Skip to main content

Författare: haninge

Bra med inriktning på arbete för att motverka hemlöshet – men det behövs mer

Att leva utan ett fast hem försvårar väldigt mycket i ens vardag. Det är svårt att hitta jobb, det skapar en stor stress och osäkerhet och det gör att det blir väldigt svårt att planera livet vilket i sin tur skapar ännu mer stress. Och om man har andra problem (t.ex. missbruksproblem) så är det oerhört svårt att lösa de problemen om man inte har en fast punkt i tillvaron.

Att ha en bostad är en mänsklig rättighet, enligt FN:s konventioner. Vänsterpartiet anser att alla människor ska ges likvärdiga möjligheter att leva i bra bostäder till rimliga kostnader. Vänsterpartiet har vid många tillfällen lyft bristen på billiga hyresrätter som ett av de största problemen med bostadspolitiken i Haninge. Det kommunala bolaget Haninge Bostäder har en väldigt viktig roll att spela i det här. Att se till att människor har tak över huvudet är naturligtvis något som involverar socialtjänsten.

Att vara hemlös i ”vanliga tider” är jobbigt nog. Att vara hemlös under Corona-tider är ännu värre. Därför har vi i Vänsterpartiet föreslagit åtgärder för att motverka hemlöshet, att ge extra stöd till personer i hemlöshet, speciellt hjälp till bostad, mat, hygien och sanitet.

Vänsterpartiet har lagt flera socialt inriktade förslag om hur vi ska hantera Corona, speciellt för de mest utsatta. (Flera av våra förslag har också genomförts). Men vi deltar också som individer så mycket som vi kan genom att hjälpa till som volontärer på Kryckan, på kommunens Frivilliga resursgrupp och med vår egen medlemshjälp.

socialnämndsmötet 2020-05-19 så var två punkter uppe på dagordningen kopplade till hemlöshet:

Kartläggning av hemlöshet

Det är bra att förvaltningen har kartlagt situationen för hemlösa i Haninge kommun. Vi är väldigt positiva till att man gör det. Tyvärr så inkluderade man inte EU-medborgare i kartläggningen vilket gör att man missar väldigt många personer som befinner sig i hemlöshet och speciellt i akut hemlöshet. Det finns många hemlösa EU-medborgare i Sverige som tigger. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna vill förbjuda tiggeri och därmed lägga skulden för fattigdomen på individen istället för att erbjuda hjälp för de som är i en väldigt utsatt position. Deras motioner blev glädjande nog nedröstade av oss och andra partier. EU-medborgarnas extra utsatthet, just för att man inte är svensk medborgare och därmed faller utanför systemen, är något som personalen på Kryckan har lyft. (Se intervjun längre ner med diakonen Marie Lundeborg).

Person som tigger i Stockholm. Foto: CC-BY-SA-2.0, Flickr, Sigfrid Lundberg

Vi i Vänsterpartiet lade därför ett tilläggsförslag där vi föreslog att det skulle göras en kompletterande kartläggning av grupper som inte ingick i den första rapporten. Tyvärr så var det inget annat parti som höll med oss om det.

Inriktningsbeslut om förvaltningens fortsatta arbete för att motverka hemlöshet

En annan punkt på mötet var att besluta om inriktning för förvaltningens fortsatta arbete för att motverka hemlöshet. Förslaget från förvaltningen innehöll många bra punkter:

  • Förvaltningen verkar för och deltar i ett kommunövergripande arbete med privata hyresvärdar för att få tillgång till fler lägenheter
  • Förvaltningen fortsätter arbeta för att möjliggöra att
    fler får tillgång till eget boende genom metoden Bostad
    först. Detta bör företrädesvis ske via att så kallat
    Offentligt Idéburet Partnerskap (IOP) med Stadsmissionen. Förutsättningen för detta är ett ändrat
    ägardirektiv för Haninge bostäder som ger
    förvaltningen tillgång till fler lägenheter samt ett
    strukturerat samarbete med privata fastighetsägare.
  • Förvaltningen ser över organiseringen av arbetet med
    långvarigt hemlösa för att säkerställa att arbetet sker på
    effektivast sätt.
  • Förvaltningen tar fram riktlinjer för tillfälligt boende
    för att tydliggöra målgrupper, krav för att beviljas
    boende etc.
  • Förvaltningen tar fram riktlinjer för vräkningsförebyggande arbete.
  • Förvaltningen fortsätter utveckla arbetsmetoder, till
    exempel genom bolotsar som bland annat arbetar med
    att hjälpa individer att ställa sig i bostadsköer, kontakta
    hyresvärdar och söka andrahandskontrakt.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är bra åtgärder. Men vi anser att det behövs ställas ännu högre krav på Haninge Bostäder och på de som bygger. Det behövs en mer aktiv bostadspolitik. I diskussionen kring tiggeri så var det uppenbart att det fanns få förslag på hur man kan förbättra för de som lever i akut hemlöshet. Därför ville vi också att förvaltningen skulle ta fram förslag på det. Kommunen behöver också samarbeta med civilsamhället som har bra kontakt med utsatta grupper. Därför lade vi ett tilläggsförslag där vi ville komplettera med följande punkter:

  • Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har använt sina allmännyttiga bostadsbolag i sitt arbete för att motverka hemlöshet och återkommer med förslag på
    hur ägardirektiv till Haninge Bostäder, m.m., kan ändras
  • Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har använt krav för markanvisningar i sitt arbete för att motverka hemlöshet och återkommer med förslag på hur Haninge kommun bör använda markanvisningar för att uppnå samma syfte
  • Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har gjort för att erbjuda stöd för personer i akut hemlöshet, som tillgång till toalett, dusch och härbärge och återkommer med förslag på vad Haninge kommun bör erbjuda för personer i akut hemlöshet
  • Förvaltningen tar kontakt med civilsamhällets aktörer som kommer i kontakt med hemlösa för att få deras uppfattning av vilka behov som finns och vad som bör göras
  • Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har gjort för att få ner hyreskostnaderna i nyproduktion (t.ex. statliga stöd man sökt, koncepthus man använt och markanvisningstävlingar) och återkommer med förslag på hur Haninge kommun bör göra
  • Förvaltningen undersöker hur mycket det skulle kosta för kommunen att tillhandahålla egna boendemöjligheter (t.ex. genom köp av bostadsrätter) jämfört med hur mycket det kostar idag att använda vandrarhem och andra lösningar

Tyvärr så fick vi inte stöd från något annat parti på vårt förslag. Detta trots att förvaltningen många gånger lyft bristen på lägenheter med billiga hyror som ett stort problem och stor kostnad för förvaltningen.

Intervju med diakonen Marie Lundeborg på Kryckan

Veckan innan socialnämndsmötet så hade vi nöjet att träffa Marie Lundeborg som är diakon på Kryckan, Svenska kyrkans verksamhet för människor i hemlöshet, missbruk eller annan utsatthet. Vi har tidigare skrivit om Kryckans verksamhet här på hemsidan. Vi bad Marie berätta om verksamheten på Kryckan, vad de behöver och hur Corona-krisen har påverkat dem. Se hela intervjun här:

 

Lär känna våra förtroendevalda – Åsa Bååth

Vänsterpartiet växer – vi blir fler och fler! I Haninge växer medlemsantalet och våra mandat i kommunfullmäktige ökade i och med valet 2018. Vi fick också representationer i flera nämnder. Det politiska arbetet bärs upp av våra förtroendevalda som arbetar för ett rättvisare och mer hållbart Haninge.

I det här blogginlägget får vi lära känna Åsa Bååth mer, en av våra hårt arbetande kamrater.

V: Hur kommer det sig att du började engagera dig i Vänsterpartiet?

Åsa: Uppväxt med klassamhället där pappa stod med mössan i handen och bockade för direktören, var och är Vänsterpartiet det enda parti som driver konkret politik för att minska klassklyftorna. Alltid ansett att vår politik står för det socialistiska samhälle som jag vill leva i med alla människor lika värde. Jag har arbetat facklig på olika nivåer under mitt yrkesliv. Vid pensioneringen kändes det naturligt att byta facket mot politiken.

V: Det går ju bra för Vänsterpartiet. Förtroendet för vår partiordförande (Jonas Sjöstedt) är rekordhög och vi driver politik som många uppskattar. På vilket sätt tycker du att Vänsterpartiet har utvecklats de senaste åren?

Åsa: Jag har sett förändringar under så långt perspektiv. Den stora viktiga förändringen kom med Gudrun Schyman som började driva mer konkreta sakfrågor och då vart vår politik mer öppen för alla. De politiska ideologierna är viktiga, men det är också viktigt att språket är på den nivå så alla kan ta del av innebörden. Och där tycker jag vi har landat. Både Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson talar klarspråk. Politiken handlar om vardagslivet, vilket är frågor som berör många. Igenkänningen är en viktig faktor och ex glasögon till barn, fri medicin till barn, höjda pensioner och billiga hyresrätter är frågor som förändrar så många människors liv mer positivt. Även i klimatfrågorna har vi utvecklats till ett parti som är främst. Vänsterpartiet har varit och är det parti som drivit den socialistiska feminismen med stor framgång. I Haninge kommun är vi mycket aktiva nu med att driva vår politiska agenda både parlamentariskt och utåt i utåt riktade aktiviteter.

V: Haninge och Storstockholm växer så det kommer nya hit. Hur länge har du själv bott i Haninge? Vad är din relation till Haninge?

Åsa: Jag tillhör de få som är född på Västerhaninge mödravårdshem och kallar mig genuin Haningebo. När jag växte upp i Vendelsö arrenderade vi en liten gård på Kvarnängens gårds ägor. Familjen Bååth var kända för sina arbetshästar, pappa har varit med och byggt upp Haninge genom att vara med vid de stora avverkningarna för ny bebyggelse. Hans sista arbete var avverkningen för byggnationen av Hagagårdens äldreboende. Kvarnängens gård i Vendelsö är fortfarande den plats på jorden som betyder mest för mig. Dit går jag för att få ro. Förhoppningsvis får den vackra skogen vara kvar som rekreationsområde för Vendelsöborna.

V: Vad har du för förtroendeuppdrag i kommunen?

Åsa: Jag sitter som ordinarie ledamot i Äldrenämnden och ordinarie ledamot i Kommunfullmäktige. Jag är också vice gruppledare.

V: Har man pratat om för frågor där?

Åsa: I Äldrenämnden är det nu de stora frågorna om personaltäthet, anställningsformer och bemanningstäthet. Frågor som blivit mycket aktuella genom Corona pandemin. Men detta är frågor som personalen larmat om långt tidigare. Och detta är ju mina hjärtefrågor. Vi har ett mycket nära samarbete som parti med anställda och Kommunal.

I Kommunfullmäktige är det de stora nedskärningarna som kommer ske i alla sektorer. Vilket är skrämmande att man skrotar välfärden och inför mer privatiseringar. Man pratar även öppet om att kommunens ytterområden får stå tillbaka för den enorma exploateringen av stadsdelsutbyggnaden efter pendeltågslinjen. Det innebär en väldig osolidarisk användning av skattemedel.

V: Vilka frågor tycker du är viktigaste i de forum du är förtroendevald?

Åsa: När det gäller äldreomsorgen är personalens situation med dåliga anställningsvillkor. Det är alltför många otrygga timanställningar. Bemanningen på vård- och omsorgsboende är nere i det absolut minimala, vilket sliter ut personal och höjer den redan höga sjukfrånvaron. Det sänker även vårdkvaliten för de boende till inte acceptabla nivåer. Och för äldre utan vårdbehov är det bostadsfrågan där saknaden av billiga hyresrätter ger stora problem.

I Kommunfullmäktige är äldreomsorgens frågor viktigast. Även bostadsfrågor där Haninge saknar billiga hyresrätter. Nybyggnationens dyra hyresrätter och bostadsrätter är stängda för personer med låg inkomst som pensionärer, låg inkomsttagare och unga. Också de neddragningar som påverkar våra barn- och ungdoms verksamheter, som skola och fritidsverksamhet. Och där påverkas våra ytterområden mycket negativt.

V: Vad skulle du säga till de som är nyfikna på Vänsterpartiet men inte vet om de vill ta steget och bli medlem?

Åsa: Min högsta önskan som politiskt aktiv är att fler vill bli aktiva på olika nivåer. Samhällets utveckling idag behöver medborgare som trycker på och tillsammans kan vi bli den stora massan man inte kan förbise. Du är så välkommen till oss i Vänsterpartiföreningen i Haninge. Träffa oss på möten, var gärna med på våra utåtriktade aktiviteter. Det finns även olika grupper att delta i som Feministiska gruppen och Skolgruppen. Vi vill vara en förening som representerar alla generationer så vi behöver höra era åsikter. Ta också gärna kontakt med mig som kommunpolitiker om frågor och synpunkter du vill jag ska driva! Varmt välkommen till vårat gäng i Haninge!

Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

En personalgrupp det inte pratas så mycket om i corona-tider är förskolans personal. I lokaltidningen Mitt i Haninge larmar en anställd om att situationen inte är hållbar.

Hur ska man följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alltid ha rena händer och alltid hålla två meters avstånd på en förskola?

Åtgärderna i Haninge har mest handlat om att uppmana förskolorna att ha verksamhet ute så mycket som möjligt. Och det är klart att det är bra, men det har begränsad effekt om man inte lyckas upprätthålla den sociala distanseringen. Försök förklara för en grupp om 30 barn i förskoleåldern att de måste hålla sig två meter från varandra när de är ute och leker. Det kommer fungera sisådär.

Haninge kommun har också passat på att göra neddragningar i verksamheten. Under perioden 6 april – 31 augusti 2020 minskar man vistelsetiden för barn till föräldralediga och arbetslösa. Timmarna sänks från 30 timmar per vecka till 15 timmar per vecka.

Skälet till det har knappast med smittspridning att göra (om man inte är korkad nog att tro att det främst är föräldralediga eller arbetslösa som sprider smittan).

Däremot finns det ekonomiska och ideologiska skäl till det.

Ett parti i kommunens minoritetsstyre som drivit frågan hårt att få bort barnen till arbetslösa och föräldralediga från förskolan i största möjliga mån är KD. Det gick de till val på 2018 och de ser ut som att övriga partier vikt ner sig.

I Vänsterpartiets budget vi lade för 2020 hade vi 58,5 miljon extra på mer personal i barnomsorgen. Det skulle minska barngrupperna med ett barn per grupp. Lösningen på de stora barngrupperna heter MER PERSONAL, inte som KD tror att man ska få mindre barngrupper genom att trycka ut ungar från arbetslösa och föräldralediga föräldrar.

Förskolan ska vara till för alla. Även barn till arbetslösa och föräldralediga behöver den pedagogiska verksamheten och få träffa sina kompisar.

Vänsterpartiet har träffat en förskolelärare i Haninge och frågat om hur hon ser på barngruppernas storlek.
  • Vi har alldeles för stora barngrupper där Haninge har bland de största i regionen. Vi är ofta underbemannade, 7-8 barn/personal på förmiddagen och det kan ofta bli det dubbla på eftermiddagen. I matsalen tvingas vi vara uppemot 60-talet barn samtidigt, i så kallade ”pedagogiska måltider”. I Haninge betalar personalen för maten, men i många andra kommuner behöver inte personalen betala något alls.

Pedagogiska måltider är när när personalen äter ihop med barnen och personalen pratar med barnen kring maten. Måltiderna är ett tillfälle för elever och pedagoger att mötas och prata med varandra, och det kan också vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig saker. Till exempel kan man diskutera hur transport av livsmedel och matsvinn påverkar klimatet, vad man äter i olika kulturer och inom olika religioner, vad kroppen behöver för att må bra eller vad man äter idag jämfört med förr i tiden.

Går det att ta upp problemet med de stora barngrupperna i Haninge?
  • Del råder en extrem tystnadskultur, ingen vågar säga sin mening eftersom man då kan uppfattas som bråkig och ”ett störande element”. Ingen vågar eller orkar ta på sig rollen som skyddsombud eller fackligt ombud. Detsamma gäller tillbudsrapporteringen – skulle man påtala brister eller avvikelser får man till svar från närmaste chef att ”det är ingen idé att du tar upp sådana saker, då får vi bara dåligt rykte och jag får problem med mina överordnade”.
Det låter inte bra. Kan ni vara med och påverka verksamheten över huvud taget?
  • Personalen tvingas ta till sin fritid för att kunna planera verksamheten på ett relevant sätt. Två tim/vecka parallellt med ordinarie arbetstid är inte nog.
Vad händer om man ändå tar upp frågan om arbetsmiljöproblem i verksamheten?
  • Jag fick höra att ”jag sprider oro och skapar problem och att du har dåligt inflytande på dina kolleger”. Att påtala arbetsmiljöproblem borde ju vara en självklar sak för alla på en arbetsplats men uppfattas istället som ett störande inslag. Här kan man ofta stå alltför ensam i denna process eftersom många är rädda för repressalier om man uttrycker något som kan uppfattas som kritik mot organisation eller ledning. Facket är ju ett värdefullt stöd för att hantera konflikter i t ex arbetsmiljöfrågor men tyvärr kopplas det sällan in, eller i många fall alldeles för sent.
Hur skulle du vilja sammanfatta arbetsmiljön i Haninges förskolor?
  • Sammantaget en tämligen katastrofal arbetsmiljö som gjorde att jag, utan att ha fått något stöd eller förståelse för mina förslag till åtgärder utan tvärtom sågs som ett problem för arbetsplatsen av mina överordnade, såg mig tvingad att söka mig därifrån för att kunna fortsätta mitt högt älskade arbete med förskolan. Jag har aldrig under de tolv år som jag jobbat i förskolan upplevt sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor!
Tack för samtalet.
Det är verkligen dags att kämpa för en förändring.

Socialnämnden riskerar stora underskott

Vänsterpartiet har under lång tid protesterat mot de nedskärningar som de senaste kommunledningarna har tvingat på socialnämnden de senaste åren. Vi kritiserade nedskärningspaketet under 2018 som skulle innebära 15-20 miljoner kronor mindre till nämnden. Mitt i Haninge tog upp den kritiken vi hade för att skära ner på den förebyggande verksamheten och föreningsbidragen. Vi har skrivit utförligt om den nedskärningspaketet på hemsidan tidigare.

Vår hållning har varit att nämnden måste kompenseras för de pris-, löne- och volymökningar som sker (i och med att vi är en växande kommun bland annat) och att det är på sikt kostsamt att spara in på förebyggande åtgärder. Därför kompenserar vi fullt ut för det i vår budget. Vänsterpartiet är det enda partiet i kommunfullmäktige som lade en budget som inte innehåller nedskärningar. Vänsterpartiet hade 22,7 miljoner mer till socialnämnden i vår budget jämfört med kommunledningen.

I socialnämndens delårsrapport 1 2020 som presenterades på nämndmötet 2020-05-19 så är det tydligt att det inte går att fortsätta med nedskärningarna. Nämnden kommer att gå med underskott på 26 miljoner kronor om man inte får mer resurser. Förvaltningen skriver följande i delårsrapporten:

”Årsprognosen är ett underskott på 26,0 mnkr.

Nämndens kostnader inom individ- och familjeomsorg inklusive ekonomiskt bistånd samt funktionsnedsättning ligger väl i jämförelse med andra kommuner sett till nettokostnadsavvikelsen i Kolada. Förvaltningen fortsätter att arbeta med att minska kostnaderna. Nämndens kostnader uppskattades öka med totalt 56,9 mnkr från 2019 till 2020, vilket med den beviljade ramen för 2020 innebär ett effektiviseringsåtagande på 44,6 mnkr.

Förvaltningen beräknas kunna genomföra effektiviseringsåtgärder på 26,6 mnkr av totalt 44,6 mnkr. Kostnadsökningar för placeringar inom individ- och familjeomsorgen samt ökade utbetalningar av försörjningsstöd på totalt 8,0 mnkr gör dock att prognosen försämras till 26,0 mnkr jämfört med budget.

Det finns inga åtgärder som möjliggör ett nollresultat i år. Det skulle innebära omställningskostnader och negativa konsekvenser.

Kostnadsökningen av försörjningsstödet som kommer av befolkningsökningen har inte fullt ut kunnat finansieras inom budget. Andelen hushåll med försörjningsstöd är i stort oförändrat med 1,6 procent av befolkningen både 2018 och 2019. Hittills i år är andelen 1,5 procent. Utbetalt försörjningsstöd uppgick till 94,0 mnkr 2019 jämfört med budgeterade 86,0 mnkr år 2020.

Underskott finns därför främst inom ekonomiskt bistånd och även med de åtgärder som är möjliga bedöms kostnaden inte kunna täckas inom befintligt budgetutrymme.

Det finns risker i intervallet 0,0 till -22,0 mnkr för helåret 2020, se avsnitt risk- och känslighetsanalys.”

Med andra ord: vi har gjort allt vad vi kan och vänt på slantarna, om ni vill ha en verksamhet som gör vad den ska så behövs det mer pengar.

Därför lade Vänsterpartiet ett tilläggsförslag om att ta fram förslag på mer pengar:

  1. Att uppdra till förvaltningen att ta fram ett förslag på äskande till kommunfullmäktige om utökad budget för att hantera de ökade kostnaderna samt för att ta höjd för ekonomiska konsekvenser till följd av Corona-pandemin

Vi blev tyvärr nedröstade i nämnden. Men det var glädjande att en socialdemokrat trotsade partilinjen och röstade för vårt tilläggsförslag. En partilös ledamot röstade också för vårt förslag.

På socialnämndens junimöte så behandlas socialnämndens ekonomi igen. Då hoppas vi att kommunledningen har tagit sitt förnuft till fånga och ser till att äska pengar så att socialnämnden kan fortsätta sin verksamhet med ekonomin i balans.

I dessa kristider så har de flesta politiker förstått att det offentliga behöver gå in med stöd, även företag behöver det. Men det räcker inte att ge stöd till företag. Det behövs också sociala insatser. Vänsterpartiet har lagt flera förslag om sociala åtgärder. De röstades ner i kommunfullmäktige men flera har genomförts ändå vilket är glädjande.

Vad kan Haninge lära sig av Nynäshamn?

I Region Stockholms senaste sammanställning från den 12 maj hade Haninge 336 konstaterade fall smittade och 67 avlidna. I Nynäshamn har 44 smittats totalt och mindre än 10 avlidna. Nynäshamn är självklart en mindre kommun, men även när man ser proportionellt så ligger Haninge 2-3 gånger högre än Nynäshamn sett till både smittade och avlidna.

I senaste numret av Nynäshamns Posten så basunerar man ut att ”Nu är äldreboendena fria från coronavirus”. Stämmer det, så är ju det oerhört goda nyheter och ett kvitto på ett mycket gott arbete av alla som jobbar inom äldreomsorgen.

Vänsterpartiet har träffat två undersköterskor i Nynäshamn för att prata om vad som har varit bra och mindre bra under den här krisen.

Vad tror ni har bidragit till att Nynäshamn ser ut att ha lyckats väl med att hantera smittan på äldreboendena?
  • Jag tror att vi började med besöksförbudet mycket tidigare och hårdare än de flesta kommuner. Först var det bara en rekommendation och sedan gjorde regeringen en förordning 1 april, och då måste ju alla ha besöksförbud. Men vi började med besöksförbud redan 12 mars, säger Anna Persson.

I Haninge började vi också med besöksförbudet tidigare än 1 april, när regeringens förordning kom. Det är dock oklart när det blev ett riktigt besöksförbud i Haninge.

11 mars gick Folkhälsomyndigheten ut med uppmaningen att strama upp besöksrutinerna på äldreboendena. Det infördes ett ”besöksstopp” Haninge den 13 mars, men det delegerades till varje sjuksköterska att vid behov ge dispens för besök. Det verkar inte hållit särskilt väl. 20 mars meddelar Haninge kommun att man fått flera bekräftade fall av smitta och samma dag går kommundirektören ut med ett hårdare besökstopp på alla kommunala vård- och omsorgsboenden samt prioriterade LSS-boenden. Men det känns som det kom för sent. Smittan var redan inne på boendena då.

Nynäshamn har också lägre andel timanställda inom äldreomsorgen än Haninge. 11% i Nynäshamn mot 23% i Haninge. Hur påverkar det här arbetet?
  • Absolut spelar få timmisar roll. Det som också har varit bra är att timmisarna i väldigt stor utsträckning är knutna till en och samma avdelning. Det är oftast samma timmis som kommer. Det är inget springande hej vilt överallt, säger Anna. Det är bra för att när det är samma som kommer så vet den vad som gäller på avdelningen och vi andra vet vad den som kommer kan. Alla kan rutinerna och jag måste säga att vi har väldigt bra basal hygien hos all personal och det kommer man långt med. Vi vara förberedda och fick tillgång till skyddsutrustning väldigt tidigt också.

Ju större andel timanställda man bygger verksamheten på desto mer spring på avdelningarna blir det ju och svårare att upprätthålla kompetensen och rutiner. Arbetet har gjort gedigen artikel om timanställningarna inom äldreomsorgen, vilket borde vara obligatorisk läsning för alla kommunpolitiker.

I Haninge går man ibland ner på helgbemanning under vardagarna också. Det är tajt om personal. Hur upplever ni bemanningen varit i Nynäshamns kommun?
  • Jag upplever att det varit bra bemannat. Det har inte varit helgbemanning på vardagar, utan snarare vardagsbemanning även på helgen. Corona tar inte helg, säger Anna.
  • Men nu går sjukfrånvaron bland personalen upp och bemanningen börjar bli lite tunnare, säger Harald Kent. I början hade vi faktiskt ovanligt hög närvaro bland den ordinarie personalen och färre timmisar, för det fanns en känsla av att ställa upp. Nu har man dock kört på fälgarna ett tag och många börjar ta slut. Många är trötta efter den första tidens stress.
Rosengårdens äldreboende i Nynäshamn

På Rosengårdens äldreboende i Nynäshamn finns en särskild Covid-19 avdelning. Covid-19 avdelningen är en särskild vårdavdelning för smittade personer som har behov av mer omfattande vård och omvårdnad. Avdelningen har 15 platser. Vårdavdelningen finns i Rosengårdens korttidsavdelnings lokaler och är isolerad för att undvika smitta mellan avdelningarna. På avdelningen jobbar ett särskilt covid-19 team som består av sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden som har särskild utbildning i smittskydd och skyddsutrustning.

Vad har det betytt att man haft en särskild covid-19 avdelning i kommunen?
  • Att separera smittade från friska är ju A och O, säger Harald.  Och det här covid-19 teamet, som sattes ihop och utbildades rätt snabbt i slutet av mars, bestod ju av folk från kommunens alla äldreboenden och även hemtjänsten.

Det är ju naturligtvis enkelt för en kommun där alla äldreboenden är kommunala att leda, sätta upp ny avdelning och omdisponera personal mellan boenden. Hade det här gått om alla boenden varit privata? Hade man kunnat flytta äldre från ett bolag till ett annat? Hade man kunnat flytta personal från ett bolag till ett annat? Nej, naturligtvis inte. Den flexibiliteten finns inte mellan privata företag.

Nu är ju inte Nynäshamn ett socialistiskt paradis. Långt ifrån. Och det är mer tur än skicklighet att äldreboendena är kvar i kommunal ägo. Varken tidigare socialliberalt styre (S/L/MP) eller nuvarande Alliansstyre har något emot privat äldreomsorg. Det bara det att ”marknaden” har något emot Nynäshamn. En liten kommun med för små enheter. De går det inte att göra någon nämnvärd vinst på. Sorry, men ”valfrihet” kräver en fet vinstmarginal.

Samma sak med skolorna i Nynäshamn. Alla är kommunala (utom en ideell F-3 Montisoriskola). Också för små enheter, tämligen omöjliga att piska någon avkastning ur. De stora skolkoncernerna skulle nog inte ta i dessa ens med tång.

Får jag avsluta med att fråga om varför äldreboendena varit så känslig för den här pandemin?
  • Jag tycker Sveriges strategi över lag varit riktig, men det man inte tänkt på är att de på äldreboendena är i sämre skick nu än för… säg 10-15 år sedan, säger Harald. Ett led i nedskärningarna det sista decenniet är ju att man höjt ribban för att komma in på ett äldreboende. Man vårdas kvar längre i hemmet och när det absolut inte går kvalificerar man sig för en placering på ett äldreboende. Det gör att de som bor där är i rätt dålig kondition, kanske betydligt mycket sämre än vad Folkhälsomyndigheten utgått ifrån när man planerat sin strategi?
Bra poäng. Det kanske de inte tagit i beräkningen.
Tack för samtalet. Det har gett många nya infallsvinklar på den kris vi går igenom nu.