Författare: haninge

Kapitalets automatik – mänskliga robotar & systematisk dumhet

Skrivet av haninge den 9 februari, 2021. Postad i Arbetsrätt, Artiklar, Demokrati, Hållbarhet. Inga kommentarer till Kapitalets automatik – mänskliga robotar & systematisk dumhet

Mikael Nyberg har skrivit en avslöjande och mycket läsvärd bok om kapitalismens utveckling och vilka uttryck den tar sig i dagens arbetsliv. I tjugosju kapitel tar han upp hur den nya tekniken inte minst leder till socialt utarmade arbetsplatser, att automatiseringen sitter fast i ”kapitalets automatik”.

Vi får följa utvecklingen, ofta genom hans egen erfarenhet från arbetslivet. Från det att han satt med att addera belopp med manuella räknemaskiner till dagens teknik där OCR-nummer, streckkoder och e-fakturor har ersatt gårdagens arbete. Där algoritmer tagit över det mesta av handeln med värdepapper, där artificiell intelligens svarar i telefon och chattrobotar hantera kundfrågor på nätet. Men på de följande drygt 400 sidorna visar Nyberg på hur den tekniska revolutionen har fastnat i ett socialt bakslag.

Karl Marx skrev i slutet av 1800-talet om den tidiga industrikapitalismen: ”Den kapitalistiska produktionen kan endast utveckla produktionstekniken och den samhälleliga organisationen genom att samtidigt förstöra all rikedoms urkällor: jorden och arbetaren.” Han noterade hur industrialiseringen av jordbruket ledde till en utarmning av åkrarna och hur något likande skedde med de människor som försvann från lantbruk och hantverk. Män, kvinnor och barn sögs in i fabrikerna och förvandlades från tänkande varelser med allsidiga förmågor till en kuvad, standardiserad arbetskraft.

Misshandeln av naturen fortsätter idag i större skala med skogsskövlingarna, den agroindustriella rovdriften, utfiskningen av världshaven och anhopningen av växthusgaser i atmosfären. Förbrukningen av fossila bränslen ökar trots att riskerna är kända.

Arbetslivet är för många anställda ett liv i diktatur, konstaterar författaren. Köparen av arbetskraften har rätt att efter eget tycke disponera den inhandlade varan. Människan som följde med i transaktionen är skyldig att rätta sig efter sina chefers beslut. Något som vi idag får ett träffande exempel på genom LAS-frågan och de krav som arbetsköparen, genom Svensk Näringsliv, ställer för att gå med på ett nytt centralt avtal.

De landvinningar som lönearbetare under 1900-talet kunde tillskansa sig har nu bytts i sin motsats. Kollektiven på arbetsplatserna har blivit svagare. Företagen har börjat lösgöra sig från överenskommelser som reglerat arbetet. Nu ser vi hur springluncher, gigföretag inom flera branscher, tidigare vanliga tillsvidareanställda omvandlade till egenföretagare m fl exempel sätter regler om arbetsmiljö och arbetstid ur spel.

För att inte tala om Amazon, företaget som ska kunna leverera allsköns produkter till våra hem på kortast möjliga tid och på enklast möjliga sätt. Men till vilket pris för den enskilde arbetstagaren på sin supermoderna arbetsplats i Eskilstuna? Övervakad och styrd in i minsta detalj ska hen förväntas genomföra de rörelsemönster som bestäms av handscannern, kopplad till ett centralt datasystem. Företaget ser hela tiden var du är i lokalen. Nyberg beskriver på ett övertygande sätt vilka arbetsvillkor som väntar kring hörnet om denna typ av företag ska bli stilbildande framöver.

Nyberg avslutar sitt förord med orden ” Efter det nyliberalt färgade segertåget vacklar företagsamhetens självutnämnda företrädare nu i sin framtidstro. De anar vreden utanför glaspalatsen och famlar efter krafter som kan avleda den”. Och slutorden ”Vad gör vi av vår vrede? Det är frågan.”

En berättigad fråga. En alltmer uppkopplad värld kan ta del av de avgrundslika skillnader i livsvillkor som framträder globalt men också inom enskilda länder. Allt fler ifrågasätter de enorma klyftorna mellan rika och fattiga, mellan styrda och styrande. Och inte minst, vilka konsekvenser det medför på arbetslivets område.

Boken finns på Verbal förlag – läs den!

Av Göran Johansson

Mikael Nyberg har även gett ut:

Det stora tågrånet – Tåg som inte går i tid. Tåg som inte går alls. Nedfallna kontaktledningar. Haverier. Dödsolyckor. Den svenska järnvägen är i kris. Och det beror inte främst på snön. Tågtrafik kräver samordning och planering. Men svenska politiker bestämde i slutet av 1980-talet att det skulle fungera bättre med marknadsmekanismer.

Kapitalet.se – Industrisamhället har gått i graven. Det löpande bandet är avskaffat och slitet i fabriken ett minne blott. I stället har vi inträtt i informationssamhället; i nätverkens och humankapitalets tidsålder. Så ser en typisk samhällsanalys ut. Det är en förljugen bild.

Mikael Nyberg samtalar om ett råare arbetsliv – Hur har det blivit så och hur tar vi strid för att förändra villkoren? En livesändning från Knegarpuben på ABF-huset i Stockholm. Eventet arrangerades av Unga Byggare Stockholm – Gotland och av Seko Stockholm.

Klimatnödläge har ett brett stöd

Skrivet av haninge den 8 februari, 2021. Postad i Hållbarhet, Klimat, Kommunfullmäktige, Miljö, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Klimatnödläge har ett brett stöd

– Vi är i ett klimatnödläge!

Det säger 64 procent av deltagarna i världens största opinionsundersökning om klimatet som genomfördes av UNDP, FN:s utvecklingsprogram och som bl a tas upp i:

SR Vetenskapsradion Nyheter

Människor är mycket oroliga och rädda. Skogsbränderna i Australien och Kalifornien, kategori-5-orkaner i Karibien och översvämningar i Sydostasien är några händelser som påverkat opinionen.

Det folkliga stödet för klimatåtgärder är mycket stort. Man efterlyser fler satsningar för att skydda skogar och marker, stöd för förnyelsebar energi och en omställning mot miljövänligt jordbruk.

Detta år kommer att bli mycket viktigt för klimat och biologisk mångfald, bland annat genom den stora klimatkonferens som ska anordnas i Glasgow i höst. UNDP betonar att resultaten visar att en majoritet av jordens befolkning anser att det råder klimatnödläge – och att det åligger politikerna att agera. Det visar också att Vänsterpartiets förslag att utlysa klimatnödläge i Haninge är en relevant uppmaning till ett mer resolut agerande i klimat- och miljöfrågor i kommunen.

Vänsterpartiet Haninge har dels startat ett eget arbete för att ta fram en konkret klimat- och miljöpolitik för Haninge.

Haninge kommuns eget klimat- och miljöpolitiska program, som togs fram av kommunens Hållbarhetsberedning, är i grunden mycket bra.

Vi i Vänsterpartiet var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen och framtagandet av de mål som nu finns i Klimat- och miljöpolitiska programmet och som är antagna av kommunfullmäktige. Vi fick in flera viktiga mål och perspektiv i programmet.

Tyvärr har kommunens klimat- och miljöarbete tappat fart efter att det att programmet fastställdes. Och risken är att flera mål inte nås. Det har Vänsterpartiet Haninge tagit upp flera gånger, bland annat här och här.

Haninge kommun behöver – liksom alla aktörer – gör sin del i att motverka klimatförändringarna, och något vi lärt oss de gångna åren är att fina ord i ett program inte förändrar någonting.

Vi kommer fortsätta var en blåslampa i Haninge kommun och hålla den styrande alliansen ansvariga för de löften och mål de utgivit i det Klimat- och miljöpolitiska programmet.

Haninge kommun halverar friskvårdsbidraget för de anställda

Skrivet av haninge den 27 januari, 2021. Postad i Arbetsrätt, Förebyggande, Personal. Inga kommentarer till Haninge kommun halverar friskvårdsbidraget för de anställda

För anställda i Haninge kommun har sedan 2015 friskvårdsbidraget varit 2000 kr/år och anställd. Sedan årsskiftet har man skurit ned det till hälften. Något som även Mitt i Haninge skrivit om.

Vänsterpartiet tycker det är fel väg att gå. Vi vill att Haninge kommun ska stå för en bra personalpolitik och att efter ett så tufft år som 2020 komma med försämrade anställningsförmåner är så fruktansvärt tondövt. Alla sätt att uppmuntra personalens hälsa ska väl rimligtvis bejakas.

När man höjde friskvårdsbidraget 2015 till 2000 kr/år skrev Kommunstyrelseförvaltningen:

Kommunstyrelseförvaltningen kan, efter genomförd utredning, konstatera att den nuvarande nivån på Haninge kommuns friskvårdsbidrag om 1 000 kr per anställd och år, inte kan anses konkurrenskraftig gentemot andra kommuner.

Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-26, sid 61

Tydligen anser man inte att man behöver konkurrera om personalen med andra kommuner längre. När man höjde friskvårdsbidraget så tog man upp det i kommunstyrelsen, för att säkerställa att de politiska företrädarna stödde förslaget. Nu tar man bort samma belopp utan att informera politikerna i kommunen – i alla fall inte oppositionen. Det finns ett påtagligt demokratiskt underskott i kommunen.

Friskvårdsbidraget i Haninge kom efter att man avvecklade friskvårdstimmen i kommunen 2011. Friskvårdstimmen fick både ris och ros, framförallt handlade kritiken om att vissa verksamheter var så slimmade så det var omöjligt för de anställda att gå ifrån och utnyttja sin friskvårdstimme. Både Arbetet och Kommunalarbetaren har skrivit om när Haninge avskaffade friskvårdstimmen.

Tidningen Arbetet uppmärksammade Haninge kommun när man tog bort möjligheten att träna på arbetstid.

Kanske friskvårdstimme passar vissa, medan friskvårdsbidrag passar andra. Det finns inga hinder att kombinera dessa om det skulle ge bättre effekt. Våra grannkommuner Huddinge och Nynäshamn har t ex både friskvårdsbidrag och friskvårdstimme (på arbetstid) – d v s man kan välja mellan pengar eller tid för att utöva sin friskvård.

Vänsterpartiet tycker att det är rätt väg att gå; det måste finnas fler olika saker att välja mellan när det gäller friskvård. Det finns inte en lösning som passar alla.

Haninges 2000 kr/år är sannerligen inte en överdrift. Fackförbundet Vision (f d SKTF -kommunaltjänstemannaförbundet) har gjort en kartläggning över alla Sveriges kommuner och vilka friskvårdssatsningar som görs och Haninge sticker inte ut på något sätt.

Friskvårdsbidrag är en av många personalförmåner som en arbetsgivare kan ge sina anställda som är bra för hälsan, förebygger sjukdom eller fungerar rehabiliterande efter en sjukdom. Det är också skattemässigt gynnsamma; arbetstagaren behöver inte betala skatt på beloppet och arbetsgivaren behöver likaså inte betala arbetsgivaravgift på det belopp som utgår.

Personalförmåner som t ex att få använda firmabilen privat eller fria luncher förmånsbeskattas.

Vad får då en arbetsgivare göra som inte förmånsbeskattas. Enligt Skatteverket går det bra med:

friskvårdsbidrag på högst 5 000 kr per år som den anställda kan använda till aktiviteter som innehåller någon form av praktisk aktivitet som innebär motion. Exempelvis kan friskvårdbidraget användas för aktiviteter som agility, sportfiske, enduro och hästkörning.
motionsaktiviteter eller gymkort som arbetsgivaren bestämmer och betalar för
kaffe, frukt och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan ses som en måltid
trivselutflykter

Det finns ju en anledning till att man höjt det skattefria beloppet till 5000 kr för friskvård – det är ju för att det finns en önskan att arbetsgivare ska satsa MER på friskvård – inte mindre, som Haninge kommun gör.

Gör om! Gör rätt!

Privatisering är avdemokratisering

Skrivet av haninge den 21 december, 2020. Postad i Aktivitet, Barnomsorg, Barnrätt, Brandbergen, Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Privatisering är avdemokratisering

Ett problem vi sett från vänsterhåll länge är att privatiseringar också är avdemokratiseringar. Insynen försämras. Istället för att förändra och förbättra dåligt fungerande verksamheter så ombeds vi att byta t ex skola, förskola eller sjukhus.

Vem har ansvaret? “Inte jag” blir svaret vare sig du frågar politiker, ägare eller chefer. Kvar blir den personal längst ner som går på knäna för att kunna maximera vinsterna, att ta ansvaret. Det håller inte.

Sevim Celepli, Vänsterpartiets representant i Grund- och förskolenämnden, var tillsammans med William Friström, Vänsterpartiets representant i Kultur- och demokratinämnden, besökte Nattugglan.

För idag vill jag ta exemplet nattverksamheten i Haninge kommun för barn mellan ett och tretton år. Fram till 2018 så hade vi ingen demokratiskt (kommunalt) ägd nattverksamhet i kommunen. Då startades Nattugglan så att folk inte skulle behöva ta sina barn till Stockholm för att utnyttja obekväma timmar. Verksamheten har dock, till synes, motarbetats hela vägen. De har mig veterligen inte fått göra någon reklam för verksamheten utöver de första månadernas uppstartsnyheter. Föräldrar har vittnat om att de inte ens känt till verksamheten.

När de sedan ansökt så har det hänt att de fått avslag med argument att Nattugglan varit full, men att den privata verksamheten Ekobarn har plats istället. Detta fick personalen att tro att taket för dem var fjorton barn men frågar du Åsa Harge, verksamhetschef för förskolan i Haninge, så finns inget sådant tak.

Har tjänstepersoner här favoriserat de privata alternativen? Jag vet inte, men med tanke på att ledningen slog igenom ett beslut i år (alltså efter denna händelse) om att lägga ner verksamheten bl a med argumentet att den inte får in nog med pengar, så är det inte orimligt.

Vi har sett förut hur politiker attackerat våra gemensamt ägda verksamheter för att sedan säga att de inte är bra och ge ansvaret till privat alternativ. Men är privata och odemokratiska verksamheter verkligen bättre?

Ekobarn (som har både dag och nattverksamhet) har åkt dit för skattefusk och har därför förlorat sin inkomst från kommunen. Kommunen själva säger; “vi har från kommunens sida försökt att vara tydliga med information till berörda vårdnadshavare om att verksamheten efter årsskiftet inte längre har rätt till bidrag från kommunen.” Detta med en skatteskuld på 2.8 miljoner och utan F-skattesedel så är det svårt att se verksamheten fortsätta.

Kommunen har gjort sig redo att ta emot de 54 barnen i kommunal regi. Något som inte gått, om ledningen fått igenom sin nedläggning av nattugglan. Ett beslut som nu endast har skjutits upp istället för rivits upp. Trots detta så säger Ekobarn själva att de kommer fortsätta som vanligt, vilket skapar otrygghet hos föräldrar som inte vet vad de ska göra samt otrygghet för de anställda på nattugglan, som inte vet hur mycket jobb de kommer ha och där personal slutat just p g a den osäkerheten.

Det här med missvisande kommunikation när skolor och förskolor inte ägs och styrs demokratiskt såg vi även av vid coronans start där privata skolor kunde komma ut med annan information än stat, region och kommun. Föräldrar har även vittnat om att vi om natten endast har en personal hos Ekobarn, medan vi har två på Nattugglan. Det är så effektiviseringarna ser ut i välfärden. Färre personer gör mer jobb.

Det finns flera problem med våra förskolor i kommunen och privatiseringarna är en. Vi i Vänsterpartiet menar på att förskolan är något vi behöver. Därför så ska det ägas och ledas av folket med ett styre från de som påverkas; alltså personalen, i dialog med föräldrar och barn.

Idén att verksamheterna ska finnas för kapitalister att tjäna mer pengar är inte bara absurt utan direkt skadligt. Vad skulle hända med barnen om Nattugglan hann läggas ner innan Ekobarn föll? Är vi redo att ta emot alla de andra barnen från de andra förskolorna om deras ägare anser att de tjänar för lite eller åker dit för fusk av olika slag?

Ett första steg måste vara att riva upp beslutet att stänga Nattugglan. Efter det borde vi återta kontrollen över förskolorna i kommunen. Är det en förskola som inte fungera som den ska, då ska folk veta vilka som bär ansvaret; politikerna!

När vi röstar för en politik i vår kommunen så måste politikerna ha makten att utföra den och ansvaret för när det inte görs eller går fel. Vi ska inte behöva hoppas på att en kapitalist bryr sig nog om de pengar de kan ta från oss för att göra en förändring. Vi i Vänsterpartiet vill att folket ska kunna styra sitt samhälle med sin röst, inte med sin plånbok.

William Friström

Ledamot i kommunfullmäktige

En budget för att återuppbygga samhället – Vänsterpartiets kommunbudget för 2021

Skrivet av haninge den 1 december, 2020. Postad i Äldreomsorg, Barnomsorg, Kommunfullmäktige, Skolfrågor, Socialpolitik, Trygghet, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till En budget för att återuppbygga samhället – Vänsterpartiets kommunbudget för 2021

Alla välfärdsområden ska drivas i egen regi eller icke vinstdrivande företag och stiftelser.

Åsa Bååth, Vänsterpartiets gruppledare i Haninge kommunfullmäktige

Vår budget är inriktad på att återuppbygga ett samhälle som genom Corona pandemin har fått svåra och stora brister. Många brister visste vi redan om och de har blivit tydligare nu. Andra delar av samhället som fått stor negativ påverkan har varit oförutsägbara.

Detta är den kommunala budgeten för Haninge kommun. Vi arbetar för ett mer jämlikt samhälle där vi vill utjämna de klassklyftor som växt under åren. Även göra en stor feministisk satsning på de yrkesgrupper som är specifikt utsatta av Coronan.

Vi har samma skattesats som idag på 19,68 kr och vårt överskottsmål är 0,77%. En social investeringsfond på 80 miljoner ska bildas och dess mål är förebyggande arbetsmetoder som på ett tidigt stadie minskar en negativ händelseutveckling. Man ska fånga upp de kommunmedborgare som löper mycket stor risk att hamna i utsatta och problematiska situationer.

Kommunens vinst är minskade behov av resurser och mindre placeringar av barn och unga. Även minskade insatser från elevhälsan och färre skolpsykolog utredningar. Den enskilda människans vinst är en framtid med utbildning, arbete och kunna försörja sig. Ett värdigt och bättre liv.

Alla välfärdsområden ska drivas i egen regi eller icke vinstdrivande företag och stiftelser. Skolverksamhet ska ligga under staten så alla barn får samma chans.
Politiker löner och arvoden ska sänkas.

Vänsterpartiet Haninge har också tagit fram ett handlingsprogram för brottsförebyggande arbete och akuta åtgärder vid brott, uppdelade på tre nivåer med förebyggande åtgärder, akuta åtgärder och därefter rehabiliterande åtgärder.

Klimat och miljö ska ha en framträdande plats i all planering.
Några av de mål vi satt i respektive nämnd presenteras nedan:

Grund- och förskolenämnden:

Vår ekonomiska ram är: 2 170 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 90 000 tkr.

Införa heltid för alla barn i förskolan.
Mindre barngrupper i förskolan och mer personal.
Skola i egen regi, bort med vinstdrivande företag.
Arbeta med attitydförändring för att främja jämlikheten.

Socialnämnden:

Vår ekonomiska ram är: 2 012 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 10 000 tkr.

Bedriva jourhem och andra boenden i egen regi
Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen
Införa Tak över huvud – garanti inom socialtjänst
Ge förutsättningar för långsiktiga avtal och relationer med Haninge kvinnojour, Manscentrum och brottsofferjouren.

Äldrenämnden:

Vår ekonomiska ram är: 844 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 18 000 tkr.

Öka personalbemanningen på vård- och omsorgsboenden dag- och nattetid.
Öka personalbemanningen inom hemtjänst.
Höjd lön och bättre arbetsvillkor.
Bygga och driva trygghetsboenden i egen regi.
Bygga klimatsmarta och prisvärda hyreslägenheter som pensionärer med låg pension har råd att bo i.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:

Vår ekonomiska ram är: 490 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 6 000 tkr.

Återinföra teoretiska gymnasiekurser som tidigare tagits bort.
Fortsätta driva bristyrkesutbildning.
Tillse att elever med problematisk skolnärvaro från grundskolan får fortsatt stöd i
gymnasieskolan.
Öka antalet som går ur gymnasiet med godkända betyg.

Stadsbyggnadsnämnden:

Vår ekonomiska ram är: 168 000 tkr. Skillnad till sittande allians är 0 tkr.

Åtgärder för biologisk mångfald
Planera för fler klimatsmarta och prisvärda hyreslägenheter.
Arbeta med mer feministisk stadsplanering genom nära till kommunikation, handel, gång- och cykelbanor och snöröjning på trottoarer ska prioriteras.

Idrotts- och fritidsnämnden:

Vår ekonomiska ram är 148 000 tkr. Skillnad till sittande allians med + 6 000 tkr.

Samtliga nedlagda och hotande fritidsgårdar ska öppnas igen.
Utöka fritidsgårdarnas öppethållande under helger och lov.
Arbeta aktivt att inkludera tjejer och ickebinära på fritidsgårdar.
Införa fler fältassistenter i kultur- och fritidsförvaltningens regi.

Kultur- och demoktratinämnden:

Vår ekonomiska ram är 87 000 tkr. Skillnaden till sittande allians med + 5 000 tkr.

Säkerställa att det finns möteslokaler för föreningar och nätverk i varje kommundel.
Säkerställa att det finns kultur- och föreningshus i Jordbro.
Starta allaktivitetshus i Brandbergen.

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden:

Vår ekonomiska ram är 400 tkr. Skillnad till styrande allians är – 10 000 tkr. Skillnaden är att Vänsterpartiets budget inte har med projektet Tillväxt Haninge AB. Det har nu heller inte den styrande alliansen, då projektet skrotades av kommunfullmäktige 2020-11-09 (KF protokoll sid 44).

Satsa på utbildning, många arbetslösa behöver byta yrke p g a konsekvenser av Corona.
Främjande av kooperativa, personalägda och sociala företag.
Främja ett miljö- och klimatsmart näringsliv.
Utveckla samordnande varutransporter.

Om ni vill läsa mer kan ni gå in på nedanstående länk till vår budget och läsa mer om vår politik för ett samhälle byggt på socialistisk-, feministiskt, solidariskt och ekologiskt samhälle.

Vänsterpartiets budget för Haninge kommun 2021.

Åsa Bååth

Vänsterpartiets gruppledare i Haninge kommunfullmäktige