Författare: haninge

Inrätta en lokal barnombudsman i Haninge

Skrivet av haninge den 16 september, 2019. Postad i Barnomsorg, Kommunfullmäktige, Motion. Inga kommentarer till Inrätta en lokal barnombudsman i Haninge

Inför kommunfullmäktige i förra veckan så skickade vi i Vänsterpartiet in en motion om att inrätta tjänsten en lokal barnombudsman i Haninge. Andra kommuner som redan infört en lokal barnombudsman är Uppsala, Västerås, Botkyrka, Strängnäs, Järfälla, Simrishamn och Hudiksvall. Det är Sevim Celepli som har skrivit motion. Sevim är ledamot i kommunfullmäktige och ledamot i grund- och förskolenämnden för Vänsterpartiet. Vi ställde några frågor till henne med anledning av motionen.

Sevim Celepli (V), ledamot i kommunfullmäktige och i grund- och förskolenämnden

Vänsterpartiet: Du har skrivit en motion om att inrätta en tjänst om en lokal barnombudsman. Vad skulle en sådan person göra?

Sevim: Den lokala barnombudsmannen kommer bl.a. granska nämndernas beslut utifrån ett barnperspektiv, se till att all personal som arbetar med barn och unga utbildas i barnkonsekvensanalys, barnkonventionen och barnrättsperspektiv. Barnombudsmannen kommer också att kunna besöka skolor och informera barn och unga om sina rättigheter, samt ska verka som ombud för barn och föräldrar i enskilda fall där barn är utsatta för att säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses och att deras röst blir hörd.

Vänsterpartiet: Haninge kommun är en barnrättskommun och 1 januari 2020 blir barnkonventionen till svensk lag. Vad tänker du om det?

Sevim: Jag tycker att det är jätteviktigt att vi som en barnrättskommun också agerar som en och är i framkant med dessa viktiga frågor. När barnkonventionen blir svensk lag så stärks barns rättigheter och det innebär bl.a. att alla beslut som tas som påverkar barn kan ifrågasättas med en annan tyngd. Haninge kommun behöver därför redan nu förbereda sig inför lagändringen, se över strukturer, regler och rutiner i kommunen. All personal som arbetar med barn direkt och indirekt behöver ett kunskapslyft om barns rättigheter och tillämpande av barnkonventionen i praktiken. Kompetensutveckling hos personalen är just en av de saker som en lokal barnombudsman kan ha i uppgift.

Läs motionen nedan eller ladda ner som pdf.

Inrätta tjänsten en lokal barnombudsman i Haninge kommun

Vi i Vänsterpartiet Haninge vill inrätta en lokal barnombudsman som ser till att barnkonventionen genomsyras i alla kommunens verksamheter och som fungerar som en företrädare för barn och unga i Haninge.

Idag finns det en statlig myndighet som heter Barnombudsmannen. Myndighetens granskningar visar att barn i Sverige utsätts för våld i till exempel hemmet, i närområdet och i skolan. I granskningarna berättar barn bl.a. om en skolsituation kantad av fysiskt våld, kränkningar och mobbning. Granskningarna visar att barn utsatts för våld även när de är placerade i samhällets vård. Barn med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för våld. Barnombudsmannen rekommenderar att alla kommuner har en egen lokal barnombudsman som bl.a. kan arbeta i direkt kontakt med barn och unga som far illa.
Den 13 juni 2018 fattade Riksdagen beslut om att inkorporera konventionen om barnets rättigheter i svensk lag den 1 januari 2020. Ett beslut som kommer kunna göra en stor skillnad för barn och unga, men vi menar att det inte är tillräckligt. De flesta frågor som direkt rör barn och unga hanteras av kommuner. Det är riktlinjer och mål som tas i nämnder, utredningar som sker i förvaltningarna och beslut som tas av tjänstemän. Därför är det extra viktigt att kommuner utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och tillämpar den i alla förvaltningar och verksamheter. Vi har nu ett viktigt arbete framför oss i Haninge kommun med att implementera och förbereda för lagens ikraftträdande. Det kommer att krävas ett kunskapslyft om barnets rättigheter och tillämpande av barnkonventionen i praktiken. Vi behöver se över strukturer, regler och rutiner. Som barnrättskommun har vi dessutom ett större ansvar att vara i framkant och en förebild för andra kommuner.

Av landets 290 kommuner är det endast en handfull som har en egen lokal barnombudsman. Botkyrka kommun är en av dessa och där har det funnits en lokal barnombudsman i många år som både personal, barn och föräldrar kan vända sig till vid frågor och vid behov av stöd samt vägledning.

För att säkerställa att barnets bästa sätts i främsta rummet bör det införas en ny tjänst: en lokal barnombudsman i Haninge kommun. Tjänsten skulle kunna ligga under kommunstyrelseförvaltningen men fungera förvaltningsövergripande. Den lokala barnombudsmannen ska bl.a. granska nämndernas beslut, säkerställa att all personal som arbetar med barn och unga utbildas i barnkonsekvensanalys, barnkonventionen och barnrättsperspektiv. Barnombudsmannen ska också informera barn och unga om sina rättigheter, samt ska vara ombud för barn och föräldrar i enskilda fall för att säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses och att deras röst blir hörd. Den lokala barnombudsmannen kommer även kunna samverka med den statliga myndigheten Barnombudsmannen samt andra lokala barnombudsmän i andra kommuner och hålla sig kontinuerligt uppdaterad i barnrättsfrågor.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att inrätta tjänsten en lokal barnombudsman i Haninge kommun

Sevim Celepli (V)

Vi kräver svar om arbetsmiljön i äldreomsorgen

Skrivet av haninge den 11 september, 2019. Postad i Äldreomsorg. Inga kommentarer till Vi kräver svar om arbetsmiljön i äldreomsorgen

Vänsterpartiet har länge agerat för att förbättra situationen för personal i äldreomsorgen. Allt från att slippa betala p-böter som uppstår till följd av arbetet till att få vara med i schemaläggningen och planeringen. (Tack vare Vänsterpartiet så kommer kommunstyrelsen utreda ett tillståndssystem för parkeringar som förhoppningsvis kommer bli en avsevärd förbättring för personalen).

Vi har lyft frågan om personalens arbetsmiljö flera gånger i kommunfullmäktige och i äldrenämnden och har agerat för att nämndens ledamöter ska träffa personal som protesterat mot besluten om 12-timmarspass.

Åsa Bååth (V) träffar personal som protesterar mot 12-timmarspassen utanför kommunhuset

Under sommaren fick vi reda på att Arbetsmiljöverket har gjort flera inspektioner av arbetsmiljön inom äldreomsorgen i Haninge och kommit med mycket kritik.

När vi pratar med personal som jobbar med de äldre så är de besvikna på kommunen. De säger att personalen inte blir lyssnad på, att man inte får vara delaktig i planering och att man är underbemannad.

Med anledning av den omfattande kritiken från Arbetsmiljöverket så har vi skrivit en interpellation till äldrenämndens ordförande Martin Strömvall (KD).

Ladda ner interpellationen här (pdf) eller läs nedan.

Interpellation om arbetsmiljön inom äldreomsorgen

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner av verksamheter som ligger under äldrenämndens ansvar har det framkommit en rad brister.

Arbetsmiljöverket har anmärkt på bristande kompetens i arbetsmiljöfrågor på alla chefsnivåer.

Man säger t ex att kommunen måste se över vilka nivåer som respektive arbetsmiljöuppgift ska vara fördelad och vem som har ansvar för respektive arbetsmiljö uppgift.

Vilka konsekvenser har kommunen dragit av arbetsmiljöverkets kritik rörande bristande kompetens?

Hur säkerställer kommunen kompetensen hos chefer på de olika nivåerna?

Har alla chefer som delegerats arbetsmiljöuppgifter full befogenhet att åtgärda brister de upptäcker inom de arbetsmiljöuppgifter de blivit delegerade?
Arbetsmiljöverket har krävt av kommunen att rutinerna måste ändras så skyddsombuden får medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Varför har kommunen brustit i samverkan med de skyddsombud som finns i verksamheterna?

Hur har kommunen reviderat sina rutiner för att anpassa sig till arbetsmiljöverkets krav?
Enligt arbetsmiljölagen kap 2 § 1 gäller att: ”Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas.”
Hur säkerställer kommunen att den enskilda arbetstagaren ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation, så som lagen föreskriver?

Varför får inte personalen delta i utformningen av arbetsscheman m m?
Arbetsmiljöverket är mycket kritisk till kommunens rutiner kring kränkande särbehandling. Man har krävt att rutinerna måste förtydligas med:
– Vem/vilka som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer.
– Vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och
– Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp.
– Samt att rutinerna måste vara kända för alla arbetstagare

Hur har kommunen levt upp till Arbetsmiljöverkets krav på tydliga rutiner kring kränkande särbehandling?
Arbetsmiljöverket har även kritiserat den bristfälliga introduktionen för nyanställda, vikarier eller arbetstagare som har varit borta från arbetet under längre tid. De måste finnas rutiner för personalintroduktion på varje arbetsställe.
Därtill ska det göras riskbedömningar kring de uppdrag hemtjänsten har.

Hur har kommunen ändrat sina rutiner så att det finns personalintroduktion på varje arbetsställe?

Hur säkerställer kommunen att den enskilde arbetstagaren även får den information som krävs hos den enskilde hemtjänstbrukaren för att kunna göra arbetet på ett säkert och tryggt sätt?
Arbetsmiljöverket kritiserar kommunen för att brista i prioriteringar och stöd till personalen i hemtjänsten om det sker överbelastningar i form av att många larmar samtidigt och om den ordinarie verksamheten påverkas för mycket.
Hur ska personalen prioritera om många med t ex trygghetslarm larmar samtidigt?

Vilket stöd kan personalen påräkna om man verksamheten drabbas av tillfälliga överbelastningar?
Arbetsmiljöverket har kritiserat kommunens handhavande av kemiska ämnen i verksamheten?
Har kommunen idag tagit fram rutiner kring hanteringen av kemiska ämnen i verksamheten som lever upp till arbetsmiljöverkets krav?

Omfattar rutinerna även hanteringen av kemiska ämnen i hemtjänstbrukarnas bostad?
Arbetsmiljöverket kritiserar kommunens hygienrutiner och vilka rutiner som gäller för arbetstagare som kommer i kontakt med kroppsvätskor från människor i kommunens verksamhet. Arbetsmiljöverket har ställt väldigt utförliga krav på att kommunen måste höja sin hygieniska standard och tydliggöra vikten av att tvätta och desinficera händerna, att personalens händer måste vara fria från smycken, att man måste använda de tekniska hjälpmedel som finns, att vassa föremål ska vara försedda med en fungerande integrerad skyddsfunktion och att vassa föremål som har använts på människa ska hanteras på ett säkert sätt och genast efter användning läggas i behållare för skärande och stickande avfall, samt att arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor ska användas personlig skyddsutrustning så som engångshandskar och visir och vid risk för luftburen smitta ska andningsskydd användas.
Lever kommunen upp till arbetsmiljöverkets krav på hygieniska förhållanden?

Har personalen rätt till- och tillgång till den personliga skyddsutrustning som krävs för att utföra arbete som innebär risker för kontakt med kroppsvätskor och/eller smitta?
Arbetsmiljöverket kritiserar kommunen för att inte ha rutiner som säkerställer att gravida eller ammande arbetstagare inte exponeras för arbetsmiljörisker.
Har kommunen nu sådana rutiner så att gravida eller ammande arbetstagare kan arbeta i en säker arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket kräver av kommunen att ha en skriftlig rutin för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Av rutinen ska det framgå hur kommunens högsta ledning/styrelse, som ytterst ansvarig för verksamheten, involveras i resultat och analys.
Har kommunen nu en rutin för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Hur är de som är att betrakta som arbetsgivare i kommunen; kommunfullmäktige, nämnder och kommunstyrelsen involverade i uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Hur samverkar kommunen med skyddsombuden i verksamheten när det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp?
Med tanke på de brister som finns inom äldreomsorgen i Haninge; vad anser ordförande i äldrenämnden att hans uppdrag är?
Är tanken att vi ska ha den bästa möjliga kommunala äldreomsorgen i Haninge eller ska den köras i botten så de privata aktörerna ska upplevas som mer attraktiva?
Anser ordförande i äldrenämnden att det är förenligt med lojalitetsplikten gentemot sin arbetsgivare, Haninge kommun, att chefer inom förvaltningen förespråkar privata alternativ till personal och anhöriga som är missnöjd med den omsorg som kommunen erbjuder idag?

Åsa Bååth (V)

Kvinnokampen i Latinamerika

Skrivet av haninge den 4 september, 2019. Postad i Feminism, Internationell solidaritet. Inga kommentarer till Kvinnokampen i Latinamerika

Den 10 september kl 18:30 i Haninge kulturhus kommer Cynthia Gomez prata om den feministiska kampen i Latinamerika.

Vänsterpartiet: Cynthia, du kommer att hålla en föreläsning om den feministiska kampen i Latinamerika. Vill du berätta mer?

Cynthia: Det kommer handla om hur kvinnors situation ser ut. Således olika kvinnor aktörer som har givit sitt liv för kampen genom olika samhällsform.

Vänsterpartiet: Vilka likheter ser du mellan den feministiska kampen i Latinamerika i Sverige? Och vilka olikheter?

Cynthia: Likheter är att vi kvinnor i sin helhet är benägen att hålla vår sköld uppe p.g.a det patriarkatet samhället är byggd på. Vilket gör att vi lider såväl som vi sliter psykiskt för att inte bli stampad direkt eller indirekt.

Olikheter: Kvinnor som är född eller uppväxt här i Sverige har lätt med att ifrågasätta sig ”hur, vem eller varför” utan att bli utpekade som ohövliga. I Latinamerika är kvinnor generellt mer passiva, rädda och de som gör motstånd är fortfarande sedda som något rebellisk.

Vänsterpartiet: På vilket sätt kan vi lära oss om den feministiska kampen i Latinamerika?

Cynthia: Att feminismen främjas med handlingar.

Den är varken byggd i kön eller ideologisk, utan att det håller sig ihop i varje kamp, prosa och i varje individ kan skriva sitt historisk kamp.

Vänsterpartiet: Tack för samtalet! Och så hoppas vi att många kommer och lyssnar på dig den 10 september i kulturhuset.

Utvecklingen i centrala Jordbro och rivningen av kultur- och föreningshuset

Skrivet av haninge den 27 augusti, 2019. Postad i Bostäder, Jämlikhet, Jordbro, Kultur och fritid, Trygghet. Inga kommentarer till Utvecklingen i centrala Jordbro och rivningen av kultur- och föreningshuset

Idag är sista dagen för att inkomma med synpunkter på detaljplanen Jordbro etapp 1. Det är en av tre detaljplaner som behandlar utvecklingen av centrala Jordbro. I Jordbro etapp 1 så innebär en realisering av detaljplanen i sitt nuvarande förslag bl.a. att kultur- och föreningshuset måste rivas.

Vi i Vänsterpartiet har skickat in våra synpunkter på detaljplanen. Läs nedan eller ladda ner här som pdf.

Om du själv vill inkomma med synpunkter så skicka in dina synpunkter på detaljplanen senast 2019-08-27 till [email protected] eller Haninge kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen, 136 81 Haninge. Märk ditt yttrande PLAN.2016.33.

Läs gärna de senaste inläggen vi har skrivit som berör Jordbro:

Vänsterpartiets synpunkter på Jordbro etapp 1

Vänsterpartiet har granskat förslaget till detaljplan för Jordbro etapp 1 och har en del synpunkter. En del av synpunkterna är av mer generell karaktär ur ett helhetsperspektiv och en del är mer konkreta.

Bristande helhetsgrepp på utvecklingen i Jordbro

Vi ställer oss frågande till varför utvecklingen i centrala Jordbro har delats upp på tre olika detaljplaner. Det skapar osäkerhet och gör att man mister helhetsgreppet. Det är flera saker som man vill lösa i utvecklingen av centrala Jordbro:

Ett nytt centrum eftersom det nuvarande upplevs som otryggt och nedgånget
Öka tryggheten i Jordbro
Byggandet av ett nytt kultur- och föreningshus
Bryta den socioekonomiska barriären mellan norra Jordbro och södra Jordbro, dvs bryta segregationen i Jordbro
F-9 skola i Jordbro
Bygga fler bostäder
Förbättra trafiksituationen och se till att man kan komma till centrum med hjälp av kollektivtrafik

Vänsterpartiet håller i stort med om ovan. Vi menar dock att det ska vara upp till föreningarna , de verksamma i Jordbro kultur- och föreningshus och invånarna i Jordbro att bestämma om det behövs ett nytt kultur- och föreningshus eller om det nuvarande ska behållas. (Mer om det nedan).

Vi ser också positivt på ett nytt centrum. Det finns fördelar med att uppföra det nya centrum på samma plats som nuvarande och det finns fördelar med att lägga nya centrum vid pendeltågsstationen. Men att centrumet behöver göras om för att bli mer tryggt och säkert är uppenbart.

Däremot så ställer vi oss frågande till varför man inte undersökt möjligheterna och fördelarna med att kommunen äger och driver centrumet. Avtal med externa aktörer verkar krångla till hela planeringen och processen. Att man har delat upp planeringen av utvecklingen av centrala Jordbro i tre etapper har att göra med att man vill att externa aktörer ska bygga centrum och bostäder. Det gör det hela mycket mer rörigt och osäkert.

Att Jordbro har en egen högstadieskola tycker vi är självklart.

Jordbro behöver ett kultur- och föreningshus

Det skulle vara förödande för Jordbros kultur- och föreningsliv om lokaler försvinner för föreningar och för invånarna i Jordbro. Jordbro kultur- och föreningshus fyller en viktig funktion idag som den självklara (och enda) allmänna mötesplatsen och är grundläggande för kultur- och föreningslivet.

Att riva kultur- och föreningshuset innan något nytt är på plats är dålig planering och ett svek mot Jordbros invånare. Vad ska föreningarna och Jordbros invånare göra under de åren som man väntar på att det nya kultur- och föreningshuset är på plats? Varför riva huset innan Jordbros invånare kan veta att det ens kommer komma ett nytt kultur- och föreningshus?

Det är tydligt att utvecklingen i Jordbro inte tas på allvar av de senaste kommunledningarna. De politiska beslut som ligger till grund är röriga och det finns inget helhetsgrepp. Jordbros invånare upplever det som att kommunen inte bryr sig om Jordbro. Och kan man klandra dem för det? Kommunen hade ett pop-up-kontor i Jordbro för att samla in synpunkter från boende. Det här är vad som kom fram:

“Många synpunkter har kommit in kring rivningen av kultur- och föreningshuset. Framförallt kommer dessa från dem som har någon koppling till huset, antingen genom regelbundet besöker någon verksamhet där, jobbar där eller aktiv i någon förening som huserar där. Den vanligaste åsikten verkar vara att det är synd och dumt att huset rivs och särskilt att det görs i den ordning som det nu planeras för, som innebär att verksamheterna måste evakueras under ett antal år. Många utryckte en osäkerhet om vad som ska hända med deras verksamhet eller förening. En viss osäkerhet uttrycktes också inför om det verkligen blir ett nytt kulturhus. En person som deltog i Jordbrodialogen undrade vad som hänt med den, och poängterade vikten av att involvera jordbroborna i arbetet med att utveckla stadsdelen.”

Det kommer krävas mycket för att återvinna jordbrobornas förtroende för kommunen och för politikerna. Det behövs att man involverar jordbroborna i utvecklingen och att man faktiskt lyssnar på vad de har att säga. Att riva kultur- och föreningshuset är inte ett steg i rätt riktning.

Rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus skjuts upp till våren. Det är bra att man skjuter upp rivningen. Men det rimliga vore så klart att rivningen inte genomförs innan ett nytt kultur- och föreningshus är säkerställt. Därför vore det rimligt att lägga den här detaljplanen, Jordbro etapp 1, och rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is tills Jordbro etapp 2 är antagen. I detaljplanen Jordbro etapp 2 så ska lämplig placering av ett nytt kultur- och föreningshus utredas. Jordbros invånare förtjänar allra minst att veta var och när det nya kultur- och föreningshuset ska ligga och att de kan vara trygga med att de kommer att ha ett kultur- och föreningshus i Jordbro. Det är viktigt att föreningarna får plats i det nya huset.

Ett uppenbart alternativ till att bygga ett nytt kultur- och föreningshus är så klart att stoppa rivningen av kultur- och föreningshuset. Det är vad föreningarna har efterfrågat och Vänsterpartiets hållning är att föreningarna måste vara involverade i beslutet huruvida man ska behålla och utveckla nuvarande kultur- och föreningshus eller om man ska bygga ett nytt. Det finns dessutom ett värde av behålla det nuvarande kultur- och föreningshuset pga dess kulturvärden och arkitektoniska värden vilket också lyfts i miljökonsekvensbeskrivningen.

Att erbjuda tillfälliga lokaler för kultur- och föreningsverksamhet kan i bästa fall bli plåster på såren. Men det finns inga förslag på åtgärder för att kompensera för förlusten av den viktigaste gemensamma mötesplatsen som kultur- och föreningshuset utgör. Samverkan mellan verksamheter (som Stationen tar upp) kommer också att upphöra eller drastiskt minska. Det finns inga förslag på åtgärder där heller.

Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys

Vi menar att de sociala konsekvenserna av att Jordbro står utan ett kultur- och föreningshus är väldigt negativa. Det är också något som tas upp under “Detaljplanens konsekvenser”:

“Rivningen av kultur- och föreningshuset samt ianspråktagandet av Hurtigs park för skola bedöms ge medelstora negativa konsekvenser för trygghet, psykosocial miljö, rekreationsvärden, kulturmiljö och på arkitektoniska värden

[…]

1. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,

[…]

De negativa sociala konsekvenserna (trygghet, psykosocial miljö och rekreativsvärden) som ett genomförande av etapp 1 riskerar att medföra hanteras genom att de funktioner som finns inom etapp 1 ersätts inom etapp 2.”

Planavdelningen kan själva se att detaljplanen kommer innebära negativa sociala konsekvenser, något som kommer åtgärdas senare. Vi menar att de sociala konsekvenserna av den här detaljplanen (vilket förutsätter en rivning av kultur- och föreningshuset) är väldigt stora.

Barnkonventionen blir lag i Sverige 1 januari 2020. Haninge är också en barnrättskommun. Vi menar att förlusten av kultur- och föreningshuset är något som kommer drabba barn och unga extra hårt i Jordbro, mer än den vuxna befolkningen. Att barnperspektivet tas med ser vi som grundläggande och att att genomföra en barnkonsekvensanalys tycker vi är en självklarhet.

Boverket skriver följande om barnkonsekvensanalys:

“Barnkonsekvensanalys – ett viktigt verktyg i planeringen

Barnkonsekvensanalysen (BKA) är ett verktyg för att tidigt synliggöra vilka konsekvenser planering, utformning eller förvaltning får för barn och unga. Det handlar om att anlägga ett barnperspektiv på förändringen, men också om att fånga barnets perspektiv på sin fysiska och sociala miljö.

Om det är barnen som ställer frågan, eller om det är någon som företräder barnen som formulerar perspektivet. Inför en barnkonsekvensanalys är det viktigt att själv ha klart för sig denna skillnad i perspektiv. En dialog med barn och unga i planeringen bör självklart utgå från barnens perspektiv. Men det är viktigt att resultatet framförs på ett professionellt sätt till beslutsfattare i ett dokument som kan vara en barnkonsekvensanalys inför planering och beslutsfattande. Allra bäst är det ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokumentet upprättas och beslut fattas.

Andra som kan bidra till att öka kunskapen om barns och ungas behov och skolans arbetsmiljö är folkhälsoplanerare och skyddsombud, fritidsförvaltning och utbildningsförvaltning eller motsvarande.

Följande frågor kan vara bra att ställa sig i arbetet med barnkonsekvensanalysen:

Vilka barn berörs av beslutet?
Vilka konsekvenser är mest relevanta att belysa?
Vilken kunskap om frågorna finns eller bör tas fram?
Vilken kunskap kommer från barnen själva respektive från företrädare för barnen?
Finns det särskilda problem eller intressekonflikter med att beakta barnets bästa i förslaget? Motivera varför ett eventuellt annat intresse väger tyngre än barnets bästa.
Hur får barn och deras företrädare komma till tals? Hur bereder vi barn möjlighet att komma med synpunkter utifrån sina förutsättningar?
Vilka konsekvenser fick beslutet/åtgärden?”

Vi tycker att barnkonsekvensanalys och sociala konsekvensanalys ska användas mer i Haninge kommun och i utvecklingen av Jordbro, speciellt när det gäller kultur- och föreningshuset. Och som Boverket poängterar, det bästa är ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokument upprättas och beslut fattas.

Vi tycker inte att barnperspektivet har funnits med i arbetet till den här detaljplanen. Vid några enstaka tillfällen har man nämnt barnens perspektiv, t.ex. friyta för barn och bullernivåer. Men det är långt ifrån tillräckligt.

Under samrådsperioden kom det in flera yttranden som lyfte vikten av ett kultur- och föreningshus. Både (den dåvarande) kultur- och fritidsnämnden och den kommunala verksamheten Stationen tog upp det:

Kultur- och fritidsnämnden:

“Kultur- och fritidsnämnden poängterar vikten av de verksamheter som idag finns i Jordbro- kultur- och föreningshus. Nämnden förmodar att det i en av de för Jordbro kommande detaljplanerna inryms ett nytt kultur- och föreningshus. Nämnden lägger också fram ett antal konsekvenser som en rivning av nuvarande kultur- och föreningshus förväntas få om det inte ersätts. Nämnden menar därför att inriktningen i det fortsatta arbetet måste vara att det i Jordbro finns ett kultur- och föreningshus som kan fortsätta erbjuda ändamålsenliga lokaler för olika verksamheter som efter rivning av befintligt hus. Nämnden menar vidare att det är anmärkningsvärt att det i beskrivningen av detaljplanens konsekvenser, under rubriken sociala konsekvenser, inget nämns om det som kommer att ske när befintligt kultur- och föreningshus rivs.”

Stationen:

“Stationen är en kommunal verksamhet som huserar i kultur- och föreningshuset. Verksamheten arbetar med långtidsarbetslösa och unga vuxna med psykisk ohälsa och har tillsammans med dem skrivit yttrandet.

Stationen framhåller att en nedläggning av Jordbro kultur- och föreningshus kommer att få negativa konsekvenser för de som bor och arbetar i stadsdelen. Kultur- och föreningshuset har utgjort en naturlig samlingsplats för fritid och kultur och en plattform för demokrati, medborgarinflytande och integration. Utan kultur- och föreningshuset menar Stationen att medborgarna ges minskade möjligheter till mänskliga broar och kulturella möten. Stationen menar också att rivning av kulturoch föreningshuset ger minskade möjligheter för samverkan mellan verksamheter. Likaså påverkar rivningen arbetet med att förebygga kriminalitet och arbetslöshet i Jordbro negativt. Kultur- och föreningshuset utgör idag en arena för artister och konstnärer som försvinner i och med rivningen vilket gör att kulturutbudet för Jordbros invånare minskar. Slutligen framhålls också kultur- och föreningshusets positiva inverkan på Jordbros rykte och attraktivitet.”

Svaret på de här yttrandet är:

“Rivningen av kultur- och föreningshuset har varit en given förutsättning för planarbetet till följd av beslut tagna av kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsnämnden har i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nytt kultur- och föreningshus i kommande detaljplan för Jordbro etapp 2 som planeras att ställas ut för samråd under hösten 2019. Inför granskning har en miljökonsekvensbeskrivning tagit fram som bland annat beskriver de sociala konsekvenserna av att kultur- och föreningshuset rivs. Planbeskrivningen har kompletterats med denna information.”

Det går inte att läsa svaret på annat sätt än att politikerna har fattat ett beslut om rivning, oavsett vilka konsekvenser det får, och att förvaltningen gör så gott de kan. Det hade dock varit intressant att läsa om vad planavdelningen själva tycker om de förutsättningarna de hade när de jobbade med detaljplanen. Vad tycker en samhällsplanerare om att riva den enda mötesplatsen i kommundelen?

Stadsbyggnad som främjar social hållbarhet

Stadsbyggnad bör ta hänsyn till hur man främjar jämlikhet, minskar de ekonomiska klyftorna, ökar invånarnas delaktighet i samhällslivet, stödjer föreningslivet, säkerställer bostäder till rimliga priser, värnar barnperspektivet och främjar en rättvist fördelning av resurser och tillgång till välfärd och servicefunktioner.

Haninge kommun bör sätta större fokus på att främja en god folkhälsa och anlägga ett folkhälsoperspektiv i stadsplaneringen.

Några saker som går i helt fel linje är rivning av kultur- och föreningshuset och nedläggning av familjecentralen i Jordbro. Vi behöver mer välfärdstjänster och service i Jordbro, inte mindre. Vi behöver stora satsningar för att komma till bukt med otryggheten och kriminaliteten. Vi behöver få ett mer levande Jordbro och stärkande av föreningslivet.

Kommentarer till detaljplanen

Miljökonsekvenser

I miljökonsekvensbeskrivningen lyfts rivningen av gamla Jordbromalmsskolans lokaler (nuvarande Jordbro kultur- och föreningshus) och ianspråktagande av Hurtigs park för skola och skolgård som det som kommer ha störst negativa miljökonsekvenser.

Hurtigs park har höga rekreativa värden och är en park som har utvecklats mer fritt och vilt än Höglundaparken. Planförslaget innebär att ytan kommer att minska. Den planerade skolgården kommer ta mark i anspråkande. När marken blir skolgård minskar möjligheten för bostadsnära rekreation.

Positivt är dagvattenhanteringen tas på allvar. Med tanke på att det är kommunal mark så kan kommunen ställa krav på byggherrar, exempelvis att kräva gröna tak på nya byggnader.

Friyta för barn

Vi håller med Länsstyrelsen m.fl. om att friytan för barn är för låg. Boverket lyfter 40 kvadratmeter per barn i förskolan och 30 kvadratmeter per barn i grundskolan som rimliga mått och att den totala storleken på friyta helst bör överstiga 3000 kvadratmeter.

Högstadieskola

Vänsterpartiet har länge drivit att Jordbro ska ha en högstadieskola. Därför är vi positiva till att man äntligen kommer med förslag om det. Vi tror dock att en högstadieskola inte måste ligga under detaljplanen för etapp 1. Den hade kunnat ligga i etapp 2 som ligger nära i tid. Återigen, det hade varit bättre att ta ett helhetsgrepp i utvecklingen av centrala Jordbro. Att ha tre separata detaljplaner tror vi inte är det bästa.

Typ av byggnader

Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna.

Vi vill också att man bygger i hållbara material, gärna flerbostadshus i massivträ.

Upplåtelseform och rörelse mellan södra och norra Jordbro

Idag är det stort behov av hyresrätter till rimlig hyra. Vi vill att det ska byggas fler klimatsmarta och billiga hyresrätter. ETC Byggs klimatsmarta hyresrätter i Västerås kan vara en inspiration. En annan självklar inspiration är Allmännyttans Kombohus (f.d. SABO Kombohus).

Vi vill minska bostadssegregation i Sverige, i Haninge och i Jordbro. När det finns behov av bostadsrätter så vill vi bygga blandat. Det kan innebära fler bostadsrätter i södra Jordbro men vi ser också en stor outforskad möjlighet att bygga flerbostadshus med hyresrätter i norra Jordbro där det finns mer tillgänglig plats.

Om de förväntade sociala konsekvenserna av detaljplanen skrivs följande:

“Detaljplanen bedöms samtidigt i viss mån bidra till en ökad socioekonomisk integration i Jordbro genom att detaljplanens struktur innebär att rörelse mellan södra och norra Jordbro uppmuntras och underlättas. Dessutom innebär de nya bostäderna ett tillskott av en ny typ av bostäder vad gäller upplåtelseform, men potentiellt också vad gäller utformning, vilket kan göra att nya grupper attraheras till stadsdelen.

Den övergripande visionen i Jordbro är att utveckla en välfungerande centrummiljö och att knyta ihop stadsdelens idag segregerade områden. Detta bedöms på lång sikt tillföra kvalitéer till Jordbro som idag saknas och som sannolikt bidrar till att många med arbete söker sig från stadsdelen (vilket konstateras i avsnittet om social miljö). Återfinns samma stadskvalitéer i Jordbro som de som flyttar söker på annat håll kan stadsdelens socioekonomiska status på lång sikt höjas, och närma sig kommunsnittet.”

Vi menar att byggandet av flerbostadshus med hyresrätter och verksamheter (t.ex. förskola, skola, fritidsgård) i norra Jordbro skulle bidra till en uppblandning av upplåtelseformer och en större rörelse mellan södra och norra Jordbro.

Vi vill också understryka att personer som bor i hyresrätter inte är sämre människor. De som bor i Jordbro är inte heller sämre människor. Det är absurt att man ska behöva säga det men när man lyssnar till diskussionen om Jordbro så låter det ibland som att lösningen på problemen i Jordbro skulle vara att bygga dyra bostadsrätter (eller omvandla befintliga hyresrätter till bostadsrätter) så att de med lägre inkomst inte skulle ha råd att bo i Jordbro och att något mer välbeställda flyttar in till Jordbro. Men det är inte andelen hyresrätter eller storleken på invånarnas plånböcker som avgör Jordbros utveckling. Det handlar om att invånarna i Jordbro ska ha samma tillgång till offentlig service, samma möjlighet att påverka sina liv och sitt bostadsområde.

Underjordiska garage

Vi stöder förslagen att anordna underjordiska garage, inte minst för att frigöra markyta. Samtidigt behöver vi sätta p-tal på ett sätt för att uppmuntra hållbart resande med kollektivtrafik, cykel och gångtrafik.

Feministisk stadsplanering

Det finns flera aspekter i feministisk stadsplanering. Att bygga så att hus, byggnader, vägar och parker bidrar till ett öppet och ljust offentlig rum är viktigt. En annan aspekt är att se till att lämning och hämtning på förskola och skola är enkelt transportmässigt, t.ex. genom att förskola och skola ligger nära kollektivtrafik och nära boendet. Det är vi positiva till att man har lyft i detaljplanen.

Förslag till åtgärder

Ta ett helhetsgrepp i utvecklandet av centrala Jordbro. Slå ihop etapp 1, 2 och 3 eller åtminstone lägg etapp 1 på is tills etapp 2 är avklarad
Utred möjligheten att kommunen står för byggandet av det nya centrum och driften
Lägg rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is. Aktualisera rivningen först när/om ett nytt kultur- och föreningshus är på plats
Genomför en ordentlig social konsekvensanalys (SKA) av vad förlusten av ett kultur- och föreningshus kommer innebära för trygghet, kriminalitet, tillgång till mötesplatser, osv
Genomför en barnkonsekvensanalys (BKA)
Bryt segregationen genom att bygga hyresrätter och andra verksamheter i norra Jordbro
Mer stöd till föreningslivet för att bidra till ett levande Jordbro
Trygghetssatsningar som involverar Jordbros invånare. Göra det offentliga rummet mer belyst och tryggare. Fler satsningar på fältassistenter, fler mötesplatser för invånarna (speciellt barn och unga) och bättre öppettider för dessa

Vänsterpartiet i Haninge, 2019-08-27

Inför vegonorm i Haninge

Skrivet av haninge den 10 augusti, 2019. Postad i Miljö, Motion. Inga kommentarer till Inför vegonorm i Haninge

I dagarna har vi kunnat läsa om senaste IPCC-rapporten Climate Change and Land. Den tar upp skogs- och markanvändning (dvs jordbruk) och vilka utsläpp det medför. Några saker rapporten tar upp:

Jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning bidrar till stora utsläpp (23%). Men rätt hanterade kan de bli en kolsänka, dvs ”suga åt sig” koldioxid istället för att släppa ifrån sig växthusgaser
Mindre konsumtion av kött och en mer växtbaserad kost kan drastiskt minska utsläppen av växthusgaser. Det finns också hälsovinster av en mer växtbaserad kost
Man höjer ett varningens finger för ett ensidigt fokus på biobränslen
Problemet med matsvinn tas också upp där 25-30% av den totalt producerade maten försvinner som svinn

Vänsterpartiet i Haninge har tidigare fått igenom ett viktigt mål om att minska köttkonsumtionen med 25% till 2022 (jämfört med 2017). Men det räcker inte med minskning på 25% för att kommer ner på en hållbar nivå, vi måste fortsätta med att öka den växtbaserade maten och minska den animaliebaserade.

Därför lägger vi idag en motion om att införa vegonorm i Haninge, dvs att växtbaserad mat ska vara standard.
(Ladda ner motionen som pdf här)

Motion om att införa vegonorm i Haninge

Klimatkrisen är vår tids ödesfråga. Varje dag kan vi läsa om rapporter om hur utsläppen ökar, om hur den globala upphettningen går snabbare än forskarna förutspått och om hur klimatförändringen redan idag påverkar oss. Katastrofer till följd av mer extremt väder ökar, vi får ökad förekomst av både extrem torka och av översvämningar.

Förra sommarens skogsbränder blev ett uppvaknande för många som ännu inte hade förstått hur allvarligt läget är. Vi måste agera nu och vi måste göra stora insatser för klimatet.

Klimatkrisen kräver att vi måste minska utsläpp av växthusgaser från samhällets alla olika sektorer. Vi måste minska utsläppen från resor och transporter, boende och uppvärmning, energiproduktion, industri och från jordbruket.

I senaste IPCC-rapporten kan vi läsa om att en övergång till en mer växtbaserad kost drastiskt skulle minska utsläppen från maten.

Animalieproduktionen står för runt 15% av av världens totala utsläpp av växthusgaser. Enligt Naturvårdsverket uppgår idag matens klimatpåverkan till 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. En helt vegetabilisk kost skulle ge utsläpp på 0,3 ton.

Jordbruksverket lyfter fram att vi också behöver äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka för att producera mat åt alla.n

Ur ett hälsoperspektiv är en växtbaserad kost ett mycket mer hälsosamt alternativ. Världshälsoorganisationen slår fast att charkuteriprodukter orsakar cancer och att rött kött troligen orsakar cancer. Flera forskningsrapporter visar på ett samband mellan konsumtion av mejeriprodukter och förekomst av cancer. För män gäller det prostatacancer och för kvinnor bröstcancer.

Det är viktigt att barn och unga tidigt får lära sig en hälsosam och hållbar livsstil så att de under sin barndom mår bra och har låg miljö- och klimatpåverkan. Men det är också viktigt att tidigt sätta goda vanor så att chansen ökar att de fortsätter med en hälsosam och hållbar livsstil i sitt vuxna liv.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att Haninge kommun inför vegonorm genom att erbjuda en växtbaserad rätt som huvudalternativ
att om en rätt med animaliska råvaror ska serveras bör den stå som ett alternativ
att detta ska gälla i kommunens alla serveringar – allt från förskola till äldreboenden, samt i såväl verksamhet i kommunal drift som i verksamhet som drivs på uppdrag av kommunen