Författare: haninge

Civilsamhället i Haninge kräver politisk handling för att stödja ensamkommande

Skrivet av haninge den 28 april, 2020. Postad i Flyktingpolitik, Internationell solidaritet, Socialpolitik, Solidaritet.

(Bilden är från en manifestation av Ung i Sverige. Fotograf Helen Alfvegren, CC-BY-2.0)

Hela samhället drabbas hårt av Corona-krisen. Gamla som unga drabbas, arbetare, barnfamiljer, arbetslösa, sjuka och hemlösa.

Det är de fattigaste som drabbas allra hårdast. Det är de med lägst inkomst och osäkrast anställning som drabbas hårdast. Därför var Vänsterpartiet tidigt ute och föreslog åtgärder i Haninge. Vi lade ett speciellt fokus på hemlösa som drabbas extra hårt.

Vi påtalade tidigt vikten av att inkludera civilsamhället i det här arbetet och stödja deras arbete, dels för att de gör ett otroligt viktigt arbete men också för att de har kontakt med de som drabbas hårdast och kan därför ge speciell insyn.

Nu har Haninge frivilliga familjehem skickat ett brev till partierna i Haninge kommunfullmäktige. Det går att ladda ner och läsa här. Vi har också lagt in texten nedan.

Brev från Haninge frivilliga familjehem

Till samtliga partier i Haninge kommunfullmäktige.
Nu behövs politisk handling till stöd för ensamkommande!

Från framtidstro till förtvivlan.

Den 19 mars i år bjöd vi in allmänheten till ”Ensamkommande – en resurs för Sverige och Haninge”. Syftet med mötet var att ensamkommande ungdomar/unga vuxna skulle berätta om sina studier, extrajobb och framtidsdrömmar. Här skulle ungdomarna visa på vad de kan och vill bidra med i samhällsbygget

Men vi ställde in mötet. Ännu en gång förbyttes framtidsdrömmarna till mardrömmar genom Covid-19 utbrottet och dess ekonomiska, sociala, medicinska och personliga konsekvenser:

Studierna har förlagts på distans vilket medför svårigheter för de ungdomar som saknar bostad och lever ambulerande och därför inte kan vara uppkopplade.
Skolmaten, som för en del är det enda säkra målet mat om dagen, försvann.
Genom Migrationsverkets neddragna handläggning hamnar ungdomar som skulle fått en förlängning på gymnasielagen i ett vacuum. Tiden för uppehållstillstånd går ut och de vet inte när de får sin förlängning. Vissa hamnar igen i närmast papperslöst tillstånd.
Kommunen ger inte förskott på förmån eftersom man formellt är tillståndssökande, inte asylsökande och då har inte kommunen någon laglig skyldighet att ge stöd.
De som skulle ta sin studentexamen i vår vet inte om de kommer att få den och uppfyller därför inte nu gällande krav för fortsatt uppehållstillstånd. Villkoret är ju godkänd utbildning och jobb inom 6 månader.
Coronaviruset skapar rädsla på ett helt annat sätt än för svenska ungdomar. Många ensamkommande har sett anhöriga gå bort i sjukdomar som i fattiga samhällen är dödliga på ett annat sätt än i Sverige.

Ge uppehålls- och arbetstillstånd nu!

Gymnasielagen är inte förenligt med en samhällskris. De redan krångliga och orättvisa villkoren blir nu helt absurda.

Covid-19 har ställt många beslut och planer på ända. Just därför måste vi använda kreativt tänkande för att lösa uppkomna problem och ta tillvara alla resurser som finns.

Uppehålls-och arbetstillstånd skulle i ett slag förvandla ungefär 10 000 unga vuxna från problem till resurs och givetvis ska det också gälla de familjer som fastnat i ett tomrum mellan Sverige och Afghanistan.

Afghanistan tar för övrigt inte längre emot några från Sverige.

Enligt migrationsverkets landinformation 2020-04-07 om Afghanistan så är prognosen att det värsta scenariot är på väg att inträffa i och med att förhandlingarna med USA brutit samman och på grund av coronakrisen.

Ert stöd behövs!

Lokalt behövs beslut om att:

Kommunen ger ekonomiskt bistånd åt de som nu ofrivilligt blivit ”tillståndslösa”
Matpaket kan hämtas vid skolorna
Datorarbetsplatser erbjuds de som bor så att de inte har tillgång till wifi
Frågan om hur man får ut sin studentexamen löses – för alla ungdomar!

På riksplanet:

Uppehålls- och arbetstillstånd till alla ensamkommande som varit i Sverige i 1 år.
Återinför permanenta uppehållstillstånd som huvudregel.
Återinför synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter samt övrigt skyddsbehövande som skäl för uppehållstillstånd.

Så här skriver en av de ungdomar som skulle talat på mötet den 19 mars:

”Jag och mina hundratals landsmän kom som minderåriga till Sverige i slutet av 2015. Jag var 14 år. Vi lärde oss svenska språket, Sveriges regler, lagar och svenska normer och värderingar och började leva precis som alla andra svenska medborgare tills vi förlorade alla våra rättigheter för att Migrationsverket inte trodde på att våra liv var i fara. Trots att hela Afghanistan är i kaos och inte vill och kan ta emot några avvisade längre, trots coronavirus i hela världen som har gjort livet ännu svårare för de redan allra mest utsatta grupperna, jagar Sverige oss och sätter oss i förvar fastän vi inte har gjort den minsta brott och fast vi har utbildat oss i de yrken Sverige behöver.

14 dagar innan jag fyllde 18 år fick jag ett brev från migrationsverket att jag skulle lämna landet inom en månad. Men jag fortsatte att studera trots att jag blev hemlös och utan andra pengar än det jag fått från hjälporganisationer. Nu i vår ska jag ta studentexamen på ett teoretiskt nationellt program.

Det bästa win- win strategin är att de ensamkommande får amnesti, så att det undviks att ett parallellsamhälle skapas där människor bor isär och utnyttjas på ett negativt sätt. Vi kan istället ge något gott tillbaka till samhället på grund av våra kompetenser samtidigt som vi själva kommer kan få ett gott liv.”

Vi åberopar vår statsminister om hur vi alla behövs i kampen mot Covid 19:
”Vi ska ta oss igenom detta som ETT land, ETT samhälle”

Haninge frivilliga familjehem 2020-04-15

Styrelse och övriga förtroendevalda
Carin Flemström
Nina Randone
Malin Diallo
Flavio Semeraro
Carina Kemi
Matts Wallin, repr Österhaninge-Dalarö Röda Korskrets
Janine Wenzel, repr Haninge Pastorat
Annica Ström, repr Rädda Barnen Haninge
Maud Edgren Schori
Birgitta Engblom-Danielsson
Pia Engström

Vänsterpartiets kommentarer

Vi är tacksamma för brevet från Haninge frivilliga familjehem och håller med dem om att det behövs ordentliga politiska beslut. Vi tycker att det är självklart att vi ska hjälpa de mest utsatta. Det gäller alltid, men speciellt i stora kriser.

Vi har tidigare lyft de ensamkommandes situation i kommunfullmäktige. Vi har i socialnämden föreslagit att bjuda in Haninge frivilliga familjehem till nämnden.

Speciellt de förslag från Haninge frivillig familjehem på vad som bör göras lokalt håller vi med om. Vi har lyft frågan om gymnasieelever som drabbas av indragen skollunch i samtal med de andra partierna . Och att de elever som studerar på distans kommer att få ökade kostnader och svårigheter. Vi har också varit i kontakt med lärare inom kommunen och uppmärksammat att även SFI-elever drabbas hårt av Corona-krisen.

Vi lade på kommunfullmäktige 2020-04-14 ett tilläggsförslag på en punkt som var relaterat till att förenkla för företagarna i Haninge så att de inte ska drabbas så hårt av Corona. Att stödja småföretagarna är jättebra men det räcker inte. Därför föreslog vi också att genomföra en rad viktiga sociala åtgärder:

Ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att ge extra stöd till de elever som behöver studera på distans. Exempelvis kompensation för ökade matkostnader pga slopad
skollunch, kostnader för skolmaterial, bredband och andra studierelaterade kostnader
Ge i uppdrag till social- och äldreförvaltningen att under Corona-krisen inte ställa krav gällande försörjningsstöd som kan öka smittspridningen, exempelvis krav på aktiviteter som försvårar social distansiering och begäran av sjukintyg som belastar sjukvården
Ge i uppdrag till social- och äldreförvaltningen att ställa lägre krav på försörjningsstöd så att även företagare ska kunna söka försörjningsstöd, utan att först ha avvecklat företaget i likhet med hur Stockholm har gjort.
Uppdra till Haninge Bostäder att införa hyresreduktion eller avbetalningsplaner för hyresgäster som får svårt med hyran, istället för vräkning.
Ge i uppdrag till social- och äldreförvaltningen att höja försörjningsstödet för de föräldrar som har barn hemma som inte längre får mat i skolan i relation till de ökade
levnadsomkostnaderna.
Ge social- och äldreförvaltningen i uppdrag att öka stödet till Haninges kvinnojour och utöka antalet fältsekreterare
Ge social- och äldreförvaltningen i uppdrag att ge extra stöd till personer i hemlöshet, speciellt hjälp till bostad, mat, hygien och sanitet.
Ge social- och äldreförvaltningen i uppdrag att ge extra stöd till ideella organisationer som hjälper personer i en utsatt situation.

Tyvärr så fick inte stöd av de andra partierna i kommunfullmäktige. Men vi hoppas framöver att vi kan få stöd när vi lägger politiska förslag eller när vi för fram dem i samtal.

Vi kommer att fortsätta att lyfta de här frågorna i de forum vi kan!

Hur är det att jobba i äldreomsorgen mitt i coronakrisen?

Skrivet av haninge den 24 april, 2020. Postad i Äldreomsorg, Personal.

Vänsterpartiet Haninge har fått ett brev från en ur Haninge kommuns personal som jobbar i frontlinjen mot Coronan. Det här är hennes berättelse:

13 mars låstes dörrarna in till våra boenden för anhöriga, men på insidan var allt som normalt. Våra vårdtagare, eller kunder som det fint kallas, levde som vanligt. Aktiviteter och måltider ihop som vanligt men vissa började istället åka med färdtjänst hem till sina anhöriga.

Det ända som utmärkte situationen var att anhöriga inte var välkomna. Majoriteten av anhöriga tyckte beslutet var bra medan vissa fortsatte komma via balkongdörren.

När viruset kom in till våra boenden så spreds en oro bland personalen. Personalfrånvaron gick i taket. Vissa ligger hemma smittade medan vissa är hemma på grund av oro. För personal i riskgrupp finns det ingen plan; de uppmanas att arbeta som vanligt för att vi har skydd och om blir man smittad så säger de att det är vi som använt skydden fel.

Haninge kommun har misslyckats redan innan Covid-19 kom in på våra boenden. Egentligen så skulle personalen ha fått en riktig utbildning i hur vi skulle hantera detta, men vi fick ingen genomgång och cheferna satt i möten hela tiden och dörrarna till deras kontor var stängda.

På en avdelning fick de sitt första bekräftade fall på en lördag kväll och då fanns ingen chef tillgänglig. De visste inte hur de skulle hantera vårdtagaren med bekräftad Covid-19.

Personal som är symtomfria och ej sjukanmälda har fått jobba ihjäl sig. Det är dubbelpass på dubbelpass samt fler helger. Gruppchefer beordrar in personal som redan jobbat för många dagar på sträck medan de själva får gå hem till sina familjer och ta det lugnt.

Om jag som undersköterska eller vårdbiträde misstänker att en vårdtagare har Covid-19 får jag inte behandla personen som misstänkt förrän en sjuksköterska eller gruppchef (som inte ens går in på det rummet) bekräftar att personen är misstänkt.

Våra vårdtagare får ingen läkarkontakt utan det sker på distans, en läkare som inte ens träffat patienten själv ska bedöma om personen ska provtas eller när personen ska klassas som palliativ.

Vid misstanke eller bekräftad smitta så ska ytorna på det rummen städas flera gånger per dag, men checklistorna är tomma för att ingen har hunnit eller orkat städa de rummen.

Personalstyrkan är densamma eller färre men uppgifterna ökar i samband med virusets närvaro. Hur ska man hinna hjälpa alla smittade och icke smittade vårdtagare, städa deras ytor dagligen och sköta allt annat som köket, tvättstuga, beställningar och leveranser?

Både de som insjuknat i Covid-19 och de som inte gjort det (ÄN!) är oroliga. Vi måste hinna dämpa deras oro samtidigt som man står i tunna munskydd som bara inger falsk trygghet och ett hemmagjort visir, samt – om man har tur – i ett långärmat förkläde.

Det kommer nya direktiv hela tiden; papper på papper som förväntas att alla ska läsas men som ingen säkerställs att de faktiskt läses av personalen.

Vikarier som kommer har ibland ingen vetskap i hur man ska hantera Covid-19, då de saknar tillgång till att läsa dokumentation och de ibland inte vet om att de tackat ja till att jobba på en avdelning som kryllar av viruset.

Covid-19 har spridits som en löpeld på våra boenden i kommunen, rum efter rum blir misstänkta och rum efter rum blir tomma. Det blir som käftsmäll på käftsmäll när den ena efter den andra blir misstänkt och man då hjälp den vårdtagaren dagen innan helt utan skydd.

När de kommer från Region Stockholm för att provta våra misstänkta kommer de i rymddräkter medan vi har fattiga skydd som knappt skyddar. Vi undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor riskerar våran egna hälsa varje dag medan ledningen sitter tryggt på sitt kontor eller till och med jobbar hemifrån.

Våra äldre som vi skulle skydda är helt blottade inför viruset. Jag går från en bekräftad smittad vårdtagare till en som ännu är symtomfri. Jag tänker för mig själv att det är en tidsfråga innan jag dragit smittan till den personen med.

Hon vet inte om att jag precis varit hos en annan som är bekräftad smittad och hon har inte möjlighet att skydda sig själv för hon behöver min hjälp. Hon vet inte om att i rummet bredvid ligger hennes bordskamrat och kämpar för sitt liv och hon vet inte om att nästa dag kanske det är hon själv.

Kollega efter kollega ligger hemma i symtom. Det är som dominobrickor. Varje dag vi ses och är till synes friska är vi glada och tacksamma för att vi får se varandra.

När allt detta är över kommer vi gråta och krama varandra, både kollegor, de kunder som överlever detta samt anhöriga.

Hur påverkas skolan av Corona?

Skrivet av haninge den 24 april, 2020. Postad i Skolfrågor.

Varje dag skrivs det om Corona. I Haninge så har situationen påverkat utbildningsväsendet på en del håll. Undervisningsformerna har ändrats och många elever och personal har fått göra stora omställningar i sin vardag för att få det att fungera.

Pembegül Celepli sitter i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet och är deltidsengagerad förtroendevald. Hon jobbar också som lärare. Därför frågar vi henne om hur situationen ser ut i skolan.

V: Kan du berätta om hur skolan har påverkats av Corona?

Pembegül: Det har skett en del stora förändringar i skolan i samband med Corona. Vi har till exempel fått införa distansundervisning både på gymnasiet och vuxenutbildningen. Det har varit en omställning både för lärare och elever att anpassa sig till det nya undervisningssättet. Även grundskolan har påverkats av situationen då många pedagoger och föräldrar är oroliga för sin egen men också elevernas hälsa.

V: Hur går det att bedriva undervisningen digitalt? Hur klarar du det som lärare? Och hur fungerar det för eleverna?

Pembegül: Det var svårt att komma igång till en början, det är ju ett arbetssätt som varken vi lärare eller elever är vana vid då all undervisning tidigare skett i klassrummet. Det var utmanande och ett stort ansvar som ligger hos läraren att se till att eleven får en tillgodosedd utbildning trots omständigheterna. Det finns både fördelar och nackdelar med digital undervisning. Fördelen är ju att vi lär oss på andra sätt än tidigare och att eleverna får bekanta sig med den digitala världen samt får mer ansvar för sina egna studier. Nackdelen är dock att vi inte har lika personlig kontakt med eleverna som tidigare och att vi har “tappat” många elever då de inte känt sig bekväma med det digitala studiesättet.

V: Skolverket har varnat om att vissa elevgrupper kan drabbas av distansutbildningen. Har du märkt av något av det? Vad tänker du?

Pembegül: Som jag nämnde innan så har ju en stor del av våra elever på SFI hoppat av utbildningen då det blev för svårt för dem att använda sig av digitala verktyg. Sen tror jag att en del elever verkligen behöver en personlig kontakt med sin lärare för att kunna klara av sina studier. Det krävs ju också mycket självdisciplin från elevens sida för att undervisningen ska kunna fungera och eleven ska utveckla sina kunskaper.

V: De som nu studerar på distans missar skollunch och kan få ökade kostnader (i och med bredband, skolmaterial). Är det något som dina elever har drabbats av?

Pembegül: Vi har ju ingen skollunch som serveras till våra elever utan det har de fått bekosta själva, däremot kan jag tänka mig att några har fått köpa till sig hörlurar, ipad osv. Många elever har ju nämnt att det är svårt att arbeta via sin mobiltelefon.

V: Haninge frivilliga familjehem berättar om att de ungdomar som påverkas av gymnasielagen (dvs har tillfälligt uppehållstillstånd) är väldigt oroliga för att de riskerar att få problem med att ta studenten, hitta praktikplats och få fast jobb inom sex månader (som de måste för att få stanna i Sverige permanent). Känner du igen det här? Hur drabbas dina elever?

Pembegül: Ja, det kan nog stämma. Många av mina elever går på praktik emellanåt för att öka sina chanser till att få ett arbete och kunna försörja sig, den möjligheten finns inte i dagsläget. Det som framkommer tydligt av eleverna är ju oron för att kunna få möjlighet till att genomföra nationella provet, få betyg och gå vidare i sin utbildning eftersom vi inte haft fysiska sammankomster. Det har vi visserligen löst nu genom att vi kallar på en liten grupp elever åt gången till skolan där de får genomföra proven, så det är positivt.

V: Du har varit i kontakt med andra som jobbar inom skolan, även inom grund- och förskoleverksamheten. Hur ser situationen ut för personal och elever där?

Pembegül: Jag har varit i kontakt med vänner inom grundskolan och förskoleverksamheten för att ta del av situationen där. Det som har framkommit är som sagt att det är en ständig oro för att ens egen hälsa och elevernas hälsa ska bli drabbad. Verksamheten i sig ser i princip ut såsom den gjorde innan men att det är färre barn som är närvarande och att sjukskrivningen hos personalen ökat. Bortsett från det är den största skillnaden den psykiska påfrestningen som påverkat pedagogerna och föräldrarna.

V: Är det något annat du vill uppmärksamma om?

Pembegül: Det är riktigt illa när elever drabbas och hoppar av. Det är viktigt att vi gör vad vi kan för att minska de negativa effekterna av Corona-krisen och de svårigheter som kan finnas med distansutbildning. Men jag tycker att det har varit lärorikt att arbeta digitalt hemifrån och tror att vi alla har tagit lärdom av detta och i fortsättningen är vi nog mer erfarna och förberedda i eventuella liknande kriser.

V: Tack för din tid. Och lycka till med undervisningen!

Sänk politikerlönerna!

Skrivet av haninge den 21 april, 2020. Postad i Jämlikhet, Motion.

Vänsterpartiet har länge arbetat för att sänka politikerlönerna, i kommunen, i regionen och i riksdagen. Förtroendevalda politiker ska inte leva på en nivå som skiljer sig från folket som har valt dem.

Senaste höjningen av politikerlönerna var i mars 2019. I och med höjningen så tjänar nu ett kommunalråd (100% tjänstgöringsgrad) 918 408 kr per år. Eller 76 534 kr per månad. Kommunstyrelsens ordförande har ett extra påslag på 10% vilket innebär att kommunstyrelsens ordförande nu tjänar mer än 1 miljon kronor per år.

Vi har under senaste åren hört om ”det tuffa ekonomiska läget”. Och nu så blir det ännu värre i och med Corona-krisen. Då tycker vi att det är självklart att folkvalda föregår med gott exempel och sänker sina orimligt höga lönerna. I Haninge genomfördes faktiskt en sänkning på 90-talet, just för att det var ekonomiskt tufft. I dessa Corona-tider så sänker Nya Zeelands regering sina löner av den anledningen. I Sundbyberg så sänktes lönerna under 2018.

Vänsterpartiet tyckte att det är helt orimligt att folkvalda ska tjäna så mycket pengar. Därför lade vi ett eget förslag. Inget annat parti hade invändningar mot en höjning av politikerlönerna. Följande partier hade alltså ingenting emot att ett kommunalråd nu tjänar 76 534 kr per månad:

Socialdemokraterna
Moderaterna
Sverigedemokraterna
Kristdemokraterna
Liberalerna
Centerpartiet
Miljöpartiet

Men vi ger inte upp! Därför har vi lagt en motion om att sänka politikerlönerna. Läs motionen nedan eller ladda ner här.

Motion – sänk politikerlönerna

Vänsterpartiet anser att förtroendevalda politiker inte ska leva på en nivå som skiljer sig från folket som har valt dem. Dels så är det en fråga om att vi ska använda skattepengar på ett bra sätt och då är det självklart bättre att t.ex. anställa fler inom den kommunala verksamheten än att ge politiker höga löner. Men det är också viktigt att politiker inte lever i en helt annan ekonomisk verklighet än flertalet i samhället. Då blir det svårt att förstå hur ens politiska beslut påverkar människor. Höga politikerlöner bidrar också till politikerförakt.

Ett kommunalråd med 100% tjänstgöringsgrad i Haninge tjänar idag 918 408 kr per år eller 76 534 kr per månad.

Medianlönen i Sverige för 2018 är enligt SCB 30 900 kr. Här är en lista på medianlöner i några välfärdsyrken för att få en uppfattning om vad folk ute i samhället tjänar taget från SKR:s hemsida:

Barnskötare – 24 300 kr
Förskolelärare – 30 800 kr
Grundskolelärare – 35 000 kr
Allmänsjuksköterskor – 30 500 kr
Skolsköterskor – 36 500 kr
Socialsekreterare – 33 400 kr
Undersköterska inom kommun – 25 900 kr
Läkare – 43 300 kr

Vi anser att ett kommunalråd med 100% tjänstgöringsgrad ska följa nivån för ett prisbasbelopp. För 2020 är prisbasbeloppet 47 300 kr. Det är fortfarande en bra bit över de med lägst löner men samtidigt en rejäl sänkning av de nuvarande höga arvoden.

Nu när samhällsdebatten handlar om att man ska göra nedskärningar i välfärden för att det är ekonomiskt sämre tider så anser vi att det är lönerna för de högst avlönade politikerna som sticker i ögonen på folk och som bör sänkas mest. Men även de deltidsengagerade på lägre tjänstgöringsgrad ska också få sina löner sänkta en del.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

Att lönen för ett kommunalråd med tjänstgöringsgrad på 100% sätts till 47 300 kr (nivån på ett prisbasbelopp för 2020)
Att kommunstyrelsens ordföranden behåller sitt 10% påslag av en kommunalrådslön (dvs den nya lönen blir 110% av 47 300 kr)
Att lönen för deltidsengagerade förtroendevalda med en tjänstgöringsgrad på 50% eller mer sänks motsvarande utifrån den nya kommunalrådslönen på 47 300 kr och att lönen för deltidsengagerade med en tjänstgöringsgrad på mindre än 50% sänks med 10%
Att lönen för ett kommunalråd med tjänstgöringsgrad på 100% framöver följer nivån på ett prisbasbelopp

Lär känna våra förtroendevalda – Niina Tütüncü

Skrivet av haninge den 16 april, 2020. Postad i Vänsterpartiet Haninge.

Vänsterpartiet växer – vi blir fler och fler! I Haninge växer medlemsantalet och våra mandat i kommunfullmäktige ökade i och med valet 2018. Vi fick också representationer i flera nämnder. Det politiska arbetet bärs upp av våra förtroendevalda som arbetar för ett rättvisare och mer hållbart Haninge.

I det här blogginlägget får vi lära känna Niina Tütüncü mer, en av våra hårt arbetande kamrater.

V: Hur kom det sig att du började engagera dig i Vänsterpartiet?

Niina: När barnen hade flyttat hemifrån, kände jag att jag hade tid att engagera mig mer i samhällsfrågor. Att gå med i Vänsterpartiet var ett självklart val för mig.

V: Det går ju bra för Vänsterpartiet. Förtroendet för vår partiordförande (Jonas Sjöstedt) var i senaste mätningen rekordhögt och vi driver politik som många uppskattar. På vilket sätt tycker du att Vänsterpartiet har utvecklats de senaste åren?

Niina: Vi har blivit mer synliga under senaste åren, många pratar om oss det gör dem eftersom att vi driver reformer som är nära människornas vardag, till exempel gratis medicin för barnen.

V: Haninge och Storstockholm växer så det kommer nya hit. Hur länge har du själv bott i Haninge? Vad är din relation till Haninge?

Niina: För mig är Haninge mitt hem. Jag flyttade från Finland tillsammans med mina föräldrar 1975 och vi kom till Haninge. Sedan dess har jag bott här. Det är här jag gått i skolan och uppfostrat mina två döttrar.

V: Vad har du för förtroendeuppdrag i kommunen?

Niina: Jag sitter som ersättare (ledamot ) i Arbets- och näringslivsnämnden samt i Samrådet för finskt förvaltningsområde.

V: Vad har man pratat om för frågor där?

Niina: Arbets- och näringslivsnämnden pratar man bla om åtgärder som Haninge gör för att motverka arbetslösheten. Vi politiker blir även informerade om hur kommunen jobbar för att få flera företag att söka sig till Haninge kommun.

Att Haninge är ett förvaltningsområde för minoritetsspråk innebär att kommunen har ett grundskydd som bland annat innebär att de har ett särskilt ansvar för att främja och skydda dessa minoriteters språk och kultur.

Samrådet för finskt förvaltningsområde möten kommer inte bara politiker, dit kommer även kommuninvånare för att kunna påverka de finskt – och romanitalandes rättigheter till språket och det kulturella livet för minoritetsspråken.

V: Vilka frågor tycker du är viktigast i de forum där du är förtroendevald

Niina: Arbets- och näringslivsnämnden, jag tycker definitivt att arbetslösheten är absolut den viktigaste frågan. Människor som är friska ska ha sysselsättning det ger en positiv dominoeffekt för inte bara för den enskilda utan även för hela samhället.

Samrådet för finskt förvaltningsområde, Med tanke på ökande antalet äldre kommuninvånare som har sina rötter i Finland och finska som modersmål, tycker jag att det är viktigt att kommunen ser till att de kommer få vård och omsorg på finska.

V: Vad skulle du säga till de som är nyfikna på Vänsterpartiet men inte vet om de vill ta steget och bli medlem

Niina: Kom och va med på mötet ställ alla frågor och funderingar som du gått och tänkt på! Vi svarar gärna på dem och diskuterar med dig. Hoppas att vi får dig känna dig välkommen att bli en av oss..

V: Tack för tiden! Det ska bli roligt att följa ditt arbete!