Författare: haninge

Utlys klimatnödläge i Haninge kommun

Skrivet av haninge den 24 september, 2019. Postad i Hållbarhet, Klimat, Miljö, Motion.

Fredagen den 20 september så inleddes klimatveckan Global Climate Strike ➡️ Sep. 20-27 med globala klimatdemonstrationer. Så här skriver de på hemsidan:

Young people have woken up much of the world with their powerful Fridays for Future school strikes for the climate. As we deal with devastating climate breakdown and hurtle towards dangerous tipping points, young people are calling on millions of us across the planet to disrupt business as usual by joining the global climate strikes on September 20, just ahead of a UN emergency climate summit, and again on September 27. Together, we will sound the alarm and show our politicians that business as usual is no longer an option. The climate crisis won’t wait, so neither will we.

På över 90 platser i Sverige så strejkade och demonstrerade man för klimatet. Miljontals människor deltog i klimatdemonstrationer i mer än 150 länder runt om i världen.

Samtidigt som miljontals demonstrerar för klimatet så varnar Röda korset i en rapport om att antalet människor i nöd förväntas ökas dramatiskt till följd av ett förändrat klimat. I veckan har vi också kunnat läsa om en internationell studie som slår fast att grön tillväxt inte är möjligt i stor skala, något som vi i Vänsterpartiet har vetat länge. Även svensk forskning från Lunds universitet slår fast att förlita sig på ”grön tillväxt” inte kommer att ta oss ur klimatkrisen och sågar därmed miljöliberalers ståndpunkt.

Vänsterpartiet stödjer till fullo strejkerna och demonstrationerna. Klimatkatastrofen är en ödesfråga och måste behandlas som den kris den är. Politiken måste göra mer!

Därför har vi i Vänsterpartiet Haninge skickat in en motion om att utlysa klimatnödläge.

Samuel Skånberg (V) på klimatdemonstration

Samuel Skånberg, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge, kommenterar:

– Vi har under flera årtionden vetat om den här klimatkatastrofen. Men politiker har låtit privata företags kortsiktiga vinster och ekonomisk tillväxt stå i första rummet. 71% av världens utsläpp kommer från 100 företag. Det är verkligen dags att prata om fossilkapitalismen. Vi behöver en radikal omställning i samhället, dels för att klara Parisavtalets mål men även för att göra de nödvändiga klimatanpassningarna som oundvikligen kommer att ske. Ett första steg är att erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge

Läs motionen nedan eller ladda ner som pdf här.

Utlys klimatnödläge

Flertalet politiker i Haninge säger att klimatet är viktigt. Men utmaningarna vi står inför är så stora och brådskande att vi tyvärr ännu inte kan säga att vi gör det som krävs.

I Parisavtalet 2015 beslutade världens nationer att temperaturökningen bör begränsas till max 1,5 grader. I nuläget tyder ingenting på att detta mål kommer att nås. Istället är vi på väg mot en katastrofal uppvärmning på mellan 3 och 5 grader.

Även vid en begränsad uppvärmning står Haninge inför ett nödläge. SMHI:s klimatscenario för Stockholms län visar att dricksvattnet för två miljoner människor hotas när saltvatten tränger in i Mälaren. Klimat- och sårbarhetsutredningen slår fast att allvarliga infektionssjukdomar som borrelia, denguefeber och badsårsfeber kommer att hota medborgarnas hälsa. Risken för dödliga värmeböljor, översvämningar och stormar ökar, samtidigt som kvaliteten på badvatten och luft blir allt sämre. En fjärdedel av Stockholms skärgård hotas försvinna med ökade havsnivåer, troligen redan under våra barns livstid. Klimatkrisen måste börja behandlas som den kris den faktiskt är. Vi kan inte vänta längre, vi måste ändra kurs.

I hundratals städer och länder världen över har man utlyst ett klimatnödläge, och för en tid sedan blev Storbritannien först med att låta parlamentet göra det. Idén har framgångsrikt förts upp på agendan av klimatrörelsen Extinction Rebellion som vill använda ett sådant nödläge som startskott för en mer handlingskraftig omställning.

Lokala myndigheter kan spela en avgörande roll i att nå en global krislösning. Allt fler länder, städer och kommuner världen över deklarerar nu klimatnödläge och det är hög tid för Haninge kommun att göra detsamma. En informationskampanj i samband med utlysningen av nödläget kan ha stor effekt. Syftet är att upplysa medborgarna om vad som görs från kommunens håll och vad de kan göra själva. Naturligtvis bör åtgärderna vara väl förankrade i den samlade klimatforskningen.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att Haninge kommun erkänner att vi befinner oss i ett klimatnödläge fram tills det att världens nationer säkerställt att 1,5-gradersmålet uppnås.

att Haninge kommun i en informationskampanj redovisar de åtgärder som kommunen gör och avser att göra för att uppfylla Parisavtalets krav, samt vad medborgarna själva kan göra.

att Haninge kommun ska prioritera samarbete med andra kommuner nationellt och internationell för att bygga upp kompetens och en best practice kring klimatarbetet.

att Haninge kommun utlyser en särskild årlig dag för att summera klimatarbetet under året och följa upp vidtagna åtgärder.

Vad händer med klimat- och miljöarbetet i kommunen?

Skrivet av haninge den 20 september, 2019. Postad i Klimat, Miljö.

För två år sen antog kommunfullmäktige det klimat- och miljöpolitiska programmet. Ett bra program om målen som satts upp kommer att nås.

Vi i Vänsterpartiet var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen och framtagandet av de mål som nu finns i klimat- och miljöpolitiska programmet och som är antagna av kommunfullmäktige. Vi fick in flera viktiga mål och perspektiv i programmet.

I mål och budget anges också en del klimat- och miljömål men tyvärr så har de målen missats. Vi är oroliga över om det verkligen görs tillräckligt av kommunen för att vi ska nå målen.

Vänsterpartiet har lagt flera miljö- och klimatmotioner senaste åren som alla blivit avslagna:

Minskad köttkonsumtion för klimat och hälsa
Ta initiativ till en samägd solcellspark
Ta fram en koldioxidbudget för Haninge

(Glädjande dock är att vi fick in ett mål om minskad köttkonsumtion i det klimat- och miljöpolitiska programmet så även om motionen avslogs så genomförs nu den i praktiken).

Därför är det viktigt att följa upp att det klimat- och miljöpolitiska programmet verkligen genomförs.

Programmet fokuserar på fyra områden:

Fossilfria resor och transporter
Hållbar stadsutveckling
Rent vatten och naturens mångfald
Hållbar konsumtion och resurseffektiva kretslopp

Varje område har ett övergripande mål med etappmål och medföljande indikatorer. Målen och etappmålen för fokusområdena har olika år.

Vissa mål ligger långt fram som år 2030 och 2045 men många mål ligger betydligt närmare i tiden:

Det finns sex etappmål totalt under alla fokusområden som ska vara uppfyllda 2018.
Det finns 10 etappmål som ska vara uppfyllda år 2020
Det finns 6 etappmål som ska vara uppfyllda år 2022

Arbetet för att nå målen år 2020 och 2022 bör rimligtvis vara i full gång.

Sedan år 2016 har det funnits en naturvårdsplan med medföljande åtgärdsplan och naturkatalog. Givet att naturvårdsplanen har funnits sedan 2016 och att man vet vilka områden som behöver skyddas så hoppas vi att arbetet är påbörjat.

Utsläppen från resor och transporter står för närmare två tredjedelar av de växthusgasutsläpp som sker i Haninge. Naturvårdsverket slår fast att “för att klara klimatmålen räcker det inte med effektivare fordon och ökad andel förnybara drivmedel. Minskat trafikarbete med bil, genom en inriktning mot mer transportsnål samhällsplanering, behövs också.” Därför är det viktigt att vi når etappmålet om att år 2025 ska andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ha ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen. Det är också viktigt att vi bidrar till en samhällsplanering som uppmuntrar hållbara resor. Att driva på för motorvägsbyggen är ett steg i helt fel riktning.

Vi har därför skickat in en interpellation där vi ställer följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Hur många av de etappmål som skulle vara uppnådda år 2018 har uppnåtts?
Hur ligger vi till med de andra målen och etappmålen? Speciellt de etappmål som ligger närmast i tid, de som ska vara uppfyllda år 2020 och 2022?
Hur ser arbetet ut kring skydd av natur? Vilka områden kommer att skyddas och när?
Anser du att trafikarbetet med bil kommer att minskas genom byggandet av motorvägen Tvärförbindelse Södertörn och att motorvägen kommer förenkla för oss att nå våra klimatmål?
Hur kommer du att verka för att det ska bli minskat trafikarbete med bil och för en mer transportsnål samhällsplanering?
Hur ofta och på vilket sätt kommer uppföljningen av målen i det klimat- och miljöpolitiska programmet att ske?
Tycker du att klimat- och miljöarbetet går enligt plan? Eller finns det något mer som behöver göras för att vi ska nå målen?
Anser du att förvaltningarna har tillräckligt med resurser för att prioritera klimat- och miljöarbetet i tillräcklig mån för att vi ska nå målen i det klimat- och miljöpolitiska programmet?
Vad säger tjänstepersonerna som arbetar med de här frågorna om möjligheterna att nå målen? Vad efterfrågar dem för att vi ska kunna nå målen?
I vilket politiskt forum ska det klimat- och miljöpolitiska arbetet fortsätta? Kommer det att skapas en ny beredning eller nämnd med ansvar för de frågorna?

Idag (20 september) inleds veckan med flera klimatstrejker. Idag anordnar FridaysForFuture Skolstrejk för klimatet. Den 27 september anordnas Storstrejk för klimatet.

Internationell solidaritet – vi har bara en planet. Foto: CC-BY Samuel Skånberg

Klimatkrisen är ett faktum och vi måste behandla den som den ödesfråga den är. Vi kommer att fortsätta kämpa för det inom parlamenten och utanför.

Dags för sex timmars arbetsdag

Skrivet av haninge den 19 september, 2019. Postad i Äldreomsorg, Motion, Personal, Sex timmars arbetsdag, Socialpolitik.

På förra kommunfullmäktige så lämnade Åsa Bååth (V) och Sevim Celepli (V) in en motion om att införa arbetstidsförkortning inom socialtjänst och äldreomsorg.

Varför skriva en motion om arbetstidsförkortning nu?

– Idag är det en ansträngd arbetsmiljö inom äldreomsorgen med för liten grundbemanning och för långa arbetspass. Detta leder till en stressig arbetsmiljö och en sämre omvårdnad. Ohälsotalet är markant högt inom äldreomsorgens personal, säger Åsa Bååth.

– Jag tror starkt på att en förkortning av arbetstiden från 8h till 6h kommer göra en stor positiv skillnad för personalens arbetsmiljö och hälsa. Enligt svensk forskning visar studier att en förkortad arbetsdag har lett till en minskning av stress och oro hos personal samt en förbättring av sömnen. En arbetstidsförkortning kan också bidra till att fler arbetslösa får arbete och kan avlasta de som redan arbetar, säger Sevim Celepli som själv jobbar som socialsekreterare.

Vilka effekter hoppas ni att en arbetstidsförkortning kommer att innebära?

– Jag hoppas att det leder till personalen mår bättre på och utanför jobbet, att de orkar mer och känner mer glädje med sitt arbete. Jag hoppas att färre blir sjuka och att ohälsotalen sjunker. En annan effekt är också att det blir en arbetstids- och löneutjämning mellan män och kvinnor. Oftast är det kvinnor som redan idag arbetar sex timmar för att få ihop sin vardag med småbarn och förlorar därmed inkomst. Genom en förkortad arbetsdag sker därför också en feministisk reform för ett långsiktigt hållbart arbetsliv, säger Sevim Celepli.

– Med en sänkning av arbetstiden till 6 timmars dag kommer man kunna öka grundbemanningen och personalen kommer att orka ge bättre omvårdnad. Där man infört 6 timmar har ohälsotalet sjunkit och även nya arbetssätt har tagits fram. Personalen kommer även få ett rikare liv när orken finns för familj och fritid, fortsätter Åsa Bååth.

Läs motionen nedan eller ladda ner som pdf.

Arbetstidsförkortning inom Socialtjänst och Äldreomsorg

Vänsterpartiet Haninge anser att en förkortad arbetstid med sex timmar per dag och bibehållen lön kommer att främja hälsan hos personalen inom Socialtjänst och Äldreomsorg samt bidra till en bättre arbetsmiljö. Dessa två verksamheter har valts utifrån att de har mycket höga ohälsotal.

Enligt svensk forskning från Stressforskningsinstitutet är det nu bekräftat att sex timmars arbetsdag minskar stress och oro samt förbättrar de anställdas sömn. Vi vill att personalen ska orka med sitt arbete, minska sjuktalen och välja att arbeta kvar på sin tjänst. Detta tänker vi att sex timmars arbetsdag skulle bidra till. Även kommunen som arbetsgivare skulle framstå som attraktiv med sex timmars arbetsdag och därigenom locka ny personal. Sex timmars arbetsdag kan dessutom bidra till att fler arbetslösa får jobb. Samtidigt som många idag sliter ut sig och långtidssjukskrivs, finns det många arbetslösa som desperat söker arbete. Med införande av arbetstidsförkortning kan en del av dem som får ett jobb komma in och avlasta dem som redan har ett. Detta skulle även kunna omvandla en del av de ofrivilliga deltidsjobben till heltidsjobb.

Införande av sex timmars arbetsdag är också en feministisk reform för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det är vanligt förekommande att många kvinnor redan idag arbetar sex timmar (med medföljande lägre lön) för att få ihop sin vardag, framförallt mammor med yngre barn. Genom införandet av en arbetstidsförkortning sker både en arbetstids- och löneutjämning. De försök som har genomförts i landet har generellt visat resultat på en personal som mår bättre, är piggare, känner mer motivation och glädje för arbetet samt har hittat nya effektivare arbetsmetoder.

Vårt förslag avser i ett första steg gälla samtliga anställda inom en hemtjänstgrupp och samtliga anställda inom en enhet i Socialtjänsten, förslagsvis väljs de arbetsgrupper med högst ohälsotal. Efter 1-2 år görs en utvärdering om effekten på arbetsmiljö och hälsa. Faller det väl ut bör ett successivt utvidgande gälla fler arbetsgrupper inom kommunen.

År 1919 infördes åtta timmars arbetsdag från att innan vara upp till 16 timmar som värst. Det är nu 100 år sedan vår nuvarande arbetstid infördes. Vi anser att det är hög tid att följa den forskning som visat att sex timmars arbetsdag skulle innebära goda effekter för hälsa och arbetsmiljö.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att införa sex timmars arbetsdag inom en hemtjänstgrupp i Äldreomsorgen och en enhet inom Socialtjänsten
att genomföra en utvärdering efter 1-2 år

Inrätta en lokal barnombudsman i Haninge

Skrivet av haninge den 16 september, 2019. Postad i Barnomsorg, Kommunfullmäktige, Motion.

Inför kommunfullmäktige i förra veckan så skickade vi i Vänsterpartiet in en motion om att inrätta tjänsten en lokal barnombudsman i Haninge. Andra kommuner som redan infört en lokal barnombudsman är Uppsala, Västerås, Botkyrka, Strängnäs, Järfälla, Simrishamn och Hudiksvall. Det är Sevim Celepli som har skrivit motion. Sevim är ledamot i kommunfullmäktige och ledamot i grund- och förskolenämnden för Vänsterpartiet. Vi ställde några frågor till henne med anledning av motionen.

Sevim Celepli (V), ledamot i kommunfullmäktige och i grund- och förskolenämnden

Vänsterpartiet: Du har skrivit en motion om att inrätta en tjänst om en lokal barnombudsman. Vad skulle en sådan person göra?

Sevim: Den lokala barnombudsmannen kommer bl.a. granska nämndernas beslut utifrån ett barnperspektiv, se till att all personal som arbetar med barn och unga utbildas i barnkonsekvensanalys, barnkonventionen och barnrättsperspektiv. Barnombudsmannen kommer också att kunna besöka skolor och informera barn och unga om sina rättigheter, samt ska verka som ombud för barn och föräldrar i enskilda fall där barn är utsatta för att säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses och att deras röst blir hörd.

Vänsterpartiet: Haninge kommun är en barnrättskommun och 1 januari 2020 blir barnkonventionen till svensk lag. Vad tänker du om det?

Sevim: Jag tycker att det är jätteviktigt att vi som en barnrättskommun också agerar som en och är i framkant med dessa viktiga frågor. När barnkonventionen blir svensk lag så stärks barns rättigheter och det innebär bl.a. att alla beslut som tas som påverkar barn kan ifrågasättas med en annan tyngd. Haninge kommun behöver därför redan nu förbereda sig inför lagändringen, se över strukturer, regler och rutiner i kommunen. All personal som arbetar med barn direkt och indirekt behöver ett kunskapslyft om barns rättigheter och tillämpande av barnkonventionen i praktiken. Kompetensutveckling hos personalen är just en av de saker som en lokal barnombudsman kan ha i uppgift.

Läs motionen nedan eller ladda ner som pdf.

Inrätta tjänsten en lokal barnombudsman i Haninge kommun

Vi i Vänsterpartiet Haninge vill inrätta en lokal barnombudsman som ser till att barnkonventionen genomsyras i alla kommunens verksamheter och som fungerar som en företrädare för barn och unga i Haninge.

Idag finns det en statlig myndighet som heter Barnombudsmannen. Myndighetens granskningar visar att barn i Sverige utsätts för våld i till exempel hemmet, i närområdet och i skolan. I granskningarna berättar barn bl.a. om en skolsituation kantad av fysiskt våld, kränkningar och mobbning. Granskningarna visar att barn utsatts för våld även när de är placerade i samhällets vård. Barn med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för våld. Barnombudsmannen rekommenderar att alla kommuner har en egen lokal barnombudsman som bl.a. kan arbeta i direkt kontakt med barn och unga som far illa.
Den 13 juni 2018 fattade Riksdagen beslut om att inkorporera konventionen om barnets rättigheter i svensk lag den 1 januari 2020. Ett beslut som kommer kunna göra en stor skillnad för barn och unga, men vi menar att det inte är tillräckligt. De flesta frågor som direkt rör barn och unga hanteras av kommuner. Det är riktlinjer och mål som tas i nämnder, utredningar som sker i förvaltningarna och beslut som tas av tjänstemän. Därför är det extra viktigt att kommuner utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och tillämpar den i alla förvaltningar och verksamheter. Vi har nu ett viktigt arbete framför oss i Haninge kommun med att implementera och förbereda för lagens ikraftträdande. Det kommer att krävas ett kunskapslyft om barnets rättigheter och tillämpande av barnkonventionen i praktiken. Vi behöver se över strukturer, regler och rutiner. Som barnrättskommun har vi dessutom ett större ansvar att vara i framkant och en förebild för andra kommuner.

Av landets 290 kommuner är det endast en handfull som har en egen lokal barnombudsman. Botkyrka kommun är en av dessa och där har det funnits en lokal barnombudsman i många år som både personal, barn och föräldrar kan vända sig till vid frågor och vid behov av stöd samt vägledning.

För att säkerställa att barnets bästa sätts i främsta rummet bör det införas en ny tjänst: en lokal barnombudsman i Haninge kommun. Tjänsten skulle kunna ligga under kommunstyrelseförvaltningen men fungera förvaltningsövergripande. Den lokala barnombudsmannen ska bl.a. granska nämndernas beslut, säkerställa att all personal som arbetar med barn och unga utbildas i barnkonsekvensanalys, barnkonventionen och barnrättsperspektiv. Barnombudsmannen ska också informera barn och unga om sina rättigheter, samt ska vara ombud för barn och föräldrar i enskilda fall för att säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses och att deras röst blir hörd. Den lokala barnombudsmannen kommer även kunna samverka med den statliga myndigheten Barnombudsmannen samt andra lokala barnombudsmän i andra kommuner och hålla sig kontinuerligt uppdaterad i barnrättsfrågor.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att inrätta tjänsten en lokal barnombudsman i Haninge kommun

Sevim Celepli (V)

Vi kräver svar om arbetsmiljön i äldreomsorgen

Skrivet av haninge den 11 september, 2019. Postad i Äldreomsorg.

Vänsterpartiet har länge agerat för att förbättra situationen för personal i äldreomsorgen. Allt från att slippa betala p-böter som uppstår till följd av arbetet till att få vara med i schemaläggningen och planeringen. (Tack vare Vänsterpartiet så kommer kommunstyrelsen utreda ett tillståndssystem för parkeringar som förhoppningsvis kommer bli en avsevärd förbättring för personalen).

Vi har lyft frågan om personalens arbetsmiljö flera gånger i kommunfullmäktige och i äldrenämnden och har agerat för att nämndens ledamöter ska träffa personal som protesterat mot besluten om 12-timmarspass.

Åsa Bååth (V) träffar personal som protesterar mot 12-timmarspassen utanför kommunhuset

Under sommaren fick vi reda på att Arbetsmiljöverket har gjort flera inspektioner av arbetsmiljön inom äldreomsorgen i Haninge och kommit med mycket kritik.

När vi pratar med personal som jobbar med de äldre så är de besvikna på kommunen. De säger att personalen inte blir lyssnad på, att man inte får vara delaktig i planering och att man är underbemannad.

Med anledning av den omfattande kritiken från Arbetsmiljöverket så har vi skrivit en interpellation till äldrenämndens ordförande Martin Strömvall (KD).

Ladda ner interpellationen här (pdf) eller läs nedan.

Interpellation om arbetsmiljön inom äldreomsorgen

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner av verksamheter som ligger under äldrenämndens ansvar har det framkommit en rad brister.

Arbetsmiljöverket har anmärkt på bristande kompetens i arbetsmiljöfrågor på alla chefsnivåer.

Man säger t ex att kommunen måste se över vilka nivåer som respektive arbetsmiljöuppgift ska vara fördelad och vem som har ansvar för respektive arbetsmiljö uppgift.

Vilka konsekvenser har kommunen dragit av arbetsmiljöverkets kritik rörande bristande kompetens?

Hur säkerställer kommunen kompetensen hos chefer på de olika nivåerna?

Har alla chefer som delegerats arbetsmiljöuppgifter full befogenhet att åtgärda brister de upptäcker inom de arbetsmiljöuppgifter de blivit delegerade?
Arbetsmiljöverket har krävt av kommunen att rutinerna måste ändras så skyddsombuden får medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Varför har kommunen brustit i samverkan med de skyddsombud som finns i verksamheterna?

Hur har kommunen reviderat sina rutiner för att anpassa sig till arbetsmiljöverkets krav?
Enligt arbetsmiljölagen kap 2 § 1 gäller att: ”Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas.”
Hur säkerställer kommunen att den enskilda arbetstagaren ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation, så som lagen föreskriver?

Varför får inte personalen delta i utformningen av arbetsscheman m m?
Arbetsmiljöverket är mycket kritisk till kommunens rutiner kring kränkande särbehandling. Man har krävt att rutinerna måste förtydligas med:
– Vem/vilka som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer.
– Vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och
– Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp.
– Samt att rutinerna måste vara kända för alla arbetstagare

Hur har kommunen levt upp till Arbetsmiljöverkets krav på tydliga rutiner kring kränkande särbehandling?
Arbetsmiljöverket har även kritiserat den bristfälliga introduktionen för nyanställda, vikarier eller arbetstagare som har varit borta från arbetet under längre tid. De måste finnas rutiner för personalintroduktion på varje arbetsställe.
Därtill ska det göras riskbedömningar kring de uppdrag hemtjänsten har.

Hur har kommunen ändrat sina rutiner så att det finns personalintroduktion på varje arbetsställe?

Hur säkerställer kommunen att den enskilde arbetstagaren även får den information som krävs hos den enskilde hemtjänstbrukaren för att kunna göra arbetet på ett säkert och tryggt sätt?
Arbetsmiljöverket kritiserar kommunen för att brista i prioriteringar och stöd till personalen i hemtjänsten om det sker överbelastningar i form av att många larmar samtidigt och om den ordinarie verksamheten påverkas för mycket.
Hur ska personalen prioritera om många med t ex trygghetslarm larmar samtidigt?

Vilket stöd kan personalen påräkna om man verksamheten drabbas av tillfälliga överbelastningar?
Arbetsmiljöverket har kritiserat kommunens handhavande av kemiska ämnen i verksamheten?
Har kommunen idag tagit fram rutiner kring hanteringen av kemiska ämnen i verksamheten som lever upp till arbetsmiljöverkets krav?

Omfattar rutinerna även hanteringen av kemiska ämnen i hemtjänstbrukarnas bostad?
Arbetsmiljöverket kritiserar kommunens hygienrutiner och vilka rutiner som gäller för arbetstagare som kommer i kontakt med kroppsvätskor från människor i kommunens verksamhet. Arbetsmiljöverket har ställt väldigt utförliga krav på att kommunen måste höja sin hygieniska standard och tydliggöra vikten av att tvätta och desinficera händerna, att personalens händer måste vara fria från smycken, att man måste använda de tekniska hjälpmedel som finns, att vassa föremål ska vara försedda med en fungerande integrerad skyddsfunktion och att vassa föremål som har använts på människa ska hanteras på ett säkert sätt och genast efter användning läggas i behållare för skärande och stickande avfall, samt att arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor ska användas personlig skyddsutrustning så som engångshandskar och visir och vid risk för luftburen smitta ska andningsskydd användas.
Lever kommunen upp till arbetsmiljöverkets krav på hygieniska förhållanden?

Har personalen rätt till- och tillgång till den personliga skyddsutrustning som krävs för att utföra arbete som innebär risker för kontakt med kroppsvätskor och/eller smitta?
Arbetsmiljöverket kritiserar kommunen för att inte ha rutiner som säkerställer att gravida eller ammande arbetstagare inte exponeras för arbetsmiljörisker.
Har kommunen nu sådana rutiner så att gravida eller ammande arbetstagare kan arbeta i en säker arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket kräver av kommunen att ha en skriftlig rutin för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Av rutinen ska det framgå hur kommunens högsta ledning/styrelse, som ytterst ansvarig för verksamheten, involveras i resultat och analys.
Har kommunen nu en rutin för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Hur är de som är att betrakta som arbetsgivare i kommunen; kommunfullmäktige, nämnder och kommunstyrelsen involverade i uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Hur samverkar kommunen med skyddsombuden i verksamheten när det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp?
Med tanke på de brister som finns inom äldreomsorgen i Haninge; vad anser ordförande i äldrenämnden att hans uppdrag är?
Är tanken att vi ska ha den bästa möjliga kommunala äldreomsorgen i Haninge eller ska den köras i botten så de privata aktörerna ska upplevas som mer attraktiva?
Anser ordförande i äldrenämnden att det är förenligt med lojalitetsplikten gentemot sin arbetsgivare, Haninge kommun, att chefer inom förvaltningen förespråkar privata alternativ till personal och anhöriga som är missnöjd med den omsorg som kommunen erbjuder idag?

Åsa Bååth (V)