Skip to main content

Författare: haninge

Kommunfullmäktige

111 miljoner i konsultkostnader för Haninge kommun

Under förra året lade kommunen ut 111 miljoner kronor i konsultkostnader. Dessa summor har det handlat om i flera år:

  • 2016: 110 miljoner kronor
  • 2017: 119 miljoner kronor
  • 2018: 111 miljoner kronor

Kommunen har fyra konton där konsultkostnader bokförs: Tillfälligt inhyrd personal, IT-konsulter, Rekryteringskonsulter och Övriga konsulter.

Vad är det då för fel med konsulter? Nej, det är säkert inget fel på dem, men det är ett väldigt dyrt sätt att få ett arbete utfört. Dels skvallrar det kanske om att den egna organisationen inte har den kompetens den borde ha. Dels kan det också skvallra om att man har rekryteringsproblem i kommunen – man måste hyra in personal för att man inte kan anställa.

2018 var tyngsta posterna ”Övriga konsulter” – 59 miljoner kronor. Den förvaltning som drar mest ”Övriga konsulter” är kommunstyrelseförvaltningen – 19 miljoner – och det är i stort två avdelningar; avdelningen för samhällsutveckling och personalavdelningen, som drar nästan alla konsultkostnader.

Rekryteringsproblem i skolan

Den näst största posten är ”Tillfälligt inhyrd personal”. Här är det utbildningsförvaltningen som sticker ut, inte minst den  delen som lyder under Grund- och förskolenämnden. Utbildningsförvaltningen tar in konsulter för drygt 44 miljoner kronor (2018) och av dem är 27 miljoner kronor för ”Tillfälligt inhyrd personal” – d v s man hyr in lärare och annan pedagogisk personal. 25 miljoner kronor av dessa är i grund- och förskolan.

Svårt att rekrytera lärare till Haninge
Svårt att rekrytera lärare till Haninge

Vänsterpartiet ställde en interpellation till Grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg (L) på kommunfullmäktige 2019-11-04 om detta. Hela interpellationen kan ni läsa här (pdf) och hela interpellationssvaret kan ni läsa här (pdf).

Det svar Tobias Hammarberg (L) hade på frågan var.

– Sverige har under de senaste åren haft en omfattande brist på legitimerade lärare, något som förväntas kvarstå under de kommande åren. Även Haninge har under de senaste åren haft svårt att rekrytera lärare med legitimation inom förskola och grundskola. Mot bakgrund av att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till förskola och grundskola och att kommunen redan har relativt låg andel behöriga inom dessa grupper är verksamheterna känsliga för personalomsättning och sjukfrånvaro. Det gör att det ibland finns behov av att
tillfälligt hyra in personal för att den löpande verksamheten ska fungera. 

Det är förvisso sant att det generellt är svårt att rekrytera lärare i Sverige. Men Haninge, som ändå rankas som löneledande i Sverige, bör rimligen inte ha rekryteringsproblem. Då är det något annat som skaver. Detta tog Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, upp i interpellationsdebatten på kommunfullmäktige:

– Skälet till att vi ställer interpellationen är den stora ökningen av konsultkostnaderna inom grund- och förskolenämnden: från 18,5 miljoner 2016, 26 miljoner 2017 och 32,6 miljoner 2018.

I runda slänger en fördubbling på två år.

Det är oroande att höra av Tobias Hammarberg, Liberalerna, att så stor del av konsultkostnaderna – nästan 80% av den totala kostnaden – handlar om att hyra in personal från bemanningsföretag till kommunens kärnverksamhet; att hyra in lärare och annan pedagogisk personal.

Ingen organisation kan ju vara nöjd med att bedriva sin kärnverksamhet på konsultbasis. Speciellt då uppdraget att bedriva grund- och förskola inte är något tillfälligt uppdrag.

Det finns något här som inte går ihop; vi rankas som den kommun som har högst löneläge i landet och samtidigt har vi stora rekryteringsproblem.

Finns det någon analys om varför vi har så stora rekryteringsproblem, trots det höga löneläget?

Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare
Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare

Hammarberg (L) tog inte debatten

Tyvärr antog inte Tobias Hammarberg (L) utmaningen att diskutera vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan, utan satt tyst resterande delen av debatten. Det ger inget bra intryck, för det var ingen konstig fråga vi ville diskutera. Det var bara frågan om vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan. Vill man inte diskutera det om man är ordförande i Grund- och förskolenämnden?

Mycket märkligt….

Det går dock att spåra en mindre allvarlig syn på rekryteringsproblem i det skriftliga svar på interpellationen som Vänsterpartiet fick innan kommunfullmäktige av Tobias Hammarberg (L):

– Andelen behöriga förskollärare var år 2018 22 procent och lärare 60,2 procent. Nivåer som varit relativt konstanta de senaste åren. Trots detta stärker vi våra kunskapsresultat och behörigheten till gymnasiet ökar 2019 från 2018. Det visar att allt inte handlar om behöriga lärare, men vi kommer att fortsätta verka för att öka andelen behörig personal i alla våra verksamheter.

Det gör alltså inte så mycket att andelen behöriga lärare bara är på 22 resp 60,2 procent. Haninge ökar sina kunskapsresultat ändå. Och det vore ju väl, om nu detta var 100 procent sant.

Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, bemötte Tobias Hammarberg (L) med kommunens egen statistik i interpellationsdebatten:

– Tobias Hammarberg, Liberalerna, tar upp den låga andel behöriga lärare vi har i kommunen och säger att skolresultaten går upp ändå, så behöriga lärare är inte så betydelsefullt.

Tittar man på kommunens egen statistik beror förbättringen i stort på att de nyanlända har blivit bättre. Det är inte så konstigt att de blivit bättre. Ytterliga ett år här gör naturligtvis stor skillnad i många ämnen.

Men exkluderar man de nyanlända från statistiken blir resultaten inte bättre. Eleverna i Haninge kommuns skolor har haft en nedåtgående trend sedan 2016.

Tror inte Tobias Hammarberg att det ändå spelar roll om vi har fler behöriga lärare i kommunens skolor och färre konsulter?

Även här satt Tobias Hammarberg tyst i bänken och ville inte gå i svaromål. Så hur Tobias Hammarberg analyserar skolresultaten i Haninge, får vi aldrig veta.

Den statistik som Samuel Skånberg refererar till finns i Kolada (kommun- och landstingsdatabasen):

Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor i Haninge, andel (%):

  • 2016 77.6%
  • 2017 75.3%
  • 2018 74.0%
  • 2019 74.0%

Så 1 av 4 når inte kunskapskraven. Det korrekta svaret är alltså att resultaten gått ned och sedan stagnerat för den stora gruppen elever. Den statistiska uppgång som kan redovisas mellan 2018-19 är att de nyinvandrade som klarar kunskapskraven i alla ämnen är fler. Det är förvisso väldigt bra, men vi måste se hela bilden.

Arbetsmiljön för lärarna

Som vi påpekat innan skvallrar de höga konsultkostnaderna – inhyrning av lärare och annan pedagogisk personal – på rekryteringsproblem i Haninge kommun. Likaså att det är något som skaver om vi har högt (om inte högst) löneläge för lärarna och ändå få som söker sig hit.

Det som skaver är att arbetsmiljön är för tuff. Vänsterpartiet tycker att man ska lyssna på lärarna. Lärarförbundet i Haninge gick nyligen ut i Mitt i Haninge och krävde följande:

  • Lärarna i Haninge måste få vara lärare.
  • Den dubbla dokumentationen som pågår måste upphöra.
  • Lärare få tillbaka tiden för att planera lektioner och även den pedagogiska planeringen.
  • Resurserna måste utgå ifrån behoven och inte utifrån beräkningsmodeller som inte tar hänsyn till de faktiska behoven.

Det tycker vi är en bra början. Om lärarna trivs kommer kommunen inte ha några rekryteringsproblem, eleverna kommer få bättre kontinuitet med sina lärare och kommunen kommer slippa dyra kostnader för inhyrd personal.

En win-win-win för kommunen, eleverna och lärarna.

 

Arbetsmiljöverket slår ned på kommunens arbetsschema

Öppet möte om äldreomsorgen 15/10

Den 15 oktober hade Vänsterpartiet ett öppet möte i Kulturhuset om äldreomsorgen. Det var välbesökt av både anställda, pensionärsorganisationer och anhöriga.

Många saker har tagits upp om äldreomsorgen, men en fråga som verkligen varit i centrum från våren 2019 och fram åt är arbetsmiljön för personalen och inte minst frågan om de dåliga arbetstiderna med bl a 12-timmarspass.

Både Mitt i Haninge och Kommunalarbetaren har skrivit om 12-timmarspassen.

I somras gjordes en rad inspektioner av Arbetsmiljöverket och det kom mycket kritik från Arbetsmiljöverket mot bl a chefernas kompetens i arbetsmiljöfrågor och om att man var dåliga på att samarbeta med skyddsombuden. Det tog Vänsterpartiet upp i både Mitt i Haninge och i kommunfullmäktige.

Hot om vite på 50 000 kr

Redan dagen efter vårt offentliga möte fattade Arbetsmiljöverket ett nytt beslut om arbetsmiljön i Haninge. Arbetsmiljöverket hotar Haninge kommun med ett vite om 50 000 kr om man inte åtgärdat problemen innan årsskiftet.

Arbetsmiljöverkets beslut och inspektionsmeddelanden är offentliga handlingar, så vill man ta del av detta kontaktar man bara [email protected]

Denna gång gällde det specifikt om arbetstidens förläggning och de långa arbetspassen, efter en inspektion på Johanneslunds äldreboende – en inspektion som hade påkallats av Kommunals skyddsombud.

Med anledning av Arbetsmiljöverkets beslut  har Vänsterpartiets Åsa Bååth ställt en interpellation till Martin Strömvall (KD), ordförande för äldrenämnden i Haninge kommun.

Åsa Bååth (V)

Med anledning av nya alarmerande inspektioner från Arbetsmiljöverket (ärendenummer 2019/028783 med beslut fattat 2019-10-16)  vill vi ställa följande frågor till äldrenämndens ordförande, Martin Strömvall (KD):

  1. Arbetsmiljöverket har hotat kommunen med ett vite på 50 000 om kommunen inte lever upp till arbetsmiljölagens krav om god arbetsmiljö på Johanneslunds äldreboende innan årsskiftet. Vad är kristdemokraten Martin Strömvalls prognos i ärendet; kommer kommunen vara tvungen att betala vitet eller kommer kommunen lyckas följa arbetsmiljölagen?
  2. Arbetsmiljöverket har krävt att kommunen ska göra en riskanalys avseende de arbetstider och scheman kommunen infört på äldreboendet. Varför gjorde man ingen ordentlig riskanalys innan man införde de nya arbetstiderna?
  3. Till arbetsmiljöverket har kommunen lovat att ”undersöka under vilka omständigheter långa arbetspass inte ska, eller kan, förekomma utifrån bedömda arbetsmiljörisker”. Har undersökningen resulterat i att långa arbetspass inte ska, eller kan, förekomma?
  4. I inspektionsmeddelandet klagar arbetsmiljöverket på att kommunens dokumentation kring arbetsmiljön ”är i varierande grad konkret och delvis i form av frågor”. Hur ser den nuvarande kompetensnivån ut bland de chefer som har uppgifter inom arbetsmiljöområdet?
  5. Hur ofta genomförs APT (arbetsplatsträffar) och skyddsronder på Johanneslunds äldreboende?
  6. I inspektionsmeddelandet är arbetsmiljöverket oroade över ”att information om brister inte alltid når arbetsgivaren”. Hur säkerställer kommunen att information om brister i arbetsmiljön når rätt befattningshavare i organisationen och att den befattningshavaren har kompetens, befogenheter och resurser att åtgärda bristerna?

Åsa Bååth, ledamot av kommunfullmäktige och äldrenämnden

Martin Strömvall kommer besvara interpellationen på kommunfullmäktige den 9 december.

Läs även: Nu sätter vi stopp för 12-timmarspassen

Motion om att behålla fritidsgårdarna

Trots stora protester från barn, föräldrar och föreningar så klubbade den L-ledda idrotts- och fritidsnämnden igenom beslutet att lägga ner hälften av alla fritidsgårdar i Haninge på nämndmötet 2019-10-23.

Vänsterpartiet har ingen ordinarie ledamotsplats i nämnden så därför lämnade vi in ett ersättaryttrande. Vi var också ute veckan innan på Dalarö fritidsgård för att prata med barn, föräldrar och personal.

Barn och föräldrar stod och protesterade utanför nämndmötet. Sveriges radio var på plats och intervjuade de som demonstrerade.

Flera barn demonstrerade i kulturhuset mot beslutet att stänga Dalarö fritidsgård

Ett barn ville ta med sig sin skylt in på mötet och protestera men fick inte.

En skylt med texten: ”Vi vill ha gården kvar. Alla i min klass vill ha gården kvar. Ni ska inte stänga gården. Alla i min skola vill ha gården kvar.”

Att besluta om att lägga ner hälften av fritidsgårdarna i kommunen utan någon dialog med berörda barn, föräldrar, föreningar och invånare innan beslut är oacceptabelt.

Beslutet att lägga ner hälften av fritidsgårdarna är en direkt konsekvens av den nedskärningsbudget som kommunledningen lade i juni. Istället för att höja skatten vilket behövs om nämnderna ska kunna fortsätta med samma verksamhet som tidigare år, så väljer man att skära ner inom verksamheten.

Väl värt är att komma ihåg är att Liberalerna drev igenom en skattesänkning på 10 öre på kommunalskatten som började gälla år 2016*.

Om Liberalernas skattesänkningen inte genomförts skulle vi haft drygt 20 miljoner kronor mer till kommunens verksamhet.

Nedskärningarna av fritidsgårdarna beräknas spara in 2,35 miljoner kronor.

Därför har vi i Vänsterpartiet nu lagt en motion om att riva upp beslutet och låta fritidsgårdarna vara kvar.

Läs motionen nedan eller ladda ner som pdf.

Behåll fritidsgårdarna

Beslutet av kommunledningen (S, C, L, KD) att lägga ner hälften (fyra stycken) av Haninge fritidsgårdar har mötts med stora protester. Följande kommundelar kommer bli av med sina fritidsgårdar: Dalarö, Lyckeby, Tungelsta och Vendelsömalm.

Speciellt invånarna i Dalarö, föräldrar och barn har engagerat sig i frågan. I ett radioinslag från Sveriges radio intervjuas Ella, ett av barnen som går på fritidsgården:

“Jag vill inte att gården ska stängas. Det är en del av mitt liv och de flesta andras också. […]

Jag brukar vara med fritidspedagogerna sen brukar jag hänga med kompisar. Jag gör lite allt möjligt.

[…]

Ni stjäl en del av allas hjärtan och gården borde vara kvar”

En boende intervjuas också:

“Vi bor på ett ganska litet ställe. Vi har inga alternativ. Enda alternativet då är att hänga inne på ICA eller på pizzerian och det är ju inget bra alternativ för ungdomar. Barnen behöver ju ha någonting att göra, något meningsfullt. 

[…]

Och även de barn som bor på Ornö till exempel som väntar på färjan. Och har bussen gått eller har färjan gått så är det ungefär en timme till nästa avgång.”

Beslutet att lägga ner fritidsgårdar (vare sig de är fullskaliga eller mindre ”träffpunkter”) är helt galet ur ett jämlikhetsperspektiv och ur ett integrationsperspektivet, något som framgår av själva utredningen som ligger till grund, “Utredning av fritidsgårdsverksamheten” (2019-10-18):

”Fritidsgårdsverksamhet har visat sig vara särskilt viktig för unga som inte tar del av annat fritidsutbud. Fritidsvaneundersökningen Ung livsstil visar att 50 procent av högstadieungdomarna och 61 procent av gymnasieungdomarna i Haninge inte deltar i föreningarnas eller i kulturskolans verksamheter. Över tid är det allt färre unga som är föreningsanslutna. Föreningslivet och föreningsidrotten når i störst utsträckning unga från högre socioekonomiska grupper, unga som bor med båda sina föräldrar och som, liksom sina föräldrar, är födda i Sverige. Även efter kontroll för social bakgrund är utrikes födda och unga med utländsk bakgrund underrepresenterade i föreningslivet.

Studier visar att fritidsgårdarnas besökare ofta är från familjer med små ekonomiska resurser och att unga som besöker fritidsgårdar i stor utsträckning har utländsk bakgrund. Områden där en stor andel föräldrar är arbetslösa eller har försörjningsstöd samt där ungdomar har sämre skolresultat har en större andel fritidsgårdsbesökare än områden med en motsatt karaktär. Dessa unga tar oftast inte del av annat fritidsutbud i lika stor utsträckning som de med andra förutsättningar. Ungdomarna i dessa områden prioriterar idrottsaktiveter lägre och vistelse på fritidsgårdar högre än ungdomarna i socioekonomiskt starka områden.”

Frågor som rör fritidsgårdar faller under idrotts- och fritidsnämndens ansvarsområde. Samtidigt så är det en oerhört stor förändring att lägga ner hälften av kommunens alla fritidsgårdar. Ett sådant beslut anser vi i Vänsterpartiet är ett beslut som är av större vikt för kommunen. Därför lägger vi den här motionen så att frågan kan prövas i kommunfullmäktige.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

  1. att upphäva tidigare beslut om nedläggning av fritidsgårdar
  2. att kostnaden belastar det ekonomiska resultatet

 

* Liberalerna drev igenom en skattesänkning på budgetfullmäktige år 2015 på 10 öre på kommunalskatten. I och med att man inte heller gjorde en skatteväxling från sänkt landstingsskatt till höjd landstingsskatt på 2 öre så blev den totala skatten (kommun+landsting) 12 öre lägre. Den nya skattesatsen började gälla 2016. En skattehöjning på 10 öre ger enligt tjänstepersoner på kommunstyrelseförvaltningen runt 20,7 miljoner kronor. Läs protokollet här på punkterna §146 och §152.

Protokoll KF 2015-06-08

Nej till nedläggning av fritidsgårdar

På dagens möte i idrotts- och fritidsnämnden kommer det upp en punkt som heter “Utredning: Utveckla fritidsgårdarnas verksamhet”.

Handlingarna kan läsas på kommunens hemsida eller nedan:

Recit fritidsgårdsutredning
Beslut idrotts- och fritidsnämndens arbetsutskott 2019-10-09 § 82
Fritidsgårdsutredning_2019-10-18

En del av den så kallade ”utvecklingen” handlar om att avveckla de mindre fritidsgårdarna (så kallade “träffpunkter”) på Dalarö och Lyckeby.

Möte på Dalarö fritidsgård om den planerade nedläggningen anordnat av föräldrar och lokalbefolkning på Dalarö

Uppdraget för utredningen har varit två delar:

  1. Utifrån mål och budget 2020 utreda hur en ekonomisk besparing motsvarande 2 350 tkr kan genomföras.
  2. Föreslå åtgärder för omdisponering av medel för framtida utveckling av fritidsgårdsverksamheten

Själva besparingen är en direkt följd av nedskärningsbudgeten som kommunledningen (S, C, L, KD) lade i juni. Kommunledningen visste att de inte kompenserade idrotts- och fritidsnämnden fullt ut och att nedskärningar skulle behövas göras. Vänsterpartiet bad kommunstyrelseförvaltningen om att återkomma med hur mycket mer pengar som skulle behövas för att kompensera nämnderna fullt ut jämfört med kommunledningens budget. Idrotts- och fritidsnämnden skulle behövt i runda slängar 3,8 miljoner kronor mer.

Redan i ekonomikonferensen i början av året (innan budgeten beslutades) så var förvaltningen tydlig med att om de inte får tillräckligt med resurser kommer de att behöva göra besparingar. De räknade då med att kunna spara in runt 2 miljoner kronor på att dra ner på fritidsgårdar.

Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår endast två kvalitetshöjande förändringar (dvs satsningar). De skriver:

”Naturligtvis finns flera förslag på andra kvalitetshöjande förändringar, men förvaltningen ser liten mening med att belysa dessa, givet förslagen på kostnadsminskningar.”

Förvaltningen har alltså tappat hoppet på att kommunledningen kommer att satsa på nämnden. Det är tråkigt eftersom förslag på satsningar skulle visa på vad som verkligen behövs göras och som verkligen kan utveckla verksamheten.

Vänsterpartiets syn på fritidsgårdar och kulturhus

Vänsterpartiet värnar fritidsgårdarna och kulturhus för unga. Det är viktigt att vi satsar på barn och unga. Det är viktigt för att kunna erbjuda bra kultur- och fritidsaktiviteter och möjlighet till utveckling för barn och unga och ge dem en meningsfull fritid. Men det är också viktigt i ett förebyggande arbete för att motverka social isolering, psykisk och fysisk ohälsa och kriminalitet.

TV-spelande barn på Dalarö fritidsgård

Därför så skjuter Vänsterpartiet till de pengarna som behövs i vår budget som vi lade i juni. (Tyvärr så röstades den inte igenom). En annan katastrof när det gäller ungas möjlighet till kultur- och fritidsaktiviteter är den planerade rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus. Det har vi skrivit mycket om tidigare.

Vänsterpartiet gick direkt ut med information om rivningsbeslutet av Jordbros kultur- och föreningshus 29 april 2019

Det är Dalarö och Lyckeby fritidsgård som är först ut att läggas ned i det här förslaget.

Att lägga ner Dalarö fritidsgård är dåligt med tanke på att Dalarö ligger långt ifrån centrala Haninge och de andra fritidsgårdarna och bussarna går sällan. Att lägga ner fritidsgården i Lyckeby är dåligt med tanke på att det är tydligt att det behövs verksamhet för barn och unga med tanke på det stök som har varit. Där behövs det istället mer resurser.

Moderaterna talar med kluven tunga

Moderaterna har gått ut hårt och kritiserat det här förslaget om nedläggningen av fritidsgårdar. Men Moderaterna har 3,4 miljoner kronor mindre till nämnden i sin budget än vad kommunledningen har. Med Moderaternas budget skulle det alltså fattas 7,2 miljoner kronor för idrotts- och fritidsnämnden.

Förvaltningen presenterade i samband med ekonomikonferensen besparingsåtgärder på 5,6 miljoner kronor. Med Moderaternas budget skulle alla de nedskärningarna behövts göras och dessutom lite till.

I Moderaternas förslag till budget kan vi dessutom läsa följande (s. 26, vår fetmarkering):

“Kommunens fritidsgårdsverksamhet har varit en viktig funktion för de ungdomar som inte är engagerade i föreningar. Fritidsgårdarna har dock färre besökare och återkommande incidenter med våld och droger har minskat tryggheten. Det är oacceptabelt. Därför vill vi att nämnden, efter en utvärdering av befintliga resurser, ska ersätta kommunens fritidsgårdsverksamhet med aktivitetsbaserade verksamheter i centrala lägen samt en fältverksamhet som rör sig ute bland unga eftermiddagar, kvällar och helger. Detta ska göras i samarbete mellan de båda skolnämnderna, socialnämnd och idrott och fritidsnämnden. Säkerheten är också väldigt viktigt för ett tryggt Haninge, därför ska vi införa tydliga regler för föreningsbidrag i syfte att inte en skattekrona ska gå till religiös extremism.”

Det förefaller för oss rätt så konstigt att Moderaterna protesterar mot de beslut som deras egna budget skulle leda till. De vill ersätta kommunens fritidsgårdsverksamhet och koncentrera fritidsverksamhet till centrala lägen.

Attention och lokalbefolkning protesterar

När lokalbefolkningen på Dalarö hörde om den planerade nedläggningen så protesterade de. De anordnade möte på träffpunkten (där Vänsterpartiet deltog) och skrev ett utförligt brev med sin kritik till ledamöterna i idrotts- och fritidsnämnden, kommunstyrelsens ordförande och kommundirektörn. Det undertecknades av representanter av flera föreningar samt 107 undertecknare från Dalarö och skärgården.

Dalarö fritidsgård

I brevet så lyfter de sin kritik under 11 rubriker:

  1. Utredningen är vilseledande om nyttjandegraden
  2. Utredningen identifierar problem för ungdomar på Dalarö, men anvisar inga alternativ
  3. För ungdomar som vill utnyttja fritidsgårdarna centralt, så innebär det en hög kostnad
  4. Främst för de yngre tonåringarna så är resvägen otrygg
  5. Alternativen för 10-12-årsverksamheten är inte klargjorda
  6. Det saknas lämpliga alternativa lokaler för såväl yngre som äldre ungdomar utanför skoltid
  7. Utredningen berör inte frågan om föreningsdrift
  8. En nedläggning innebär på sikt ett hot mot Dalarö skola
  9. Tryggheten minskar för de yngre eleverna när de äldre eleverna också ska vistas på skolgården
  10. Förslaget strider mot Haninges status som barnrättskommun
  11. Dalarös attraktivitet som boendeort för familjer minskar

Attention Haninge-Tyresö skickade också in kritikDeras synpunkter kan sammanfattas så här:

  1. Attention Haninge-Tyresö varnar för att större fritidsgårdar och längre resor exkluderar ungdomarna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
  2. Fler mindre fritidsgårdsverksamheter med regelbundna tider och inkluderande arbetssätt kommer locka fler ungdomar. Även ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
  3. För stora fritidsgårdar och för långa resvägar är stora trösklar för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
  4. Attentions medlemmar har inte blivit inbjudna till diskussion i denna utredning trots att det står i beslutsunderlaget att verksamheten ska vara aktivt inkluderande
  5. Det är fel väg att först börja med nedskärningar och sen invänta den fördjupande utredningen. Vad gör ungdomar mellan 13-19 år under tiden utredningen pågår?
  6. Om träffpunkterna har begränsade resurser och det saknas ekonomiskt utrymme för verksamhetsutveckling är istället rätt åtgärd att skjuta till mer medel.
  7. Attention rekommenderar kommunen att ta omtag och inleda dialog med föreningarna inom funktionsnedsättning i kommunen för att arbeta fram ett nytt förslag.

Jämlikhet och integration

Beslutet att lägga ner fritidsgårdar (vare sig de är fullskaliga eller mindre ”träffpunkter”) är också helt galet ur ett jämlikhetsperspektiv och ur ett integrationsperspektivet, något som framgår av själva utredningen:

”Fritidsgårdsverksamhet har visat sig vara särskilt viktig för unga som inte tar del av annat fritidsutbud. Fritidsvaneundersökningen Ung livsstil visar att 50 procent av högstadieungdomarna och 61 procent av gymnasieungdomarna i Haninge inte deltar i föreningarnas eller i kulturskolans verksamheter. Över tid är det allt färre unga som är föreningsanslutna. Föreningslivet och föreningsidrotten når i störst utsträckning unga från högre socioekonomiska grupper, unga som bor med båda sina föräldrar och som, liksom sina föräldrar, är födda i Sverige. Även efter kontroll för social bakgrund är utrikes födda och unga med utländsk bakgrund underrepresenterade i föreningslivet.

Studier visar att fritidsgårdarnas besökare ofta är från familjer med små ekonomiska resurser och att unga som besöker fritidsgårdar i stor utsträckning har utländsk bakgrund. Områden där en stor andel föräldrar är arbetslösa eller har försörjningsstöd samt där ungdomar har sämre skolresultat har en större andel fritidsgårdsbesökare än områden med en motsatt karaktär. Dessa unga tar oftast inte del av annat fritidsutbud i lika stor utsträckning som de med andra förutsättningar. Ungdomarna i dessa områden prioriterar idrottsaktiveter lägre och vistelse på fritidsgårdar högre än ungdomarna i socioekonomiskt starka områden.”

Det är ingen nyhet för oss i Vänsterpartiet att fritidsgårdarna är väldigt viktiga för barn och unga och att de behövs för att ge meningsfull fritid för många barn och unga (oavsett om de är fullskaliga eller mindre träffpunkter). Utredningen stärker oss bara i vår övertygelse att det är väldigt dålig politik att spara in pengar på fritidsgårdar. Vi hade önskat att kommunledningen kunde se hur viktig den här verksamheten är för barn och unga.

Gör om och gör rätt

Det enda rimliga är att idrotts- och fritidsnämnden inte tar beslut idag givet den massiva kritik som föreningar och lokalbefolkning har fört fram. En del av kritiken handlar om hur Haninge som ska vara en barnrättskommun kan driva igenom sådana här stora förändringar utan att föra en dialog med barnen som berörs. Dialog gör man innan beslut, inte efter.

Det behövs ett omtag i den här frågan.

Motion om Jordbro kultur- och föreningshus

Kommunledningen (S, C, L och KD) vill fortfarande riva Jordbro kultur- och föreningshus. Som tur är så har rivningen skjutits upp i alla fall till våren 2020 vilket vi i Vänsterpartiet är väldigt glada för.

På kommunstyrelsens möte 29 april så röstade S, C, L, KD, M och SD igenom ett uppdrag att riva Jordbro kultur- och föreningshus. Bara Vänsterpartiet röstade emot.

Vi begärde till och med rösträkning utifall något enskild ledamot från något parti ville gå emot sitt parti. Men nej, inte en enda ledamot från de andra partierna (S, C, L, KD, M och SD) i kommunstyrelsen röstade för Vänsterpartiets förslag eller någon av punkterna eller valde att avstå i omröstningen.

Vänsterpartiet gick direkt ut med information om rivningsbeslutet 29 april

Föreningarna berättar att de tidigare blivit lovade att ett nytt kultur- och föreningshus ska stå på plats innan det nuvarande rivs.

Vi har varit i kontakt med Lena Sohl som forskar om klass och ojämlikhet på Södertörns högskola och frågade vad hon tror de sociala konsekvenserna skulle bli av att lägga ner en verksamhet och mötesplats som Jordbro kultur- och föreningshus är. ​​
Hon har tidigare gjort en utvärdering av regeringens satsning Äga rum. Jordbro kulturhus var en del av den satsningen.  I arbetet med en utvärderingen kunde hon se att kulturverksamheter i marginaliserade områden kan ha stor betydelse för människorna och platsen. Särskilt om det är verksamheter som drivs av människor och föreningar med stark förankring på platsen.​​
Hon pekar på att vi vet från tidigare forskning att nedrustning av alla slags verksamheter som betraktas som självklara i andra delar av staden (Försäkringskassa, banker, kulturverksamheter osv.) är något som gör att områden som redan är marginaliserade blir det i ännu högre grad när en sådan nedrustning gjorts. Ojämlikheten som finns när det gäller vilka områden i städerna som har tillgång till vilken välfärd och det demokratiska underskott som finns när det gäller möjligheten att påverka politiska beslut är något som beskrivs bra i antologin  ”Bortom kravallerna: Konflikt, tillhörighet och representation i Husby”, som forskarna Paulina de los Reyes och Magnus Hörnqvist är redaktörer för. Det bidrar till att människor känner sig övergivna av samhället och det ger en känsla av att varken platsen där de bor eller de själva värderas (av övriga samhället).

Jordbro behöver fortfarande ett kultur- och föreningshus. Det är otroligt viktigt för kultur- och föreningslivet. Det är fortfarande den allra viktigaste mötesplatsen i Jordbro. Och det fortsätter vara viktigt för integration och för förebyggande arbete. Ingenting har förändrats. Därför så lämnade vi in på förra kommunfullmäktigemötet in en motion om Jordbro kultur- och föreningshus som säkerställer att det ska finnas ett kultur- och föreningshus i Jordbro och att dialog ska föras med föreningarna.

Vi välkomnar alla politiker i kommunfullmäktige som vill stödja föreningarna och som bryr sig om Jordbro att rösta för motionen.

Vi uppmanar nu också alla invånare att skriva medborgarförslag, skriva insändare och maila politikerna i kultur- och demokratinämnden och politikerna i idrotts- och fritidsnämnden för att säkerställa att Jordbro får fortsätta ha ett kultur- och föreningshus.

Det är enkelt att lämna medborgarförslag på haninge.se

Läs motionen nedan eller ladda ner som pdf.

Motion om Jordbro kultur- och föreningshus

Jordbro kultur- och föreningshus bär på en otrolig potential. Från kommunens hemsida kan vi läsa:

Jordbro kultur- och föreningshus är en plats där fria föreningar, kommunala verksamheter och andra aktörer verkar under samma tak. Det är en möjligheternas plats. Tillsammans skapar vi en dynamisk och öppen mötesplats för deltagare från Jordbro, Haninge och hela världen. I Jordbro kultur- och föreningshus kommer initiativ och drivkraft från olika håll. Det ger en dynamik som föder nya idéer, delaktighet, event och arrangemang.

Jordbros föreningar och invånare, speciellt barn och unga, behöver sitt kultur- och föreningshus. Tyvärr har utvecklingen av Jordbro hanterats på ett slappt sätt av kommunledningar i många år.

Beslutet om att riva Jordbro kultur- och föreningshus har mötts med mycket motstånd från föreningar och invånare i Jordbro. Det har blivit en fråga som har skrivits ordentligt om i media, både lokalmedia och riksmedia. Några citat från artiklarna:

– Man pratar om att de unga är framtiden – det här är verkligen inte att satsa på framtiden.

– Även om det nu skulle bli så att de bygger nytt, hur ska föreningarna klara tiden fram till dess?

– Det tar lång tid att bygga upp ett samhälle och det går otroligt fort att riva ner det. Jag tycker att det här är fruktansvärt sorgligt.

– Jag flyttade hit 1991 och jag har sett många saker försvinna. Vi har förlorat posten, folktandvården, polisen. Vi vill inte att de tar bort biblioteket men de lyssnar inte på oss. Det handlar om hälsa också, att kunna komma ut och träffa folk. Vi anordnar olika evenemang och har haft en kvinnogrupp

Föreningar som är verksamma i huset har också uttalat sig. Jordbro världsorkester skriver följande i Mitt i Haninge:

Vad gör då Haninge kommun i Jordbro?

Jo, river kultur- och föreningshuset.

Den mötesplats som skulle kunna vara en motkraft mot rädsla, tystnad, ensamhet, kriminalitet och extremism.

Vi är en av de föreningar som ägnat oräkneligt med tid åt att ta tag i vinddrivna barn- och unga i Jordbro för att skapa positiva aktiviteter och händelser.

Vi har tillsammans med många andra bedrivit ett riktigt samhällsbyggararbete.

Målet har varit att unga människor ska känna hopp om en bra framtid. Det preventiva har varit en bifunktion av det kreativa.

Mitt framför näsan har kommunen haft ett i sanning levande kulturhus.

Befolkat av eldsjälar, föreningar och professionella som varit beredda att göra det hårda jobbet att skapa tillit mellan människa och människa.

Flertalet av föreningarna säger också att de blivit lovade ett nytt färdigt kultur- och föreningshus om det nuvarande skulle rivas, löften från kommunen och från politiker, något som bekräftas av tidigare politiker i kommunledningen att när Jordbromalmsskolan skulle stängas så skulle man kasta nyckeln och marschera till det nya kulturhuset.

Vi i Vänsterpartiet motsätter oss beslut om att riva ett fungerande kultur- och föreningshus som bidrar mycket till Jordbro. Speciellt med tanke på att föreningarna inte blivit involverade i beslutet och att föreningarna upplever att de blivit lovade av kommunen och politiker att det skulle stå ett nytt kultur- och föreningshus på plats innan det nuvarande rivs.

  • att upphäva tidigare beslut om rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus
  • att en barnkonsekvensanalys genomförs där man undersöker vad för effekter förlusten av kultur- och föreningshus skulle få för barn och unga
  • att en social konsekvensanalys genomförs där man undersöker vad för effekter förlusten av kultur- och föreningshus skulle få för tryggheten, jämlik tillgång till kultur och fritid samt förebyggande verksamhet
  • att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en plan för att skapa mötesplatser där invånarna i Jordbro kan träffas utan kostnad
  • att föreningarna och besökarna i Jordbro kultur- och föreningshus samt invånare aktivt ska inkluderas i planering och utveckling av mötesplatser och föreningslokaler i Jordbro
  • att i den händelse att nuvarande kultur- och föreningshus ändå rivs, ska ett nytt kultur- och föreningshus byggas
  • att i den händelse att nuvarande kultur- och föreningshus ändå rivs, ska föreningarna i kulturoch föreningshuset, andra föreningar i Jordbro och invånare aktivt inkluderas i planerna och utformningen av det nya kultur- och föreningshus och dess verksamhet
  • att i den händelse att nuvarande kultur- och föreningshus ändå rivs, ska föreningarna som verkar i nuvarande kultur- och föreningshus få tillräckligt stöd från kommunen för att kunna fortsätta sin verksamhet, med fokus på att de ska kunna fortsätta verksamheten i Jordbro