Miljö-arkiv - Sida 2 av 9 - Vänsterpartiet Haninge

Vänsterpartiet lägger en klimatbudget för Haninge kommun

Skrivet av haninge den 2 juni, 2021. Postad i Hållbarhet, Klimat, Kommunfullmäktige, Miljö. Inga kommentarer till Vänsterpartiet lägger en klimatbudget för Haninge kommun

I Vänsterpartiets budget för Haninge kommun finns tydliga mål för miljö- och klimatarbetet, Läs hela budgeten här (pdf).

En sammanfattning av hela Vänsterpartiets budget för Haninge kommun finns här.

Samuel Skånberg sitter i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet. Samuel satt tidigare i kommunens hållbarhetsberedning som tog fram Haninges klimat- och miljöpolitiska program. Om det kan man läsa mer om här. Samuel har tagit fram Vänsterpartiets klimatkrav till budgeten.

Miljö- och klimatuppdarg till kommunstyrelsen

Politiskt forum för klimat- och miljöarbetet

Tidigare fanns det en miljönämnd i Haninge. Sedan den stängdes har klimat- och miljöarbetet blivit hängande i luften. Hållbarhetsberedningen startades upp förra mandatperioden med syftet att bl.a. ta fram ett klimat- och miljöpolitiskt program. När uppdraget blivit klart så lades beredningen ner.

Det finns för närvarande inget politiskt forum med fokus på klimat- och miljöarbetet i kommunen. Det är i kommunstyrelsen det hanteras och det hamnar konsekvent vid sidan av.

Vi vill skapa ett beständigt politiskt forum för att behandla frågor rörande klimat- och miljöarbetet och vara remiss när det är aktuellt. Vi tror att bästa lösningen är att inrätta en miljönämnd som ser till att det klimat- och miljöpolitiska programmet implementeras, att målen nås och som hanterar andra klimat- och miljörelaterade frågor.

Koldioxidbudget för Haninge

Sverige har tillsammans med de flesta av världens länder beslutat att agera för att den genomsnittliga temperaturökning absolut inte ska gå över 2 grader men med siktet på att inte gå över 1,5 grader. En viktig del i avtalet är att alla undertecknande länder minskar utsläppen i en rättvis takt. För att kunna uppnå målen i Parisavtalet behövs kraftfulla åtgärder för att minska våra utsläpp av växthusgaser. Det är också viktigt att ha en plan med tydliga och effektiva mål längs vägen så att vi vet att vi håller oss inom tidsplanen.

För att vi ska klara Parisavtalet kan bara en begränsad mängd koldioxid släppas ut i atmosfären. Ett bra verktyg för att säkerställa att Haninge gör vad vi kan för att nå klimatmålen och att Haninge inte släpper ut mer än vad det finns utrymme för är att ta fram en koldioxidbudget.

Järfälla kommun var först med att ta fram en koldioxidbudget och arbetar med åtgärder inom transport och nybyggnation för att minska koldioxidutsläppen med 10-15 % årligen. Arbetet att ta fram koldioxidbudgeten gjordes i samarbete med Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (Cemus) vid Uppsala universitet tillsammans med miljökonsultbolaget Ramböll.

Därför bör Haninge kommun delta i samverksansprojektet med Uppsala universitet för att ta fram en lokal koldioxidbudget för Haninge. Haninge bör också delta i närliggande relevanta projekt som Vinnovaprojektet “Digital plattform för beräkning av koldioxidbudget och simulering av samskapande av klimatåtgärdspaket”.

Skapa ett kommunalägt energibolag

Det finns goda förutsättningar för exempelvis havsbaserad vindkraft i Haninge. Priset på solceller har gått ner drastiskt och det finns gott om tak och mark att installera solceller på.

Bolaget kan ägas och drivas i samarbete med andra grannkommuner. Intresset för det bör undersökas men vi bör gå fram med initiativet även om inga andra kommuner är intresserade.

Vänsterpartiet lade en motion om att bygga en solpark. Ett av skälet som angavs till varför motionen avslogs var att det inte fanns något energibolag som kunde hantera den. Med ett energibolag så löser vi den problematiken.

Elpriserna på kommunalägda energibolag är också generellt lägre än snittet.

Energieffektivisering och energiproduktion

När det klimat- och miljöpolitiska programmet antogs så tillkom nya mål gällande energianvändningen:

År 2020 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med 2009
År 2030 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med år 2020.

Vi vill att målen ska uppnås så snart som möjligt! Det är bara bra om vi kan nå målen tidigare än bestämt. Dels för att klimatet kräver snabba och stora investeringar men också för att investeringar i energieffektivisering betalar sig.

Vi vill att Tornberget och Haninge Bostäder ökar takten och använder sig av statliga investeringsstöd och gröna lån från Kommuninvest för att finansiera så stor del som möjligt av satsningarna.

Minska utsläppen från resor och transporter

I Haninge så utgör resor och transporter runt ⅔ av utsläppen av växthusgaser i kommunen. Vägtransporter orsaker också buller och försämrad luftkvalitet. Privatbilism är ett ineffektivt nyttjande av vägar och mark. Genom att cykla och gå mer (men även att nyttja kollektivtrafiken mer) så minskar vi våra utsläpp av växthusgaser. Dessutom så rör vi på oss mer vilket är bra för folkhälsan. Det finns alltså många anledningar för att ändra på vårt resande.

Därför har vi i kommunens klimat- och miljöpolitiska program fastställt mål och delmål under fokusområdet “Fossilfria resor och transporter”. Ett av delmålen är:

“År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.

Indikator: Färdmedelsfördelning i Haninge enligt resvaneundersökningen (RVU) Stockholm.”

I Resvaneundersökningen 2015 går att läsa att sammantaget stod färdmedelsfördelning (genomsnitt för veckan) för boende i Haninge gällande kollektivtrafik, cykel och gång för 42% år 2015. I den uppföljande Resvaneundersökningen 2019 blev resultatet 39%. Det går alltså åt helt fel håll.

Något som lyfts upp i Resvaneundersökningen 2019 är att det är stora skillnader i färdmedelsfördelning beroende på tid och sammanhang i Stockholms län. Kollektivtrafik är det klart dominerande färdmedlet vid resor till skola och utbildning. Men i Haninge så görs 71% av fritidsresorna av boende med bil. Det kan handla om inköpsresor, resor till nöje, fritid, släkt eller vänner samt serviceresor och skjutsresor.

Vi behöver därför insatser för att få minska bilresorna på fritiden.

Stoppa motorvägen Tvärförbindelse Södertörn

Vi vill också att den planerade motorvägen Tvärförbindelse Södertörn ska stoppas. Projektet är en katastrof för klimatet som inte kommer att lösa de utmaningar som Södertörn har. Vi måste motverka massbilismen och göra det lättare och enklare att ta pendeln, bussen, cykeln eller gå. Vi måste kraftigt minska bilåkandet och använda oss av många olika verktyg för att lyckas med det. Det är låginkomsttagare och de som är mest utsatta som kommer att påverkas mest negativt av klimatförändringarna. Av den anledningen är det viktigt att infrastrukturprojekt går i linje med klimatmålen så att klimatförändringarnas omfattning och påverkan begränsas.

Ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv så borde Trafikverket satsa på infrastruktur för kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik då kvinnor och låginkomsttagare nyttjar det i större utsträckning.

Buller och luftföroreningar tenderar också att slå ojämlikt. Så var det med Förbifart Stockholm och så ser det ut att bli även här. I Masmo och Fittja kommer befolkningen att påverkas.

Dagens ETC skriver att projektet ha måttliga till stora negativa konsekvenser för människors hälsa. De lyfter att av alla luftföroreningar i stadsluft har partiklarna starkast koppling till negativa hälsoeffekter. Långtidsexponering för låga halter orsakar hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa. De orsakar bland annat astma och försämrad lungutveckling hos barn. Dessa sjukdomar är redan vanligare i de områden som kommer att drabbas hårdast av utsläpp från den nya tvärförbindelsen än i rikare områden.

Skydda värdefull skog och natur

Skydd av mark med höga naturvärden är viktigt. Hösten 2017 så antog kommunfullmäktige det klimat- och miljöpolitiska programmet. Vänsterpartiet var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen som tog fram programmet och såg till att målen fortsatte hållas höga trots att det fanns partier som ville sänka ambitionerna, specifikt kring skydd av värdefull natur.

Vi har en åtgärdsplan inom kommunen och den ska följas. Vi vill så snart som möjligt skydda Högstaskogen och Nordankärrsberget som naturreservat. Vi vill också utreda möjligheten att skydda Norrbyskogen som naturreservat eller biotopskyddsområde. De gröna kilarna och gröna samband ska värnas i stadsplaneringen.

Vi skjuter till extra resurser (utöver de kompensationer som kommunstyrelsen får för pris- och löneökningar) just för att kunna växla upp klimat- och miljöarbetet.

Billiga och klimatsmarta hyresrätter

Nästan 40 procent av all energi som används i Sverige går till byggnader. Det motsvarar ungefär lika mycket energi i form av elektricitet, fjärrvärme och bränslen som hela industrisektorn. Därför är det viktigt med klimatsmarta bostäder och lokaler.

Vänsterpartiet fick i förra mandatperioden i förhandlingar igenom att kommunstyrelsen ska verka för att det ska byggas minst 200 billiga och klimatsmarta hyresrätter och att Haninge Bostäder ska vara en aktiv part i det arbetet. Det arbetet måste fortsätta och växlas upp.

Haninge Bostäder måste bygga många fler billiga hyresrätter. Vi ligger långt under snittet i länet gällande allmännyttiga bostäder per 1000 invånare.

Bostadsbristen är akut! Det är inte dyra bostadsrätter som behövs. Det är billiga hyresrätter som folk kan ha råd med som behövs. Vänsterpartiet fick i förra mandatperioden igenom att Haninge Bostäder sänkte sina inkomstkrav för att man ska kunna få ett kontrakt.

Miljö- och klimatuppdrag till kommunstyrelsen:

Ta fram en gångplan
Ta fram förslag på hur kommunen kan underlätta för kommuninvånarna att minska bilresor på fritiden
Öka takten i att skydda mer värdefull skog och natur
Utred inrättandet av en miljönämnd
Uppdra till Tornberget att sätta upp solceller på nya och befintliga byggnader som kommunen äger
Uppdra till Tornberget att öka takten med energieffektivisering
Uppdra till Tornberget att bygga i trä

Miljö- och klimatuppdrag till stadsbyggnadsnämnden

Gröna städer och klimatsmart stadsplanering

Klimathänsyn ska finnas med redan i stadsplaneringen, både i större och mindre skala. Vänsterpartiet vill se klimatsmarta stadsdelar där man rustar hus att vara mer klimatsmarta, väljer grön el, gör gatorna bilfria och startar odlingar till området och liknande. Det gör våra städer mer hållbara och skapar förutsättningar för var och en att tillsammans kunna bidra till omställningen.

Underlätta för cykling

Mer än var tredje Haningebo kan cykla till jobbet på en kvart och hälften skulle kunna göra det på en halvtimme. Trots det tar bara 2 procent av Haninges befolkning tar cykeln. Det finns alltså en otrolig potential i att öka cyklingen för att minska bilåkandet.

Av den anledningen måste det göras stora investeringar i cykelvägnätet. Kommunens cykelplan måste implementeras omgående. Och cyklisters åsikter, erfarenheter och idéer måste tas tillvara. Därför vill vi införa ett cykelråd där tjänstepersoner från kommuner, cykelföreningar, miljöorganisationer och privatpersoner kan vara med i för att tillsammans ta fram förslag för utbyggd och förbättrad cykling.

Värna den biologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden är grundläggande våra förutsättningar för överlevnad och välfärd. Det innebär att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter och en stor genetisk variation. Den biologiska mångfalden minskar dessvärre år efter år. Både växter och djur hotas.

Naturvårdsverket listar fyra huvudsakliga hot mot den biologiska mångfalden:

Habitatdegradering eller -förstörelse, det vill säga att livsmiljön för djur, växter eller svampar försämras eller försvinner genom till exempel åtgärder i de areella näringarna (jord- och skogsbruk) eller ändrad markanvändning. Det kan också handla om att livsmiljöerna delas upp – fragmenteras – i för små delar genom till exempel utbyggnad av vägar.
Föroreningar, som direkt kan påverka förekomsten av djur, växter eller svampar, eller försämra deras fortplantningsförmåga. Effekterna av kvicksilver, PCB och DDT på till exempel rovfåglar är ett exempel på detta, och samtidigt ett exempel på ett miljöproblem som har minskat i Sverige tack vare bra miljöarbete.
Överutnyttjande/ohållbar jakt eller fiske, det vill säga att människan jagar eller fiskar mer än vad vilt- eller fiskstammen tillväxer. Exempelvis har både älg och rådjur varit närmast utrotade i Sverige tidigare på grund av hårt jakttryck.
Invasiva främmande arter, det vill säga att arter som har introducerats av människan orsakar problem för den inhemska biologiska mångfalden genom konkurrens om resurser, predation eller sjukdomar. Lupiner och mink är några exempel på invasiva främmande arter.

Naturskyddsföreningen lyfter just avverkning av skog som ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Därför är det av stor vikt att vi skyddar skog, bevarar och stärker de gröna svaga sambanden och planerar för skog och natur i stadsplaneringen.

Vi behöver skydda pollinatörerna – bin och humlor. Gifter från besprutning, matbrist, ett förändrat landskap och klimatförändringar hotar våra bin och även andra pollinatörer. Samtidigt är vi helt beroende av bin och andra insekters livsviktiga arbete för att livnära oss.

Ungefär en tredjedel av den mat vi människor äter är pollinerad av dem. Om denna utveckling får fortsätta kommer den att få allvarliga konsekvenser för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Bristen på vilda blommor är en av de största orsakerna till varför bin och andra pollinerande insekter minskar.

Det finns många enkla insatser som kan vända trenden och hjälpa våra pollinatörer. Det går t.ex. Att odla nektarrika växter, skydda eller odla värdväxter, bygga insektshotell och humlebon samt ha vatten i parker och trädgårdar för törstiga pollinatörer. Delar av gräsmattor på kommunal mark skulle kunna bli ängar. Att dessutom upphandla ekologisk mat samt att välja bort kemiska bekämpningsmedel är naturligtvis andra viktiga insatser.

Minska p-talen

Vi ska inte bygga och planera samhället så att det uppmuntrar bilåkande. Vi måste motverka massbilismen och göra det lättare och enklare att ta pendeln, bussen, cykeln eller gå. Vi måste kraftigt minska bilåkandet och använda oss av många olika verktyg för att lyckas med det. Att justera parkeringstalen är ett sätt.

På Klimatkommunernas hemsida så kan man läsa följande om parkeringsnormen och flexibla parkeringstal:

“Är normen, som varit vanligt hittills, uppemot en parkeringsplats per lägenhet eller rentav mer, så stimuleras fortsatt bilägande. Är kommunen flexibel och låter byggherren etablera färre p-platser om det finns tillgång till andra mobilitetslösningar, stimuleras byggbolagens kreativitet. Plötsligt ligger det i deras intresse att se till att de boende har tillgång till bilpool, eldrivna lådcyklar eller nära till kollektivtrafiken.”

Här har vi ett enkelt sätt att bygga Haninge för att uppmuntra kollektivtrafik, cykel och gång. Det finns mycket inspiration att hämta från Örebro och från Boverkets vägledning.

Uppdrag till stadsbyggnadsnämnden:

Öka takten i implementeringen av cykelplanen
Inrätta ett cykelråd
Minska parkeringstalen där resbehovet är lågt och/eller lätt kan göras utan bil
Inför fler bilfria vägar i centrumen
Ta fram en åtgärdsplan för att rädda bin och andra pollinatörer

Klimatnödläge har ett brett stöd

Skrivet av haninge den 8 februari, 2021. Postad i Hållbarhet, Klimat, Kommunfullmäktige, Miljö, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Klimatnödläge har ett brett stöd

– Vi är i ett klimatnödläge!

Det säger 64 procent av deltagarna i världens största opinionsundersökning om klimatet som genomfördes av UNDP, FN:s utvecklingsprogram och som bl a tas upp i:

SR Vetenskapsradion Nyheter

Människor är mycket oroliga och rädda. Skogsbränderna i Australien och Kalifornien, kategori-5-orkaner i Karibien och översvämningar i Sydostasien är några händelser som påverkat opinionen.

Det folkliga stödet för klimatåtgärder är mycket stort. Man efterlyser fler satsningar för att skydda skogar och marker, stöd för förnyelsebar energi och en omställning mot miljövänligt jordbruk.

Detta år kommer att bli mycket viktigt för klimat och biologisk mångfald, bland annat genom den stora klimatkonferens som ska anordnas i Glasgow i höst. UNDP betonar att resultaten visar att en majoritet av jordens befolkning anser att det råder klimatnödläge – och att det åligger politikerna att agera. Det visar också att Vänsterpartiets förslag att utlysa klimatnödläge i Haninge är en relevant uppmaning till ett mer resolut agerande i klimat- och miljöfrågor i kommunen.

Vänsterpartiet Haninge har dels startat ett eget arbete för att ta fram en konkret klimat- och miljöpolitik för Haninge.

Haninge kommuns eget klimat- och miljöpolitiska program, som togs fram av kommunens Hållbarhetsberedning, är i grunden mycket bra.

Vi i Vänsterpartiet var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen och framtagandet av de mål som nu finns i Klimat- och miljöpolitiska programmet och som är antagna av kommunfullmäktige. Vi fick in flera viktiga mål och perspektiv i programmet.

Tyvärr har kommunens klimat- och miljöarbete tappat fart efter att det att programmet fastställdes. Och risken är att flera mål inte nås. Det har Vänsterpartiet Haninge tagit upp flera gånger, bland annat här och här.

Haninge kommun behöver – liksom alla aktörer – gör sin del i att motverka klimatförändringarna, och något vi lärt oss de gångna åren är att fina ord i ett program inte förändrar någonting.

Vi kommer fortsätta var en blåslampa i Haninge kommun och hålla den styrande alliansen ansvariga för de löften och mål de utgivit i det Klimat- och miljöpolitiska programmet.

Miljöverkstan gör ett viktigt arbete

Skrivet av haninge den 2 oktober, 2020. Postad i Klimat, Miljö, Skolfrågor. Inga kommentarer till Miljöverkstan gör ett viktigt arbete

(Omslagsbild: Zoeenphos CC-BY-SA)

Förra veckan var jag (Samuel Skånberg) på ett studiebesök hos Miljöverkstan som ligger nere vid Rudan där Lakeside tidigare hade lokaler.

Samuel Skånberg (V) utanför Miljöverkstan i Rudan

Jag hade kontaktat Patrik Swede, som jobbar på Miljöverkstan, för att be honom att berätta mer om vad för verksamhet de gör.

Miljöverkstan bedriver naturskola. En stor del av arbetet, ungefär 80%, är riktade just mot skolan. De tar emot klasser i låg- och mellanstadiet som får lära sig om biologisk mångfald, vilka djur och växter som finns i naturen, hur exploatering påverkar djur och natur, hur mycket energi och växthusgasutsläpp en typisk svensk livsstil kräver, om allemansrätten och mycket annat. En annan del av deras arbete är riktat mot lärare där fokus ligger på utomhuspedagogik.

Ett dockhus med olika apparater och maskiner för att visa hur mycket energi (och utsläpp) de kräver

Arbetet som utförs är mycket uppskattat av både elever och lärare. Att använda utomhuspedagogik är ett effektivt och smart sätt att lära eleverna om de här frågorna. Men Patrik lyfter upp att det inte bara är naturkunskap och biologi som kan läras ut i utomhuspedagogik, i princip alla ämnen går att använda utomhuspedagogik till. Skolverket lyfter själva att utomhusundervisning är effektivt även i högstadiet.

Att ha verksamheter som Miljöverkstan är självklart väldigt viktigt för att barn tidigt ska lära sig om natur, biologisk mångfald och klimatet och på så sätt vara välinformerade samhällsmedborgare, något som de kommer att ha med sig genom hela livet. Men det får fler ringar på vattnet. Något som jag själv tycker blev tydligt är hur bra Miljöverkstans arbetet passar ihop med andra politiska målsättningar, naturligtvis målen i klimat- och miljöpolitiska programmet, men även ökad rörelse i skolan och arbetet för att förbättra ungas psykiska hälsa.

Mycket forskning ger stöd för att vara ute i naturen och att använda sig av utomhuspedagogik ger mer rörelse för barnen, förbättrar deras skolresultat och även är gynnsam för den psykisk hälsan. På Naturskoleföreningens hemsida kan man läsa mer om forskningen. I en kunskapsöversikt om utomhusundervisningens betydelse i grundskolan från Linköpings universitet kan vi läsa i sammanfattningen:

“Slutsatsen är att det finns tillräcklig stark evidens för att rekommendera mer utomhusundervisning i skolans pedagogiska verksamhet –eftersom inslag av undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling.”

I utvärderingar av klassaktiviteterna så är lärarna överlag väldigt nöjda med Miljöverkstans arbete. En viktig anledning är att Miljöverkstan utformar sina aktiviteter så att de passar ihop med läroplanen. Så för lärarna så är det ett bra sätt att uppfylla läroplanen men också samtidigt kunna se sin skolklass från ett annat perspektiv än vad de kan göra i vanliga fall.

Miljöverkstan når ut till ca 20-25% av eleverna i låg- och mellanstadiet. Om de hade fått mer personalresurser skulle de kunna nå ut till fler. Om de får minskade personalresurser kommer de nå ut till färre elever.

Miljöverkstan jobbar också mot allmänheten. De deltar med program i kommunens natur och kulturprogram, Haningedagen och Tulpanfestivalen och nu under hösten har de levererat lite ekologiskt odlade grönsaker (odlade på sin innergård) samt egenproducerad honung till Vårt kök (lagar mat för en del av kommunernas äldreboende) och kommer genomföra ett antal guidningar riktade till pensionärer.

Därför är det väldigt tråkigt att det hänger ett hot om nedskärning på 500 000 kr över Miljöverkstan.

Naturskyddsföreningen i Haninge är väldigt kritiska till eventuella nedskärningar:

“En verksamhet som lär skolelever om koldioxidutsläpp, energiförbrukning, kretsloppet, växter, insekter och naturens roll i våra klimatutmaningar.

Detta görs som ett stöd för lärarna i enlighet med läroplanen. Även utbildningar för lärare, nyanlända och allmänheten sker på Miljöverkstan.

Betänk att det kommunen tjänar ekonomiskt på nedläggningen slår tillbaka i merkostnader i form av unga som inte har förstått vikten av att värna om miljön.”

En nedskärning på 500 000 kr skulle innebära att runt ⅓ av personalen försvinner. Det är ett resultat över att kommunledningen i sin budget inte gav tillräckligt med resurser och därför behövs nedskärningar. I Vänsterpartiets budget så skär vi inte ner i kommunens olika verksamheter, tvärtom så utökar vi dem.

Beslut om nedskärning förväntas att tas under hösten (antagligen på decembermötet) för idrotts- och fritidsnämnden. Om du tycker att det här är ett dåligt beslut så kontakta ledamöterna i nämnden. Kontaktuppgifter hittar du här. Det är bara om folk protesterar som kommunledningen kan komma att backa.

/Samuel Skånberg (V)

Uppföljning av Haninges klimat- och miljöpolitiska program

Skrivet av haninge den 8 september, 2020. Postad i Hållbarhet, Klimat, Miljö. Inga kommentarer till Uppföljning av Haninges klimat- och miljöpolitiska program

Vänsterpartiet är det parti i Haninge kommunfullmäktige som lägger flest klimat- och miljöförslag och som ställer mest frågor i ämnet. De senaste åren har vi lagt följande motioner:

Vi blev mycket glada när kommunen skulle ta fram ett klimat- och miljöpolitiskt program. Vi var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen som tog fram förslaget på program. I den beredningen fick vi igenom flera viktiga mål. Kommunfullmäktige antog programmet år 2017.

Minskad köttkonsumtion, ett av flera mål som Vänsterpartiet fick in i klimat- och miljöpolitiska programmet

Men sen hörde vi ingenting på lång tid. Vad händer med uppföljningen? Vi var oroliga att kommunledningen inte lade ner tillräckligt med energi på klimat- och miljöarbetet. Sen kunde man läsa i Mitt i Haninge att kommunen missar miljömålen.

Vi ställde därför en rad frågor i en interpellation under hösten 2019 till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S). Det fanns skäl för oss att vara oroade. I svaret så kunde vi läsa att exempelvis bara ett av sex etappmål för 2018 hade nåtts (trots att det var 2019 när vi frågade).

Vi efterfrågade också en bättre uppföljning av det klimat- och miljöpolitiska programmet. För det är bara några av målen i programmet som lyfts in i mål och budget och därmed kommer med i årsredovisningen. De andra målen behöver redovisas i ett annat forum.

Med glädje kunde vi läsa på intranätet att under 2020 så har det gjorts en utvärdering av det klimat- och miljöpolitiska programmet! Länk här, här och här. Eftersom vi tydligt hade efterfrågat en uppföljning önskar vi att den hade spridits mer.

Årlig uppföljning av det klimat- och miljöpolitiska programmet

Uppföljningen visar att arbetet går framåt enligt plan under flera målområden men på andra områden så räknar man inte nå målet i tid eller inte alls. Totalt finns det 25 delmål.

Status på de 25 delmålen i klimat- och miljöpolitiska programmet

Något som man kan konstatera är att det är inte många mål som har nåtts eller förväntas att nås i tid, bara 4 stycken. Den största stapeln är mål där arbetet är igång men har försenats så man förväntar sig att nå målen, även om man missar själva året för målet.

Om man skulle vara generös så skulle man säga att den gröna och gula stapeln är de positiva resultaten och att de andra är negativa resultat. Så totalt 13 positiva mål och 12 negativa mål. Så hälften går “enligt planen” och hälften går dåligt.

Den gula stapeln, att målen förväntas att nå men att det blir försenat, skulle till stor del kunna förklaras med brist på resurser i förvaltningen. Likaså gäller målen där mer åtgärder krävs och målen där arbete inte är påbörjat.

De här delmålen lyckas man inte med:

År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen
År 2022 har antalet publika laddplatser och tankställen för förnybara drivmedel tredubblats jämfört med 2016

År 2018 har riktlinjer för hållbart byggande i Haninge tagits fram
År 2020 har en plan för att hantera misstänkt förorenad kommunalägd mark tagits fram (inte påbörjad)

År 2024 har åtgärdsplaner för Haninges vattenförekomster tagits fram
År 2020 bedrivs naturvårdande skötsel på minst 30 hektar naturmark utanför detaljplan
År 2018 har en processtruktur för att hantera hållbarhetsfrågor vid upphandling tagits fram. Vid varje upphandling används processtrukturen för att bestämma nivån på klimat- och miljökraven så att kommunens mål nås
År 2018 begär kommunen information om innehåll av ämnen uppsatta på Eus kandidatförteckningen vid all upphandling av varor och kemiska produkter
År 2022 har klimat- och miljöpåverkan från kommunens livsmedelsinköp minskat. Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 60 procent. All ren köttråvara som köps in är från djur uppfödda i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Mängden inköpt kött, relativt antalet offentliga måltider, har minskat med 25 procent jämfört med år 2017

Fossilfria resor och transporter

Vi vill speciellt uppmärksamma området fossilfria resor och transporter eftersom 2/3 av växthusgasutsläppen i Haninge kommer därifrån.

CC-BY https://www.flickr.com/photos/21110936@N05/3169907243 — Pendeltåg – ett av flera klimatvänliga transportmedel

De övergripande målen för fokusområdet är:

Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025.
I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030

I uppföljningen kan vi läsa att det pågår ett aktivt arbete med att nå målet om att kommunens (organisationens) resor och transporter ska vara fossilfria år 2025. Åtgärder är påbörjade men inte i tillräcklig omfattning för att målet ska kunna nås.

För att nå målet om att alla resor och transporter i Haninge (geografiska området) ska vara fossilfria till år 2030 krävs det stora insatser. Samhällsplaneringen är en viktig del, t.ex. Genom att bygga nära pendeltågsstationerna och förbättra förutsättningarna för gång- cykel och kollektivtrafik. Det behövs även åtgärder för att uppmuntra hållbara resvanor och minska behovet av transporter och resor för att målet ska kunna nås.

Som sagt, i Haninge står 2/3 av växthusgasutsläppen från resor och transporter. Därför är följande delmål väldigt viktigt:

År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.

Det är ett mål där det behövs mycket mer resurser och åtgärder för att vi ska nå målet. Därför har Vänsterpartiet skrivit bl.a. följande motioner:

Enligt Trafikstrategin så är drygt hälften av resandet i Stockholms län fritidsrelaterat. Fritidsresandet står för en mycket stor del av det totala resandet och sker till 2/3 med bil. Det räcker alltså inte att bara fokusera på att få till en hållbar jobbpendling, vi måste se till att fritidsresandet minskar. Vänsterpartiet anser att det inte görs tillräckliga insatser av kommunen för att underlätta och uppmuntra invånare att resa på ett hållbart sätt på fritiden.

Vidare så har vi miljöboven Tvärförbindelse Södertörn som planeras att byggas, något som kommer att öka utsläppen rejält. Vänsterpartiet har protesterat mot det här i Haninge, i regionen och i riksdagen. Vänsterpartiet är nu de enda i Haninge kommunfullmäktige som är emot motorvägsbygget.

Tvärförbindelse Södertörn, en stor motorväg som planeras gå på Södertörn. Naturvårdsverket har sågat projektet

Vänsterpartiet fortsätter att vara det enda partiet i Haninge kommunfullmäktige som driver på högre ambitionsnivå i klimat- och miljöarbetet. Vi vill gärna få lite utmaning från de andra partierna så att det kan hända mer i frågan.

Vad håller på att hända med Västerhaninge centrum?

Skrivet av haninge den 21 juli, 2020. Postad i Bostäder, Funktionsvariation, Hållbarhet, Klimat, Miljö. Inga kommentarer till Vad håller på att hända med Västerhaninge centrum?

Samrådsyttrande över PLAN.2016.21 (ladda ner den som PDF här)

Kommunstyrelsens beredning av ärendet 2019, §276 (länk)

Övriga kommunala handlingar i ärendet (länk)

Vänsterpartiets samrådsyttrande över PLAN.2016.21

Bakgrunden till nuvarande detaljplanen är utvecklingsprogrammet för Västerhaninge från 2012. Det programmet togs fram av sex partier: S, M, C, KD, L och MP. Eftersom Vänsterpartiet inte var inbjudna till framtagandet av utvecklingsprogrammet känner vi föga ansvar för dess konsekvenser, utan står fria att agera för det vi anser vara rätt.

Utvecklingsprogrammet från 2012 är inte rakt igenom uselt, utan innehåller en del sockerbitar. Dessa sockerbitar är dock bara ditlagda för att folk ska svälja den beska medicinen.

I utvecklingsprogrammet från 2012 utlovas:

”Västerhaninges centrumkärna ska utvecklas till ett centrum med småstadskaraktär, där man främst bygger vidare i, eller i direkt anslutning till områden med god kollektivtrafikförsörjning. För att utveckla småstadskaraktären är det viktigt att det finns ett tydligt centrum med offentliga rum, som till exempel parker och torg. Småstadskaraktären utvecklas också genom en större täthet och genom att utveckla en social och funktionell mångfald (boende, arbete, handel och service ska blandas i samma område).

I utvecklandet av den småstadslika centrumkärnan ska särskild omsorg läggas vid att utveckla bostadsnära grönområden och parker samt att utveckla möjligheterna till ett hållbart byggande, såväl vad gäller energifrågor som beaktande av ekosystemets krav på hänsyn. Med samtidig satsning på attraktiva och säkra gång- och cykelstråk och strävan att överbrygga de fysiska barriärer som finns, blir Västerhaninge centrumkärna attraktiv, hållbar och tillgänglig.”

Med de argumenten såldes idén om centrumutvecklingen i Västerhaninge in.

Men nu har de kommersiella intressena tagit över och nu handlar det om att få in så många bostäder som möjligt på så liten yta som möjligt. Man pratar nu om 1 500 bostäder på centrumytan.[1]

Förutom sju nya bostadskvarter kommer ett större parkeringshus ligga i nordöstra delen av centrum och den tänkta simhallen ligga i den sydvästra delen av centrum.[2]

Så mycket av den ”småstadslika centrumkärnan” finns inte kvar. Men kommunen har ju också i stort avhänt sig möjligheten att styra utvecklingen, då Haninge kommun sålde ut Västerhaninge centrum (tillsammans med Jordbro Centrum) till Comerciante AB 2007.[3]

Trots att diskussionen om att utveckla Västerhaninge pågått länge har den skjutits på framtiden, dels för att just Comerciante AB inte varit intresserade av det. Nu är det väl ingen hemlighet att Vänsterpartiet är emot utförsäljning av kommunal egendom, men så här i efterhand kan man se att det varit extra korkat att sälja ut en centrumanläggning man haft stora ambitioner att göra något med. Äger man så kan kommunen bestämma när, var och hur något ska förändras. Äger man inte, så kan man mest hålla tummarna.

Men sedan slutet av 2016 har dock några driftigare bolag dykt upp på arenan.[4] Socialdemokraten Ilija Batljan har med sitt SBB förvärvat Västerhaninge centrum och ska tillsammans med Inovations Properties AB , HSB och K2A bygga de ovan nämnda bostäderna.[5]

Men precis som Haninge kommun fick underkasta sig kommersialismens villkor med Comerciante AB – då ingenting hände eftersom det inte var deras affärsidé – böjs nu den kommersiella stickan åt andra hållet; nu har vi bolag som snarare vill överexploatera centrum.

Påver boendemiljö

Inte heller föresatsen att ”omsorg ska läggas vid att utveckla bostadsnära grönområden och parker” ser man mycket av. De boende kommer få en påver utemiljö.

Det kommer finnas ett grönt område mellan Gamla kommunhuset och Klockargatan, men ganska långt ifrån att vara en Central Park. Låt oss göra en snabb överslagsräkning att det kommer bo 1,5 personer/per bostad, så är det drygt 2 000 personer som ska bo i centrumområdet.

Det man ska betänka är att centrumområdet kommer vara omgärdat av ett badhus, en pendeltågsstation, ett mycket stort parkeringshus, ett område med kulturbyggnader (Klockargården m fl), en förskola, en kyrka, en begravningsplats och en hyfsat trafikerad väg; Klockargatan. Insprängt i bostadsområdet kommer det vara stora parkeringsplatser. Det är sant att tre byggnader kommer att få små innegårdar, men det kommer bli som innegårdar brukar bli; cykelställ, piskställ och några rabatter – knappast något som kan klassificeras som någon särskild kvalificerad utemiljö.

Allt som allt kommer boendemiljön bli för steril.

Något år efter att bygget är klart kommer det skrivas i Mitt i Haninge om problem med ungdomar som hänger i centrumanläggningen och man kommer fråga sig vart den sociala ingenjörskonsten tagit vägen. Den är inte död, men den lever på undantaget. Än är det inte försent att göra en ny genomlysning av boendemiljön i centrum och planera vad de hundratals ungdomarna som kommer bo i området ska göra efter skolan och på helgerna.

Man skriver också själva i detaljplanen att ”i Västerhaninge centrum finns inga direkta rekreativa miljöer”. Men man resonerar inget kring hur man kan ändra på det. Speciellt för ungdomar kommer boendemiljön bli ett problem.

I detaljplanen pekas det ut – helt riktigt – ett antal rekreationsområden i form av vandringsleder, gamla granskogar och ett av Sveriges största järnåldersgravfält. Kön av ungdomar till dessa attraktioner är tämligen kort.

Vänsterpartiet uppmanar verkligen till att ta in barnperspektivet i denna process.

När det gäller själva utformningen av Västerhaninge centrum har det hävdats i media – redan 2016! – att tre olika arkitekter ska tillfrågas för att fram alternativa förslag till centrumplanen.[6] Var finns dessa alternativ redovisade? Det skulle vara intressant om dessa låg på bordet inför samrådet.

Studenter och seniorer

Ett sätt att tänka för att hantera boendemiljön för de som ska bo i centrum är att styra boende till grupper som skulle kunna uppskatta centrummiljön och där centrummiljön som sådan kan vara en rekreationsyta med kaféliv, lunchrestauranger, bibliotek med kulturprogram på kvällarna m m; ungdoms/studentlägenheter och senior-/äldreboende.

Om man fokuserar på boendeformer dessa grupper; studenter och seniorer, så kanske den (än så länge existerande) ungdomsgården – Åbygården – har tillräckligt med utrymme kan fånga upp de nyinflyttade grundskolebarnen, om en minoritet av lägenheterna är mera allmänna.

Det finns en tendens att senior- och äldreboenden byggs i periferin, där marken är billig och kostnaden att bygga förhållandevis låg. Det måste finnas en möjlighet för äldre att kunna bo centralt. Det finns ett behov hos äldre att få bo centralt för att lättare ta del av aktiviteter inom kultur- och föreningsliv, närhet till kollektivtrafik och att man längre kan ta aktiv del av vardagen som handling och umgänge. Västerhaninge centrum skulle kunna tillgodose det behovet.

En boendeform som skapar trygghet och närhet är kollektivhus. Egna mindre lägenheter med gemensamhets lokaler. Ett prisvärt boendeformat som är mycket beprövat och utvärderat i Stockholms kommun och i flera grannkommuner. Man har speciellt byggt det som seniorbostäder. Användningen kan lätt ändras till vanliga lägenheter om behov inte finns för kollektivt hus. Det är också av vikt att planera in trygghetsboende för äldre och även vid behov vård- och omsorgsboende.

Simhall och parkeringshus

Vänsterpartiet är generellt positiv till en ny simhall. Och i regel är parkeringshus bättre eftersom det är yteffektivt jämfört med stora parkeringsplatser i gatuplan. Parkeringsplatser vid köpcentrum tar mycket mark i anspråk, i snitt cirka 25 m² per bil inkl manövreringsytor och ett parkeringshus är oftast en bättre lösning.

Men vad det beträffar både simhallen och parkeringshuset bör det utredas ytterligare om placeringen är den rätta.

Om valet a faller på att främst prioritera ungdoms-/studentlägenheter och senior/äldreboende kommer det ha den positiva bieffekten att de inte är några särskilt bilbundna grupper. Vi skulle i detta läge enbart behöva parkeringar för centrumbesökare och några enstaka till de boende.

Det bör utredas om parkeringshuset ens behövs och, om markförhållandena tillåter, placera ett parkeringshus under den kommande centrumanläggningen.

Vad gäller placeringen av badhuset bör utredas om Hanvedens idrottsområde kan utvecklas. En placering av ett badhus där skulle innebära ett badhus som är på gång- och cykelavstånd för både Västerhaninge- och Jordbrobor, samt för de som arbetar i Jordbro industriområde.

Socialt och ekologiskt hållbart

Vi vill att en majoritet av bostäderna blir hyreslägenheter. Vänsterpartiet vill att 100% av lägenheterna är klimatsmarta och minst 50 % har upplåtelseformen hyresrätter till överkomliga kostnader, med tanke på det behov som framstår som mest angelägna att tillfredsställa. Södra sidan pendeltåget finns ö h t ingen hyresrätt i Västerhaninge idag. En stor del av lägenheterna ska ha så pass låg hyra att även de med lägre inkomst kan godkännas som hyresgäst. Då kommunen upplåter mark för bostäder kan den villkora sluthyran, det finns bra exempel från andra delar av landet hur man kan bygga billigare och hur kommunen kan styra sluthyran.

HSB, som är en av aktörerna i det nya Västerhaninge centrum, säger öppet att de kräver inkomster som motsvarar tre gånger hyran för att godkänna någon som hyresgäst.^[7] Eller så kräver man en borgensman som har inkomster fem gånger hyran. Så rika föräldrar kan komma väl till hands här.

Det ska jämföras med inkomstkraven hos Haninge Bostäder, där kravet är att man har ca 5 000 kr kvar när hyran är betald.^[8]

Ett sätt att bryta segregationen är att verka för att fler aktörer har samma inkomstkrav som Haninge Bostäder. Det kommer leda till ökad segregering i kommunen om det bara är ett bostadsbolag som är tillgängligt för låginkomstagare.

När vi bygger måste vi bygga för alla utan att tumma på tillgänglighet. Alla ska kunna röra sig i området oavsett om den boende har en normbrytande funktionalitet eller inte. Argumentet att ”vi bygger några lägenheter som är anpassade” håller inte, det utestänger och isolerar människor.

Att bo och ta sig fram med en funktionsnedsättning ska göras så lätt som möjligt i Haninge. Det byggs fortfarande för otillgängligt och föreskrifter och råd som ALM 2^[9] och HIN 2^[10] tummas på då det ska byggas nytt. Alla föds inte med funktionsnedsättning. Den kan komma mitt i livet, den kan vara tillfällig som vid ett brutet ben och på ålderns höst blir de flesta funktionsnedsatta på något sätt. Det är lättare att bygga för alla från början än att anpassa ett boende i efterhand.

När vi planerar staden ska vi inte bara se till att alla kan bo bra utan även att de har möjlighet att hälsa på sina vänner. Därför anser vi att Haninge ska våga inlemma ovanstående föreskrifter fullt ut. Gällande utomhusmiljöer så är det av stor vikt att den som har svårt att röra och orientera sig har ett tillgängligt Haninge. Fler funktionshindrade skulle då kunna delta i arbetslivet, det sociala livet och kunna utnyttja sina demokratiska rättigheter.

Vi ser gärna olika typer av markbeläggningar, viktigast är att de är så släta som möjligt och att kullersten, grus och andra ojämna beläggningar används mycket sparsamt. En plan för hur tätt offentliga toaletter ska ligga bör tas fram. Toaletterna bör vara åtkomliga dygnet runt.

Vi behöver betydligt fler mötesplatser som inte är kommersiella. Både bibliotek och den kommande simhallen ska kunna fungera som sådana mötesplatser med generösa öppettider.

Miljö och klimat

Byggnation av mer klimateffektiva hus har en något högre investeringskostnad (ofta anges 5-10 procents högre kostnad för ett riktigt bra miljöhus jämfört med ett standardhus), vilket inte är något problem för en långsiktig ägare eftersom kostnaden tjänas in genom lägre energiförbrukning. Byggbolag som snabbt säljer av fastigheterna till bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar saknar denna långsiktighet, och därför vill vi se hårda energikrav och ekologiskt byggande som villkor för markanvisningar.

Vänsterpartiet budgeterar nationellt^[11] för investeringsstöd till byggherrar som bygger klimatsmart. Vi vill också se till att tillsynen blir mer rigorös så att byggsektorn följer de nya byggreglerna, inklusive de om nära-noll-energibyggnader. Vi vill följa Zürich och Köpenhamns exempel och se till att alla tak som byggs och som har en lutning på 30 procent eller mindre är gröna. Med hjälp av solpaneler och solvärme kan fler nya byggnader bli plusenergihus. Vänsterpartiet önskar att det i planprocessen undersöks på vilka hus solpaneler kan användas, både på tak och på väggar.

Det är viktigt att ställa krav på klimateffektivitet för byggnaders hela livscykel. Nuvarande lagstiftning reglerar nya byggnaders energianvändning men tar inte hänsyn till klimatpåverkan i produktionsledet. I dagsläget är klimatpåverkan för att producera en byggnad jämförbar med samma byggnads energianvändning under 50 år. Vi uppmuntrar därför särskilt till byggande av hus i trä, som förutom låga utsläpp under byggtiden även binder kol under lång tid. Det är inte orimligt att tänka sig att vi generellt i kommunen kan skala upp från att 5 procent av nybyggnationen år 2018 är i massivträ till att minst 60 procent av nybyggnationen år 2030 består av massivträhus. För att se till att minska klimatpåverkan under byggprocessen vill vi i Vänsterpartiet att man tar fram en standard för klimatkompensation vid byggproduktion.

Under planering måste klimatpåverkan vara en viktig variabel att ta hänsyn till. Påverkan av transporter, material, energiförbrukning m.m. måste vägas in i alla moment.

Hur man bygger klimatsmart

Oftast handlar det om att börja med en betonggrund, men man kan välja en betonggrund som använder mindre betong genom att man gör tjocka balkar där träväggarna står, och tunnare golv däremellan. Det är inget unikt i sig men trähus är lättare än betonghus och det påverkar mängden betong man behöver i grunden.

När det gäller fuktsäkringen och isoleringen av grunden (utan isolering blir golven kalla) kan man jobba med Hasopor (skumglas) och med Foamglas (skumglasplattor gjorda av bla returglas). Båda de produkterna är bra ekomaterial men också bra ur CO2 synpunkt. De är fuktsäkra, emitterar inte och är gjorda av material utan fossila inslag.

Alternativet till dem är cellplast, det som vi i dagligt tal kallar frigolit. Cellplast har ur klimatsynpunkt inga goda sidor, det är plast (alltså fossil olja i grunden) det emitterar mikroplast och kan i praktiken inte återanvändas utan restfrigolit blir oftast bränd i Fjärrvärmeverk. Då sker stora utsläpp. Men det är ett mycket lättarbetat material och används i princip i alla byggen då kunskapen om hur det ska skäras och bearbetas är utbredd. Det blir effektivt byggande helt enkelt. Men det är tyvärr inte klimatsmart.

Frigolit har ett utsläpp på 58kg CO2 per kubikmeter. Hasopor ett utsläpp på 7,7kg CO2 per kubikmeter. Klimatmässigt hade vi sparat ca 50,3 kg CO2 per kubik i utsläpp vid val av den senare. Samtidigt har vi problemet att frigolit är fortsatt utvinning av olja som råmaterial. För ett projekt som Västerhaninge centrum kommer det behöva flera hundra kubik frigolit.

Men kan man också påverka mer kring grunden – själva betongen. Kan man välja en bättre betong? I branschen publiceras ju stora annonser med ”grön betong”. Finns det verkligen att beställa? Det är nämligen lätt att hamna i green washing här.

Det finns också problem med ”grön betong”. Det man gör när man blandar den är att man ersätter cement (som har mycket höga CO2 utsläpp vid produktionen) med andra material. Det finns fortfarande en del cement men även annat blandas in, så som flygaska, en restprodukt från värmeverk som eldar med kolpulver. Vilka proportioner som blandas avgör alltså utsläppen totalt.

Men har man fel material kan man få andra problem. Vissa restmaterial ökar radioaktiviteten och man vill ju inte bygga hus på ”radioaktiv betong”. (Det är låga doser, men ändå).^[12]

Så det handlar inte om att lyfta telefonen och beställa ”renare betong”. Det handlar om att diskutera varje val och hitta rätt kompromiss. Det finns idag två leverantörer av betong som är förhållandevis klimatsmarta; Thomas betong producerar en betong med ett utsläpp på 156 kg CO2 och Swerock som levererade en med 139 kg CO2 (per GWP).^[13]

Vid ett större bygge använder man fler hundra ton cement i grunden.

Själva husen bör byggas av trä. Trä har flera fördelar genom hela produktionskedjan.

Klimatfördelar genom träets alla faser:

Produktionsfasen

Vid sågning och hyvling av träprodukter är energibehovet förhållandevis litet och biprodukterna (som bark och spån) används som biobränsle till sågverkens torkar.

Användningsfasen

Trähus och träprodukter lagrar koldioxid under hela sin livslängd.
Genom att öka andelen trä i byggandet kan användningen av andra byggmaterial som inte kommer från förnybar råvara minskas. Utsläppen av koldioxid blir där-med mindre. (Detta kallas för substitutionseffekten.)
Trä är ett flexibelt material och träbyggnader är lätta att bygga om och bygga till, vilket leder till att träbyggnader kan få en lång livstid.
Byggnormens krav på låg energianvändning är lätta att uppnå medträbyggnadssystem. Trä har dessutom goda värmeisolerande egenskaper och därför minskar behovet av särskild värmeisolering.

Trä kan återanvändas, till exempel när golv och fönster tas tillvara och återanvänds i en annan byggnad. På så sätt förlängs koldioxidens lagringstid. Trä kan även materialåtervinnas och användas i till exempel tillverkning av träfiberskivor.

Slutfasen

Uttjänta träprodukter används som bio-bränsle och ersätter fossila bränslen. Detta är också en viktig klimatfördel.

Sedan kan isoleringen också vara miljövänlig i och att man på ytterväggarna lägger mycket tjock träullsisolering och inne i huset isoleras det med fördel, både för brandsäkerhet och ljud, med stenull.

[4] https://haningekommun.ondemand.formpipe.com/welcome-sv/namnder-styrelser/kommunstyrelsen/kommunstyrelsen/agenda/beslut-kommunstyrelsen-2017-08-28-ss-210pdf-1