Skip to main content

Författare: haninge

Jordbro kultur- och föreningshus ska rivas innan nya lokaler har kommit på plats

William Friström (V) skriver om det senaste beslutet kring Jordbro kultur- och föreningshus.

Jag sitter i kommunfullmäktige såväl som kultur- och demokratinämnden. På senaste kommunfullmäktige den 8/6 2020 så fick ledningen igenom sin detaljplan för etapp 1 i Jordbro vilket innebär en rivning av Jordbro kultur- och föreningshus. Endast vi i Vänsterpartiet röstade för att först bygga det nya kultur- och föreningshuset (eller allaktivitetshuset som ledningen kallar det) innan det nuvarande rivs. Vi har gång på gång argumenterat och förklarat varför detta är fel, även om vi förstås stödjer en utveckling och utbyggnad av Jordbro i sig. Jag vill för denna gång titta på den demokratiska aspekten av det här beslutet.

William Friström (V)

Min nämnd heter som sagt inte endast kulturnämnden utan kultur- och demokratinämnden. Den skapades av den nya ledningen bl.a. med argumentet att mer fokus skulle kunna ligga på demokrati. Men hur ser det ut med demokratin i den här kommunen och hur demokratiskt är detta beslut? Föreningar och medborgare har alla varit tydliga. Flera vill ha kvar byggnaden men i andra hand så vill de iaf ha ett nytt, innan det gamla rivs. Resten vill ha nytt men vill att det ska byggas innan det gamla rivs. Detta är förstås inte konstigt. Precis som en Jordbro-bo sa i frågan så kan inte föreningslivet bara sova ett år för att sen vakna till liv igen som om inget har hänt. Det finns dessutom en oro för när, om ens alls, etapp två blir klar. Jag menar, hur ser det t.ex. ut med skolan i Vega eller bostäder för nyanlända? För dem som inte vet så är skolan som skulle stå klar i Vega pausad och de planerade bostäderna för nyanlända kommer inte längre byggas.

Vänsterpartiets strategi för att titta på en eventuell utveckling av Jordbro, något som vi alltså stödjer, har varit att tala med de som bor där. Skapa dialog och en delaktighet för att på de boendes villkor, på demokratisk grund utveckla området. Och de vill INTE, EJ, MOTSATSEN TILL JA, att byggnaden rivs innan det nya står på plats. Att lyssna på dem som påverkas av beslutet har tyvärr inte varit ledningens strategi. Det har varit löften från iaf ett styrande parti att en ny byggnad ska stå innan det gamla rivs. Löften som ignoreras när makten fås. Det har varit lovord om verksamheter som ledningen sedan sätter krokben för och deras röster ignoreras. Demokrati är inte bara att få folks röster inför ett val och sen göra som du vill. 

Jordbro har det lägsta valdeltagandet i kommunen. Jag menar att det är p.g.a. politik som detta. P.g.a. att varje gång Jordbroborna (och andra marginaliserade grupper) försöker göra sina röster hörda blir de ignorerade av politiker som inte kunde bry sig mindre om vad folket själva vill. Det här beslutet är ett av flera som i min mening underminerar demokratin. Lyssnades det till ungdomarna när beslut om att halvera ungdomsgårdarna gick igenom? Lyssnar kommunfullmäktige nu på Jordbroborna när kultur- och föreningshuset rivs innan ett nytt står på plats? Folkligt inflytande på den här ledningen lyser med sin frånvaro. 

Vänsterpartiet står på Jordbrobornas sida i den här frågan, i kommunfullmäktige så är vi tyvärr ensamma med den positionen.  

/William Friström (V)

I spåren av Corona

Åsa Bååth är ledamot i äldrenämnden, vice gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige.

Åsa Bååth (V)

Hur gör man en analys av den kris som drabbat Sverige och övriga världen? Hur kommer man i Haninge kommun göra analysen även för politiker som varit högst ansvariga för de nedskärningar som dränerat äldreomsorgen på kvalite och konstruerat en modern ättestupa?

Idag har vi den största kris landet har haft i modern tid. Alla är drabbade på olika sätt. De som har betalat mest med sina liv är personer som måste leva på äldreboenden för deras hälsa är nedsatt av olika sjukdomar. 

Detta är ett kvitto på den nedrustning som skett inom äldreomsorgen sedan införandet av NPM, new public management, där vården styrs med metoder från privata näringslivet. Offentlig sektor får inte kosta, nyliberalismen har satt marknadspriser på äldre och sjuka människor. Även den stora privatiseringsvågen har medfört försämringar i vårdkvaliteten.

Under 80-talet byggde vi upp en äldreomsorg som var världsledande, framför allt inom demensvården. Man vallfärdade till Sverige för att lära sig hur man driver en äldreomsorg med perspektiv på den individuella människan. Vi klassificerade demens sjukdomar under grava hjärnsjukdomar och arbetade fram förhållnings sätt och arbetsmetoder som tog hänsyn till de skador på hjärnan som skedde och dess konsekvenser. Allt för att ge de drabbade ett etiskt och värdigt liv. Det var och är en diagnos som drabbar en mycket hög procent av de äldre. Det finns ingen medicin som botar utan den bästa behandlingen är en hög personaltäthet på demensboenden och en hemtjänstpersonal som inte arbetar under stress. Nationellt införde man högre ersättningsnivåer om man bedrev demensvård för att man skulle ha en högre bemanning. Den avskaffades av Allianspartierna 2007 när de var i regeringsställning.

Idag i Coronans tid är det just personer med demenssjukdomar som drabbas hårt i Haninge. Innan hade vi en mycket slimmad organisation där det var mycket långa arbetspass och under helgerna en undermålig bemanning. Det har varit en hög sjukfrånvaro och mycket stort antal timanställda. Personalen har vid flera tillfällen larmat om en ohållbar situation och nu i krisen är det markant hur illa det ser ut. Haninge har högst antal avlidna av de som smittats på Södertörn. Vi har en mycket lojal personal som gett allt för sina boende och brukare för att skydda dem för pandemin. Vi har förvaltningspersonal som gör ett mycket bra jobb trots otrolig press.

Nu måste vi som politiker ta vårt ansvar och de som har suttit och sitter i majoritet måste stå för ansvaret att de nedskärningar man genomfört under ett flertal år som är orsaken till krisläget i Haninge. Nu är vi i botten och det har gått över smärtgränsen. Även de stora privatiseringar som genomförts har sänkt kvaliteten. Vardaga är en av de stora utförarna och har 233 % överdödlighet i statistik från palliativa registret under tiden mars-maj 2020. Ett företag med låg bemanning och många timanställd.

Vänsterpartiet undrar om de politiker som suttit i kommunledningen under åren kommer att göra en självrannsakning. Kommer Corona-krisen bli en väckarklocka för de politiker som har skurit ned i verksamheten år efter år? Idag ser vi resultatet av det nyliberala projektet och högerpolitik.

/Åsa Bååth

Berättelse från familj som drabbats av Corona

Vänsterpartiet har under Corona-krisen varit väldigt aktiva i att synliggöra hur människor drabbas av viruset. Vi har intervjuat fackförbundet Kommunal om hur personal inom äldreomsorgen drabbas, vi har intervjuat Kvinnojouren och Manscentrum om hur mäns våld mot kvinnor påverkas av krisen, vi har intervjuat personal inom skolan (här, här, här) och många fler och har fått brev från personal inom äldreomsorgen.

Wida Rahimi (V)

Jag som skriver det här heter Wida Rahimi och är ersättare i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Jag har varit i kontakt med en person som blivit sjuk av Corona och fått höra om hur hennes familj påverkas av det.

Bakgrund

Hon (R) är allmänläkare från Iran och har bott i Sverige i ca 6 år. Hon har ett barn som är 4 år och går på förskolan. R reste med familjen till Iran under julen och kom tillbaka i slutet av januari då landet Iran var drabbat av Corona på den här tiden. R berättar att då hon fått Corona och hon tror att hon har fått det två gånger eller kanske ena gången var det bara vanlig influensa. R bor med sin man och sitt barn. Hennes man har bott i Sverige över 20 år och jobbar inom vården. R studerar på komvux och behöver bara språket för att gå vidare. Hon skulle ansöka till sista kursen och göra prov men på grund av sjukdomen ej kunde ansöka och missade allt uppger hon. Jag har ställt några frågor som är relevanta inom ämnet. 

Intervjun med R

Wida: Först tackar jag dig mycket för din medverkan och för att du ställde upp för intervjun. Som jag förstått det studerar du på komvux fortfarande. Hur skulle du beskriva din situation under Corona-tiden?

R: Mitt liv har förändrats jättemycket, det vill säga på ett negativt sätt. Jag har fått Corona och efter några veckor fick min man också. Vi har ej släktingar eller anhöriga här i Sverige och vi kände oss väldigt ensamma under sjukdomen. Jag har fortfarande biverkningar efter sjukdomen, har fått hjärtproblem, och lungorna funkar ej som det ska. Jag känner mig andfådd efter allra minsta ansträngning. 

Wida: Du berättar att du och din man har fått sjukdomen. Med tanke på att ni har ett litet barn också, hur har det fungerat med hennes förskolan och i övrigt hennes situation? 

R: Barnet var hemma hela tiden och det var väldigt ansträngande att ta hand om barnet och ta så mycket annat ansvar när man själv är sjuk. De har skapat nya regler i förskolan som påverkat oss mycket negativt också. De sa att eftersom jag är arbetslös då ska barnet komma bara få timmar till förskolan och jag orkade ej lämna henne och stressa mig för två eller tre timmar. Hon har ju glömt det svenska språket och har inte träffat sina kompisar på jättelänge och hon blir orolig när jag inte mår bra. Varje gång när jag hostar eller kräks så kommer hon och kramar mig och frågar om jag mår bra.

Wida: Hur upplever du att Corona har påverkat familjen i helhet?

R: Det har påverkat vår ekonomi, jag är arbetslös och beroende av min mans ekonomi, han jobbar inom vården och när han blev sjuk så stannade han hemma, försäkringskassan har ej betalat de ersättningar som han skulle få. 

Wida: Utöver att du ska vänta till nästa termin för att plugga/studera vidare, hur påverkade den tiden dina studier i övrigt?

R: Mitt svenska språk har blivit sämre under tiden, jag orkade ej plugga hemma, var ej närvarande i skolan, missade att ansöka för att åtminstone delta i distansundervisning, och allt detta är bara negativ. Jag ser inte något positiv i själva situationen. 

Wida: Tusen tack för att du ställde upp och hoppas att allt vänder sig på ett bra sätt, har du något annat som vill berätta eller tillägga, så kanske jag har glömt att fråga. 

R: Tack själv! Jag vet ej om det är relevant att upp detta här men jag skulle vilja prata om vårdsystemet här i Sverige. Jag ringde 1177 när jag fått veta att jag hade samma symptom, de sa till mig att jag kan ta alvedon, sen har de aldrig ringt tillbaka, de ser ej en människas helhet, de säger att andra länder bryr sig ej om människors liv, men här i Sverige är det bara fina ord. Min mamma tillhör riskgruppen och från olika håll ringer de henne och frågar efter måendet. Men här i Sverige kände vi oss jätteensamma! Vi har bestämt oss att flytta tillbaka till Iran, min man har bott här i 20 år och jobbat inom vården men han säger att vi dör ensamma här och ingen bryr sig om oss. Det är så jobbigt när man känner så att man ej får respekt från vården eller ej har någon som ringer och frågar om man behöver hjälp med handling eller bara bry sig om att det finns ett barn i huset som ej går på förskolan och är med sina sjuka föräldrar hela dagen. Hon hade ej aktiviteter, vi orkade ej leka med henne, komma ut eller göra roliga saker tillsammans.

Kommunledningen går vidare med att slå sönder föreningslivet i Jordbro

Vänsterpartiet har länge kämpat för kultur- och föreningslivet i Jordbro. Jordbros kultur- och föreningshus är navet i deras arbete. Det är i princip den enda öppna mötesplatsen som invånare och föreningar kan anordna aktiviteter i.

Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade mot ett uppdrag att riva huset i kommunstyrelsen. Vi har också skrivit en motion där vi säkerställer att Jordbros invånare och föreningar lyssnas på och har tillgång till ett kultur- och föreningshus.

Föreningarna har blivit lovade att ett nytt kultur- och föreningsliv ska stå på plats innan det gamla rivs. Vänsterpartiet tycker att det är en självklarhet att inte riva nuvarande kultur- och föreningshus innan ett nytt är på plats.

Det är inte bara Vänsterpartiet som vill behålla Jordbros kultur- och föreningsliv. Många invånare vill göra det och har skickat in många medborgarförslag om att behålla huset.

Ett av många inlägg vi har gjort om Jordbros kultur- och föreningshus

Men nu så går kommunledningen vidare med detaljplanen Jordbro etapp 1 som är spiken i kistan för kultur- och föreningshuset. Vänsterpartiet har kritiserat ordningen för utvecklingen i Jordbro.

Utvecklingen av Jordbro sker i tre etapper: etapp 1, etapp 2 och etapp 3. Det dumma i den här ordningen är att det är i etapp 2 som ett nytt kultur- och föreningshus ska byggas.

Därför lade vi ett eget förslag i kommunstyrelsen där vi föreslår att arbetet med etapp 2 ska prioriteras och att man inte går vidare med etapp 1 och rivning av Jordbro kultur- och föreningshus förrän ett nytt kultur- och föreningshus är på plats. Det är också det som föreningar och jordbrobor själva har sagt till oss är en bra ordning.

Tyvärr var det inget annat parti som röstade för vårt förslag.

Det som är intressant är att kommunledningen har lyft Jordbro centrum som osäker plats som argument för att gå vidare med etapp 1 och med att riva kultur- och föreningshuset. Men det är först i etapp 3 som man planerar att göra något annat med nuvarande centrumbyggnader.

Detaljplanen kommer upp till beslut i kommunfullmäktige 2020-06-08.

Om detaljplanen röstas igenom i kommunfullmäktige kommer det att innebära att Jordbro kommer att stå utan ett kultur- och föreningshus i flera år. Föreningslivet i Jordbro riskerar att slås ut helt och kanske inte kommer att återhämta sig.

Bra med inriktning på arbete för att motverka hemlöshet – men det behövs mer

Att leva utan ett fast hem försvårar väldigt mycket i ens vardag. Det är svårt att hitta jobb, det skapar en stor stress och osäkerhet och det gör att det blir väldigt svårt att planera livet vilket i sin tur skapar ännu mer stress. Och om man har andra problem (t.ex. missbruksproblem) så är det oerhört svårt att lösa de problemen om man inte har en fast punkt i tillvaron.

Att ha en bostad är en mänsklig rättighet, enligt FN:s konventioner. Vänsterpartiet anser att alla människor ska ges likvärdiga möjligheter att leva i bra bostäder till rimliga kostnader. Vänsterpartiet har vid många tillfällen lyft bristen på billiga hyresrätter som ett av de största problemen med bostadspolitiken i Haninge. Det kommunala bolaget Haninge Bostäder har en väldigt viktig roll att spela i det här. Att se till att människor har tak över huvudet är naturligtvis något som involverar socialtjänsten.

Att vara hemlös i ”vanliga tider” är jobbigt nog. Att vara hemlös under Corona-tider är ännu värre. Därför har vi i Vänsterpartiet föreslagit åtgärder för att motverka hemlöshet, att ge extra stöd till personer i hemlöshet, speciellt hjälp till bostad, mat, hygien och sanitet.

Vänsterpartiet har lagt flera socialt inriktade förslag om hur vi ska hantera Corona, speciellt för de mest utsatta. (Flera av våra förslag har också genomförts). Men vi deltar också som individer så mycket som vi kan genom att hjälpa till som volontärer på Kryckan, på kommunens Frivilliga resursgrupp och med vår egen medlemshjälp.

socialnämndsmötet 2020-05-19 så var två punkter uppe på dagordningen kopplade till hemlöshet:

Kartläggning av hemlöshet

Det är bra att förvaltningen har kartlagt situationen för hemlösa i Haninge kommun. Vi är väldigt positiva till att man gör det. Tyvärr så inkluderade man inte EU-medborgare i kartläggningen vilket gör att man missar väldigt många personer som befinner sig i hemlöshet och speciellt i akut hemlöshet. Det finns många hemlösa EU-medborgare i Sverige som tigger. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna vill förbjuda tiggeri och därmed lägga skulden för fattigdomen på individen istället för att erbjuda hjälp för de som är i en väldigt utsatt position. Deras motioner blev glädjande nog nedröstade av oss och andra partier. EU-medborgarnas extra utsatthet, just för att man inte är svensk medborgare och därmed faller utanför systemen, är något som personalen på Kryckan har lyft. (Se intervjun längre ner med diakonen Marie Lundeborg).

Person som tigger i Stockholm. Foto: CC-BY-SA-2.0, Flickr, Sigfrid Lundberg

Vi i Vänsterpartiet lade därför ett tilläggsförslag där vi föreslog att det skulle göras en kompletterande kartläggning av grupper som inte ingick i den första rapporten. Tyvärr så var det inget annat parti som höll med oss om det.

Inriktningsbeslut om förvaltningens fortsatta arbete för att motverka hemlöshet

En annan punkt på mötet var att besluta om inriktning för förvaltningens fortsatta arbete för att motverka hemlöshet. Förslaget från förvaltningen innehöll många bra punkter:

  • Förvaltningen verkar för och deltar i ett kommunövergripande arbete med privata hyresvärdar för att få tillgång till fler lägenheter
  • Förvaltningen fortsätter arbeta för att möjliggöra att
    fler får tillgång till eget boende genom metoden Bostad
    först. Detta bör företrädesvis ske via att så kallat
    Offentligt Idéburet Partnerskap (IOP) med Stadsmissionen. Förutsättningen för detta är ett ändrat
    ägardirektiv för Haninge bostäder som ger
    förvaltningen tillgång till fler lägenheter samt ett
    strukturerat samarbete med privata fastighetsägare.
  • Förvaltningen ser över organiseringen av arbetet med
    långvarigt hemlösa för att säkerställa att arbetet sker på
    effektivast sätt.
  • Förvaltningen tar fram riktlinjer för tillfälligt boende
    för att tydliggöra målgrupper, krav för att beviljas
    boende etc.
  • Förvaltningen tar fram riktlinjer för vräkningsförebyggande arbete.
  • Förvaltningen fortsätter utveckla arbetsmetoder, till
    exempel genom bolotsar som bland annat arbetar med
    att hjälpa individer att ställa sig i bostadsköer, kontakta
    hyresvärdar och söka andrahandskontrakt.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är bra åtgärder. Men vi anser att det behövs ställas ännu högre krav på Haninge Bostäder och på de som bygger. Det behövs en mer aktiv bostadspolitik. I diskussionen kring tiggeri så var det uppenbart att det fanns få förslag på hur man kan förbättra för de som lever i akut hemlöshet. Därför ville vi också att förvaltningen skulle ta fram förslag på det. Kommunen behöver också samarbeta med civilsamhället som har bra kontakt med utsatta grupper. Därför lade vi ett tilläggsförslag där vi ville komplettera med följande punkter:

  • Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har använt sina allmännyttiga bostadsbolag i sitt arbete för att motverka hemlöshet och återkommer med förslag på
    hur ägardirektiv till Haninge Bostäder, m.m., kan ändras
  • Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har använt krav för markanvisningar i sitt arbete för att motverka hemlöshet och återkommer med förslag på hur Haninge kommun bör använda markanvisningar för att uppnå samma syfte
  • Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har gjort för att erbjuda stöd för personer i akut hemlöshet, som tillgång till toalett, dusch och härbärge och återkommer med förslag på vad Haninge kommun bör erbjuda för personer i akut hemlöshet
  • Förvaltningen tar kontakt med civilsamhällets aktörer som kommer i kontakt med hemlösa för att få deras uppfattning av vilka behov som finns och vad som bör göras
  • Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har gjort för att få ner hyreskostnaderna i nyproduktion (t.ex. statliga stöd man sökt, koncepthus man använt och markanvisningstävlingar) och återkommer med förslag på hur Haninge kommun bör göra
  • Förvaltningen undersöker hur mycket det skulle kosta för kommunen att tillhandahålla egna boendemöjligheter (t.ex. genom köp av bostadsrätter) jämfört med hur mycket det kostar idag att använda vandrarhem och andra lösningar

Tyvärr så fick vi inte stöd från något annat parti på vårt förslag. Detta trots att förvaltningen många gånger lyft bristen på lägenheter med billiga hyror som ett stort problem och stor kostnad för förvaltningen.

Intervju med diakonen Marie Lundeborg på Kryckan

Veckan innan socialnämndsmötet så hade vi nöjet att träffa Marie Lundeborg som är diakon på Kryckan, Svenska kyrkans verksamhet för människor i hemlöshet, missbruk eller annan utsatthet. Vi har tidigare skrivit om Kryckans verksamhet här på hemsidan. Vi bad Marie berätta om verksamheten på Kryckan, vad de behöver och hur Corona-krisen har påverkat dem. Se hela intervjun här: