgifter för barn med hemmavarande föräldrar som fått sänkningar från 30 tim/vecka till 15 tim/ vecka. Man ska enbart betala för den faktiska tiden man är på förskolan
  • Öppna Lyckeby fritidsgård i Vendelsö igen
  • Minska barngrupperna med ett barn på förskolan
  • Höja bidraget till Manscentrum, Kvinnojouren och Brottsofferjouren

Att rösta ner dessa frågor visar på styrets ointresse att göra riktat stöd utan man ger allmänt stöd där nämnderna får besluta vad som ska satsas på.

Men sammanlagt har vi medverkat att rösta igenom 213 mnkr till verksamheterna!! Detta är det största vi fått igenom sedan Nafi Cilgin (dåvarande gruppledare) fick igenom 30 tim/vecka för barn med hemmavarande föräldrar på förskolorna!

Andra frågor vi arbetat med är:

  • Rivning av gamla Fredriks yrkesskola i Handen. Idag bedrivs (SFH) svenska för hantverkare i lokalerna. Vi fick igenom återremittering då vi vill ha klarlagt vad som händer med utbildningen. Finns inte någon plan för marken och vi anser att det är mycket värdefull mark som kommer hamna bakom ett staket okänt antal år. Vi har drivit frågan med M.

Motion från Sedat Dogru (M) och Alexandra Anstrell (M) om kartläggning av hedersrelaterat våld. Det är en mycket viktig fråga. Vi har skrivit ett tilläggsförslag att göra en kartläggning av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer p g a det ökade antalet under Corona pandemin. Oppositionen röstade igenom motionen med vårt tilläggsförslag, men ledningen får igenom en minoritetsåterremiss!! De anser att de kan allt de behöver och att det inte behövs någon kartläggning! Helst vill de begrava denna motion och tilläggsförslag för all framtid.

Det här känns historiskt att vara med och påverka så välfärden i Haninge får detta tillskott. Det har varit en tid med mycket tuffa förhandlingar, hot att mista resurser, personliga påhopp och vår styrka har satts på prov. Men vi har varit en sammansvetsad gruppstyrelse som tillsammans tagit fram våra krav och nu går en stor seger till mötes. Jag vill uppmuntra alla att vara aktiva inom politiken, trodde aldrig att jag skulle kunna vara med och påverka kommunpolitiken på detta sätt. Känns oerhört stort att tillsammans med övriga kommunpolitiker och ni som röstar på oss att få tillföra verksamheterna 213 mnkr till välfärden.

 

Åsa Bååth,

gruppledare för Vänsterpartiet Haninge

Maximal vinst och minimal välfärd – privat barnomsorg under lupp

Skrivet av haninge den . Postad i Barnomsorg, Barnrätt, Personal, Vinster i välfärden.

Sevim Celepli är vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och sitter i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.

Vänsterpartiet har alltid varit emot vinster i välfärden och det finns en stark anledning till varför. Vi ser riskerna med det då företag med vinstintresse har i sitt intresse att maximera just ekonomisk vinst på sin verksamhet. Oavsett om verksamhetens syfte är att tjäna och ge service till människor så kommer den ekonomiska vinsten oftast i första hand och istället brister det i kärnverksamheten.

Vi har nyligen sett ett tydligt exempel i Haninge på varför vinster i välfärden kan ifrågasättas. I Haninge har det sedan 2019 drivits en privat förskola, nedan kallad ”Förskola 1”, med både dag- och nattverksamhet för barn. Förskolan uppmärksammades på ett möte i grund- och förskolenämnden under november månad 2020 då det framkom att företaget inte hade lämnat in sin inkomstdeklaration till Skatteverket, hade skatteskulder upp mot 2,8milj kr och därmed fick sin F-skattsedel återkallad.

Arbetsgivaren har nu i dagsläget en skuld på ca 3,8milj kr hos Kronofogden och har inte gjort några inbetalningar ännu. Förvaltningen föreslog, när ärendet kom upp i november 2020, att grund- och förskolenämnden återkallar rätten till bidrag för pedagogisk omsorg. Förvaltningen motiverar:

En förutsättning för att bedriva en stabil verksamhet av god kvalitet är att huvudmannens företag och ekonomi sköts på ett ansvarsfullt och ordnat sätt. I det här fallet har huvudmannen inte lämnat in inkomstdeklaration vilket har lett till att Skatteverket har återkallat huvudmannens F-skatt. F-skatt är en företagsskatt som betalas av företagare som bedriver näringsverksamhet. För en näringsidkare innebär ett godkännande för F-skatt att det är näringsidkaren själv som betalar sin preliminära skatt och sociala avgifter (egenavgifter).

Därutöver har huvudmannen underlåtit att betala skatt vid tre tillfällen och har i och med det ådragit sig skatteskulder på drygt 2,8 miljoner kronor. Kronofogdemyndigheten har uppgett att det inte är aktuellt med en avbetalningsplan. Deras utredning har visat att det saknas utmätningsbara tillgångar. Huvudmannen har förelagts att inkomma med bevis på godkänd F-skatt samt en godkänd avbetalningsplan alternativt bevis på att skulderna är betalda. Så har inte skett. Det är också försvårande att huvudmannen inte självmant har informerat förvaltningen om situationen.

Sammantaget bedömer förvaltningen att huvudmannen inte har förutsättningar att bedriva verksamheten under stabila och trygga former. Barnen i verksamheten kommer att erbjudas omsorg i kommunal regi.

Grund- och förskolenämnden tog beslut om att återkalla biståndet till verksamheten november 2020. Men kort därpå, januari 2021, startar arbetsgivaren ett nytt företag, ”Förskola 2”, med liknande namn med annan huvudman. Förskola 2 ansöker om tillstånd och bistånd från Haninge kommun under våren 2021 och i skrivande stund handläggs fortfarande förskolans ansökan.

Sedan start har Förskola 2 gått ut med att de erbjuder gratis barnomsorg till vårdnadshavare tills att handläggningen om att få driva verksamheten är klar hos kommunen. Under tiden som handläggningen pågått har mycket hänt i ärendet. Grund- och förskolenämnden har fått två brev inskickade under mars månad 2021 från f d personal och vårdnadshavare. I breven uttrycks stor oro kring verksamheten och det är en tydlig ton om att arbetsgivaren inte bör beviljas tillstånd att öppna upp ny verksamhet. Ett av breven är anonymt, men i det andra brevet som är ett öppet brev framgår det bl.a. att personalens tjänstepension inte har betalats in till Folksam, att löner har utbetalats som swish-betalning och att arbetsmiljön är bristande där personal ensam har fått arbeta 12-timmars kvällspass utan rast.

Det är mycket som kan ifrågasättas kring detta ärende. Till att börja med, vem gör tillsynen av verksamheten under tiden som den drivs ideellt?

I kontakt med kommunens skoljurist får vi svar att ingen kan utöva tillsyn över verksamheten just nu. Konstigt kan man tycka, men tydligen så kan inte kommunen utöva tillsyn som huvudman eftersom verksamheten fortfarande är under handläggning och ännu inte har beviljats tillstånd att driva sin verksamhet i kommunen. Kommunen kan heller inte meddela någon form av förbud för verksamheten.

Även Skolinspektionen bekräftar detta och menar att kommunen inte kan utöva tillsyn ännu. Så just nu är verksamheten i någon sorts limbo och saknar lagrum. Konstigt kan man tycka, när det är barn och personal som vistas i verksamheten.

Verksamheten faller inte heller under Skatteverkets lagrum eftersom ideell verksamhet är lagligt i Sverige och barnpassning inte är olagligt.

Under april månad 2021 framkommer även uppgifter från SMOHF (Södertörns hälso- och skyddsförbund) om att varken Förskola 1 eller Förskola 2 har registrerat sin verksamhet hos dem. Handläggaren skriver:

Vi har inte haft förskolan i våra register då de inte anmält sig till oss. De finns inte heller på Haninge.se. Vi kommer att kontakta verksamheten angående att de inte anmält sig till oss. I samband med det kommer vi även att inspektera verksamheten. Vid sådana inspektioner tittar vi på att lokalen fungerar för den verksamhet som bedrivs där. Tex tittar vi på ventilation, buller från ventilation, radon, fukt och mögel  samt städning. Vi har även en dialog om  rutiner som finns i verksamheten. Bland annat rutiner kring smittskydd, städning och felanmälan.

På så många sätt har arbetsgivaransvaret brustit här. Vad som är mest oroande är att det är barn som verksamheten vänder sig till. Barn som inte kan uttrycka klagomål och göra orosanmälningar. Barn som inte kan meddela oss ansvariga att något inte stämmer. Nu, några år senare, träder tidigare personal och vårdnadshavare modigt fram och bryter tystnaden. Nu är det på vårt ansvar, vi politiker och tjänstepersoner, att lyssna på vad de har att säga och ta rätt beslut.

Sevim Celepli

Vänsterpartiet tar fajten mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Skrivet av haninge den . Postad i Feminism, Hedersförtryck och hedersvåld, Jämlikhet, Trygghet.

Vänsterpartiet tar fajten för jämställdhet och frihet men kommunledningen vill skjuta på arbetet.

På kommunfullmäktigemötet 2021-05-10 röstade Vänsterpartiet bifall till en motion från M om att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck och röstade samtidigt bifall till Vänsterpartiets tilläggsförslag om att kartlägga hur covid-19-pandemin har påverkat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. En majoritet i kommunfullmäktige stödde motionen och Vänsterpartiets tilläggsförslag.

Tyvärr så ville kommunledningen hellre skjuta upp arbetet ännu längre och drev igenom en minoritetsåterremiss (då räcker det med 1/3 av rösterna i kommunfullmäktige för att skicka tillbaka ärendet). Detta trots att ett enigt kommunfullmäktige röstade igenom en kartläggning av det hedersrelaterade våldet och förtrycket på kommunfullmäktigemötet 2017-11-06.

Vänsterpartiet har flera gånger uppmärksammat just frågan om hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor vilket kan läsas i följande inlägg:

Tillsammans sätter vi stopp för mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Så jobbar vi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck och våld

Vänsterpartiet anser att hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor måste bekämpas. Pandemin har förvärrat båda samhällsproblemen.

Att våldet har blivit värre under krisen råder det ingen tvekan om. Haninge Kvinnojour vittnar om att de har fått ta emot nästa dubbelt så många samtal under pandemin.

Vi har de senaste veckorna kunnat läsa om flera kvinnor som mördas av män som de haft en nära relation med. Det här är i sig tyvärr inget nytt.

Olga Persson, ordförande för Unizon, skriver appropå Brottsförebyggande rådet (Brå) släpp av den officiella kriminalstatistiken för pandemiåret 2020:

“Pandemin har drabbat kvinnor hårt. FN beskriver det som en jämställdhetskris och uppskattar att våldet mot kvinnor har ökat med 20-30 procent under pandemin. Mäns våld är i sig en pandemi i pandemin”

Ett av kraven de har för att bekämpa mäns våld mot kvinnor är:

“Avsätt långsiktiga, flexibla resurser till kvinno- tjej och ungdomsjourer så att vi kan arbeta utifrån våra expertkunskaper.”

Jämställdhetsmyndigheten skriver appropå våldsutsattheten i samband med covid-19:

“Utbrottet och spridningen av det nya coronaviruset covid-19 är en global kris som medför risker för människors liv och hälsa. Pandemin påverkar hela samhället. Det innebär bland annat att för personer som utsätts för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck så riskerar situationen att förvärras.

Samhällets insatser för att förhindra och minska smittspridning under covid-19, genom bland annat olika restriktioner, medför en ökad isolering. För redan utsatta grupper, främst barn och kvinnor, innebär det en ökad risk att utsättas för våld. Isolering kan även innebära försämrade möjligheter att ta del av samhällets stödinsatser.”

Jämställdhetsmyndigheten lyfter följande viktiga aspekter för kommuner att tänka på med anledning av covid-19 och risk för ökad våldsutsatthet:

  1. Utveckla och förbättra informationen
  2. Utveckla nya arbetssätt för att nå utsatta
  3. Sprid information om kommunens stödinsatser och olika stödlinjer
  4. Ställ frågor om våld
  5. Erbjud stöd och hjälp för alla i risk för våld
  6. Stärk samverkan
  7. Agera för långsiktighet och uthållighet
  8. Alla kommuners ansvar

SKR föreslår flera saker på sin hemsida till kommunerna. Några är:

  • Ta kontakt med kvinnojourerna och se vilket stöd som finns att få. Organisationerna Unizon och Roks har skalat upp jourernas verksamhet med anledning av pandemin, och har uttryckt önskemål att stärka samverkan med kommunerna.
  • Om det finns en stödverksamhet för våldsutövare i länet eller kommunen, prata med dem om beredskap och möjlighet att utöka öppettider för att nå de som behöver stöd att förändra sitt beteende.

Utifrån de förslagen så bör Haninge verkligen kontakta Haninge Kvinnojour och Manscentrum.

Rädda barnen har i sin rapport “Allt jag inte får göra” delat vittnesmål från ungdomar under pandemin.

Under de första veckorna av pandemin ställde Rädda Barnens stödchatt för hedersrelaterat våld och förtryck snabbt om. Öppettiderna dubblerades och nu, drygt ett år senare, är resultatet tydligt. De tog emot rekordmånga samtal och samtalsämnena blev allt mer allvarliga. När fritidsaktiviteter ställts in och skolan i många fall övergått till distansutbildning har barn och unga gått miste om sina fristäder och tvingats tillbringa mer tid hemma med sina förövare.

I ett urval av vittnesmålen:

  • Emmas föräldrar har precis fått veta att Emma har en relation med en tjej. “De tvingar mig att gå och prata med ledaren i församlingen”, berättar Emma. Eftersom homosexualitet inte är tillåtet i församlingen vet Emma att ledaren kommer att övertala henne att gifta sig med en kille.
  • Gina är 17 år och identifierar sig som transperson. Men hennes pappa, mamma och mammans släkt hotar att döda henne om hon lever ut sin identitet.

Vänsterpartiet vill se ett slut på det hedersrelaterade våldet och förtrycket och anser att förekomsten av detta samhällsproblem ska kartläggas. Detta är något som en enig kommunfullmäktige även tidigare har beslutat om. Men ingenting har hänt. Därför röstade vi ja till motionen från Moderaterna.

Vi anser också att våldet i nära relationer måste kartläggas och att vi tar vara på de erfarenheter som Haninge Kvinnojour och Manscentrum har.

Socialnämnden beslutar på nämndmötet 2021-02-16 att be kommunfullmäktige att ge uppdrag om att göra en kartläggning av våld i nära relation, däribland hedersrelaterat våld och förtryck i Haninge med anledning av Covid-19-pandemin. Men tyvärr var detta inget som kommunledningen ville göra, i så fall hade de kunnat ange det som förslag till beslut. Därför lade vi i Vänsterpartiet ett tilläggsförslag på kommunfullmäktiges möte:

“Socialnämnden ges i uppdrag att göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i  hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. Haninge Kvinnojour och Manscentrum ska bjudas in att bidra med erfarenheter och synpunkter. Kartläggningen ska vara klar 2022-05-01”

Trots detta så ville inte kommunledningen rösta bifall till motionen eller till Vänsterpartiets tilläggsförslag utan valde att minoritetsåterremittera ärendet. Vi får se hur lång tid det tar innan frågan kommer tillbaka till kommunfullmäktige. Det är tråkigt för arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor och arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan inte vänta.

Läs mer:

Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Tillsammans sätter vi stopp för mäns våld mot kvinnor

Så jobbar vi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck och våld

Värna Haninge kvinnojour

Manscentrum bedriver viktigt arbete

Feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq

Motion från Vänsterpartiet – inför en jämställdhetsmiljon

Jackpot för Vänsterpartiet i Haninge – 213 miljoner mer till välfärden genom hoppande majoriteter

Skrivet av haninge den . Postad i Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Haninge.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, och Sevim Celepli, vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, deltog på kommunfullmäktige 10/5 2021 och röstade fram 213 miljoner mer till välfärden i Haninge.

Vänsterpartiet Haninge säkrar 100 + 50 + (32 + 31) = 213 miljoner till Haninges välfärd!

På kommunfullmäktige i Haninge i går kväll (10/5 2021) kom det att fattas tre avgörande beslut för Haninges välfärd de kommande åren. Vänsterpartiet har sin hand med i alla tre.

Haninge har ett minoritetsstyre bestående av en allians mellan S, L, C & KD. Inget beslut är garanterad majoritet i kommunfullmäktige om inte Vänsterpartiet aktivt röstar för det. 

Det största beslutet är att revidera den kommunala budgeten för 2021, som bygger på att skatteprognoserna ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020.

Den revideringen ger 100 miljoner mer till kommunens verksamheter. Med Vänsterpartiets röster var denna revidering garanterad majoritet i kommunfullmäktige.

Därefter kom Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna att få igenom en resultatutjämningsreserv på 50 miljoner. Pengarna tas från att vi minskar förra årets vinst i kommunen. Problemet med de överskott som görs i kommunsektorn är att de inte går till att “samla i ladorna”. När en kommun gått med vinst så brinner de pengarna inne för den kommunala verksamheten och får sedan bara användas till att t ex självfinansiera investeringar. Enda sättet att föra över överskott från ett år till ett annat i den löpande verksamheten är genom att inrätta en resultatutjämningsreserv. Det gör vi nu tillsammans med Moderaterna.

Vänsterpartiet har också arbetat för att frigöra driftsmedel som sitter låsta i de kommunala nämnderna – också där överskott från 2020 som nämnderna själva inte får använda om inte kommunfullmäktige fattar ett aktivt beslut i den riktningen.

Med Vänsterpartiets bistånd fick nämndernas överskott från 2020 föras över till nämndernas verksamheter med 32 miljoner 2021 och 31 miljoner 2022 = 63 miljoner kronor till verksamheterna. Ett beslut vi tar tillsammans med kommunledningen.

Allt som allt så kom Vänsterpartiets röster, genom konstruktivt parlamentariskt arbete, att säkra 213 miljoner kronor till Haninges välfärd. Ett minst sagt gott dagsverke!

Haninge kommun brister i sin palliativa vård

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Corona, Personal.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden

I flera år har Vänsterpartiet tagit upp frågan om vilken kvalité den palliativa vården har på kommunens vård- och omsorgsboende. Det som framförallt har varit utmärkande är att många boende får avlida i ensamhet. Detta handlar inte om att vara där just i dödsögonblicket utan även dagarna innan. Den sista resan kan vara tidsmässigt väldigt olika beroende på vem man är, men att behöva göra  den ensam är en stor brist på humanitet.

Äldrenämndens ordförande och chefen med ansvar för vård- och omsorgsboenden i kommunen har alltid tidigare vid frågan hänvisat till brytsamtalet man har när läkaren ordinerar palliativ vård och där ordination om vak görs. Men det är inte alla boende som får detta brytsamtal med sina anhöriga och medicinsk personal. Och bilden som finns är att många med starka anhöriga kan få igenom att den boende ska få fysiskt vak den sista tiden. Tyvärr är det en utsatt grupp som personer med demensdiagnoser och få eller gamla anhöriga som inte får något vak.

Nu har kommunen infört ett digitalt program som ska stärka upp patientsäkerheten och där man bland annat registrerar olika områden och mål indikatorer för att se hur kvaliteten ser ut. Tyvärr visar den att inga av de uppsatta målen nåddes och därigenom bekräftar vår kritik.

Av 111 dödsfall hade kommunen målet att 90 skulle få vak. Man lyckades sätta in vak i 60 fall. I grova drag får varannan vak i livets slutskede.

– Många gånger kan en bekräftelse att man har rätt kännas bra. Men den här gången kändes det ledsamt att jag har haft rätt i flera år att man brister i palliativ vård och speciellt att man inte sätter in vak i slutet av de boendes liv. Respekten för att en människa är på väg att avsluta sitt liv finns inte! Ofta ställer jag mig frågan om den moderna människan är så långt ifrån döden så den känns allt för skrämmande. Efter att fått förtroendet att sitta vak många gånger och att finnas där när någon avlidit, känner jag det som en ynnest att få bidra till slut med värdighet för den som avlider, säger Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden.

Kommunens redogörelse visar att brytsamtal, munhygien, smärtskattning och ensamhet i dödsögonblicket är mycket långt efter de målvärden man satt upp. Förklaringen att det beror på pandemin är lätt för kommunen att ta till, men denna fråga har vi tagit upp långt innan pandemin. Tyvärr har vi inga siffror att jämföra med eftersom detta digitala instrumentet började användas år 2020. Men genom information från anhöriga och personal vet vi att detta problem har funnits länge och upplevts som en avhumanisering av och ett dåligt etiskt tänkande när det gäller människan sista livsresa.

Om Haninge kommun ska nå målet att ha Sveriges bästa äldreomsorg så måste det satsas på större personaltäthet. Målet ska inte vara effektivisering utan en etisk och humanistisk vård.  Det är ett långt kliv kvar innan Haninge kommun kan kalla sig Sveriges bästa äldreomsorg.