Författare: haninge

Berättelse från familj som drabbats av Corona

Skrivet av haninge den 1 juni, 2020. Postad i Corona, Sjukersättning, Trygghet. Inga kommentarer till Berättelse från familj som drabbats av Corona

Vänsterpartiet har under Corona-krisen varit väldigt aktiva i att synliggöra hur människor drabbas av viruset. Vi har intervjuat fackförbundet Kommunal om hur personal inom äldreomsorgen drabbas, vi har intervjuat Kvinnojouren och Manscentrum om hur mäns våld mot kvinnor påverkas av krisen, vi har intervjuat personal inom skolan (här, här, här) och många fler och har fått brev från personal inom äldreomsorgen.

Jag som skriver det här heter Wida Rahimi och är ersättare i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Jag har varit i kontakt med en person som blivit sjuk av Corona och fått höra om hur hennes familj påverkas av det.

Bakgrund

Hon (R) är allmänläkare från Iran och har bott i Sverige i ca 6 år. Hon har ett barn som är 4 år och går på förskolan. R reste med familjen till Iran under julen och kom tillbaka i slutet av januari då landet Iran var drabbat av Corona på den här tiden. R berättar att då hon fått Corona och hon tror att hon har fått det två gånger eller kanske ena gången var det bara vanlig influensa. R bor med sin man och sitt barn. Hennes man har bott i Sverige över 20 år och jobbar inom vården. R studerar på komvux och behöver bara språket för att gå vidare. Hon skulle ansöka till sista kursen och göra prov men på grund av sjukdomen ej kunde ansöka och missade allt uppger hon. Jag har ställt några frågor som är relevanta inom ämnet.

Intervjun med R

Wida: Först tackar jag dig mycket för din medverkan och för att du ställde upp för intervjun. Som jag förstått det studerar du på komvux fortfarande. Hur skulle du beskriva din situation under Corona-tiden?

R: Mitt liv har förändrats jättemycket, det vill säga på ett negativt sätt. Jag har fått Corona och efter några veckor fick min man också. Vi har ej släktingar eller anhöriga här i Sverige och vi kände oss väldigt ensamma under sjukdomen. Jag har fortfarande biverkningar efter sjukdomen, har fått hjärtproblem, och lungorna funkar ej som det ska. Jag känner mig andfådd efter allra minsta ansträngning.

Wida: Du berättar att du och din man har fått sjukdomen. Med tanke på att ni har ett litet barn också, hur har det fungerat med hennes förskolan och i övrigt hennes situation?

R: Barnet var hemma hela tiden och det var väldigt ansträngande att ta hand om barnet och ta så mycket annat ansvar när man själv är sjuk. De har skapat nya regler i förskolan som påverkat oss mycket negativt också. De sa att eftersom jag är arbetslös då ska barnet komma bara få timmar till förskolan och jag orkade ej lämna henne och stressa mig för två eller tre timmar. Hon har ju glömt det svenska språket och har inte träffat sina kompisar på jättelänge och hon blir orolig när jag inte mår bra. Varje gång när jag hostar eller kräks så kommer hon och kramar mig och frågar om jag mår bra.

Wida: Hur upplever du att Corona har påverkat familjen i helhet?

R: Det har påverkat vår ekonomi, jag är arbetslös och beroende av min mans ekonomi, han jobbar inom vården och när han blev sjuk så stannade han hemma, försäkringskassan har ej betalat de ersättningar som han skulle få.

Wida: Utöver att du ska vänta till nästa termin för att plugga/studera vidare, hur påverkade den tiden dina studier i övrigt?

R: Mitt svenska språk har blivit sämre under tiden, jag orkade ej plugga hemma, var ej närvarande i skolan, missade att ansöka för att åtminstone delta i distansundervisning, och allt detta är bara negativ. Jag ser inte något positiv i själva situationen.

Wida: Tusen tack för att du ställde upp och hoppas att allt vänder sig på ett bra sätt, har du något annat som vill berätta eller tillägga, så kanske jag har glömt att fråga.

R: Tack själv! Jag vet ej om det är relevant att upp detta här men jag skulle vilja prata om vårdsystemet här i Sverige. Jag ringde 1177 när jag fått veta att jag hade samma symptom, de sa till mig att jag kan ta alvedon, sen har de aldrig ringt tillbaka, de ser ej en människas helhet, de säger att andra länder bryr sig ej om människors liv, men här i Sverige är det bara fina ord. Min mamma tillhör riskgruppen och från olika håll ringer de henne och frågar efter måendet. Men här i Sverige kände vi oss jätteensamma! Vi har bestämt oss att flytta tillbaka till Iran, min man har bott här i 20 år och jobbat inom vården men han säger att vi dör ensamma här och ingen bryr sig om oss. Det är så jobbigt när man känner så att man ej får respekt från vården eller ej har någon som ringer och frågar om man behöver hjälp med handling eller bara bry sig om att det finns ett barn i huset som ej går på förskolan och är med sina sjuka föräldrar hela dagen. Hon hade ej aktiviteter, vi orkade ej leka med henne, komma ut eller göra roliga saker tillsammans.

Kommunledningen går vidare med att slå sönder föreningslivet i Jordbro

Skrivet av haninge den 28 maj, 2020. Postad i Jämlikhet, Jordbro, Kultur och fritid, Trygghet. Inga kommentarer till Kommunledningen går vidare med att slå sönder föreningslivet i Jordbro

Vänsterpartiet har länge kämpat för kultur- och föreningslivet i Jordbro. Jordbros kultur- och föreningshus är navet i deras arbete. Det är i princip den enda öppna mötesplatsen som invånare och föreningar kan anordna aktiviteter i.

Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade mot ett uppdrag att riva huset i kommunstyrelsen. Vi har också skrivit en motion där vi säkerställer att Jordbros invånare och föreningar lyssnas på och har tillgång till ett kultur- och föreningshus.

Föreningarna har blivit lovade att ett nytt kultur- och föreningsliv ska stå på plats innan det gamla rivs. Vänsterpartiet tycker att det är en självklarhet att inte riva nuvarande kultur- och föreningshus innan ett nytt är på plats.

Det är inte bara Vänsterpartiet som vill behålla Jordbros kultur- och föreningsliv. Många invånare vill göra det och har skickat in många medborgarförslag om att behålla huset.

Ett av många inlägg vi har gjort om Jordbros kultur- och föreningshus

Men nu så går kommunledningen vidare med detaljplanen Jordbro etapp 1 som är spiken i kistan för kultur- och föreningshuset. Vänsterpartiet har kritiserat ordningen för utvecklingen i Jordbro.

Utvecklingen av Jordbro sker i tre etapper: etapp 1, etapp 2 och etapp 3. Det dumma i den här ordningen är att det är i etapp 2 som ett nytt kultur- och föreningshus ska byggas.

Därför lade vi ett eget förslag i kommunstyrelsen där vi föreslår att arbetet med etapp 2 ska prioriteras och att man inte går vidare med etapp 1 och rivning av Jordbro kultur- och föreningshus förrän ett nytt kultur- och föreningshus är på plats. Det är också det som föreningar och jordbrobor själva har sagt till oss är en bra ordning.

Tyvärr var det inget annat parti som röstade för vårt förslag.

Det som är intressant är att kommunledningen har lyft Jordbro centrum som osäker plats som argument för att gå vidare med etapp 1 och med att riva kultur- och föreningshuset. Men det är först i etapp 3 som man planerar att göra något annat med nuvarande centrumbyggnader.

Detaljplanen kommer upp till beslut i kommunfullmäktige 2020-06-08.

Om detaljplanen röstas igenom i kommunfullmäktige kommer det att innebära att Jordbro kommer att stå utan ett kultur- och föreningshus i flera år. Föreningslivet i Jordbro riskerar att slås ut helt och kanske inte kommer att återhämta sig.

Bra med inriktning på arbete för att motverka hemlöshet – men det behövs mer

Skrivet av haninge den 27 maj, 2020. Postad i Bostäder, Corona, Förebyggande, Hemlöshet, Solidaritet, Trygghet. Inga kommentarer till Bra med inriktning på arbete för att motverka hemlöshet – men det behövs mer

Att leva utan ett fast hem försvårar väldigt mycket i ens vardag. Det är svårt att hitta jobb, det skapar en stor stress och osäkerhet och det gör att det blir väldigt svårt att planera livet vilket i sin tur skapar ännu mer stress. Och om man har andra problem (t.ex. missbruksproblem) så är det oerhört svårt att lösa de problemen om man inte har en fast punkt i tillvaron.

Att ha en bostad är en mänsklig rättighet, enligt FN:s konventioner. Vänsterpartiet anser att alla människor ska ges likvärdiga möjligheter att leva i bra bostäder till rimliga kostnader. Vänsterpartiet har vid många tillfällen lyft bristen på billiga hyresrätter som ett av de största problemen med bostadspolitiken i Haninge. Det kommunala bolaget Haninge Bostäder har en väldigt viktig roll att spela i det här. Att se till att människor har tak över huvudet är naturligtvis något som involverar socialtjänsten.

Att vara hemlös i ”vanliga tider” är jobbigt nog. Att vara hemlös under Corona-tider är ännu värre. Därför har vi i Vänsterpartiet föreslagit åtgärder för att motverka hemlöshet, att ge extra stöd till personer i hemlöshet, speciellt hjälp till bostad, mat, hygien och sanitet.

Vänsterpartiet har lagt flera socialt inriktade förslag om hur vi ska hantera Corona, speciellt för de mest utsatta. (Flera av våra förslag har också genomförts). Men vi deltar också som individer så mycket som vi kan genom att hjälpa till som volontärer på Kryckan, på kommunens Frivilliga resursgrupp och med vår egen medlemshjälp.

På socialnämndsmötet 2020-05-19 så var två punkter uppe på dagordningen kopplade till hemlöshet:

§66 Rapport – Kartläggning av hemlöshet inom socialförvaltning och äldreförvaltning – November 2019. (Ladda ner rapporten här)
§67 Förslag till inriktningsbeslut – förvaltningens fortsatta arbete för att motverka hemlöshet. (Ladda ner tjänsteskrivelse här)

Kartläggning av hemlöshet

Det är bra att förvaltningen har kartlagt situationen för hemlösa i Haninge kommun. Vi är väldigt positiva till att man gör det. Tyvärr så inkluderade man inte EU-medborgare i kartläggningen vilket gör att man missar väldigt många personer som befinner sig i hemlöshet och speciellt i akut hemlöshet. Det finns många hemlösa EU-medborgare i Sverige som tigger. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna vill förbjuda tiggeri och därmed lägga skulden för fattigdomen på individen istället för att erbjuda hjälp för de som är i en väldigt utsatt position. Deras motioner blev glädjande nog nedröstade av oss och andra partier. EU-medborgarnas extra utsatthet, just för att man inte är svensk medborgare och därmed faller utanför systemen, är något som personalen på Kryckan har lyft. (Se intervjun längre ner med diakonen Marie Lundeborg).

Person som tigger i Stockholm. Foto: CC-BY-SA-2.0, Flickr, Sigfrid Lundberg

Vi i Vänsterpartiet lade därför ett tilläggsförslag där vi föreslog att det skulle göras en kompletterande kartläggning av grupper som inte ingick i den första rapporten. Tyvärr så var det inget annat parti som höll med oss om det.

Inriktningsbeslut om förvaltningens fortsatta arbete för att motverka hemlöshet

En annan punkt på mötet var att besluta om inriktning för förvaltningens fortsatta arbete för att motverka hemlöshet. Förslaget från förvaltningen innehöll många bra punkter:

Förvaltningen verkar för och deltar i ett kommunövergripande arbete med privata hyresvärdar för att få tillgång till fler lägenheter
Förvaltningen fortsätter arbeta för att möjliggöra att
fler får tillgång till eget boende genom metoden Bostad
först. Detta bör företrädesvis ske via att så kallat
Offentligt Idéburet Partnerskap (IOP) med Stadsmissionen. Förutsättningen för detta är ett ändrat
ägardirektiv för Haninge bostäder som ger
förvaltningen tillgång till fler lägenheter samt ett
strukturerat samarbete med privata fastighetsägare.
Förvaltningen ser över organiseringen av arbetet med
långvarigt hemlösa för att säkerställa att arbetet sker på
effektivast sätt.
Förvaltningen tar fram riktlinjer för tillfälligt boende
för att tydliggöra målgrupper, krav för att beviljas
boende etc.
Förvaltningen tar fram riktlinjer för vräkningsförebyggande arbete.
Förvaltningen fortsätter utveckla arbetsmetoder, till
exempel genom bolotsar som bland annat arbetar med
att hjälpa individer att ställa sig i bostadsköer, kontakta
hyresvärdar och söka andrahandskontrakt.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är bra åtgärder. Men vi anser att det behövs ställas ännu högre krav på Haninge Bostäder och på de som bygger. Det behövs en mer aktiv bostadspolitik. I diskussionen kring tiggeri så var det uppenbart att det fanns få förslag på hur man kan förbättra för de som lever i akut hemlöshet. Därför ville vi också att förvaltningen skulle ta fram förslag på det. Kommunen behöver också samarbeta med civilsamhället som har bra kontakt med utsatta grupper. Därför lade vi ett tilläggsförslag där vi ville komplettera med följande punkter:

Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har använt sina allmännyttiga bostadsbolag i sitt arbete för att motverka hemlöshet och återkommer med förslag på
hur ägardirektiv till Haninge Bostäder, m.m., kan ändras
Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har använt krav för markanvisningar i sitt arbete för att motverka hemlöshet och återkommer med förslag på hur Haninge kommun bör använda markanvisningar för att uppnå samma syfte
Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har gjort för att erbjuda stöd för personer i akut hemlöshet, som tillgång till toalett, dusch och härbärge och återkommer med förslag på vad Haninge kommun bör erbjuda för personer i akut hemlöshet
Förvaltningen tar kontakt med civilsamhällets aktörer som kommer i kontakt med hemlösa för att få deras uppfattning av vilka behov som finns och vad som bör göras
Förvaltningen undersöker hur andra kommuner har gjort för att få ner hyreskostnaderna i nyproduktion (t.ex. statliga stöd man sökt, koncepthus man använt och markanvisningstävlingar) och återkommer med förslag på hur Haninge kommun bör göra
Förvaltningen undersöker hur mycket det skulle kosta för kommunen att tillhandahålla egna boendemöjligheter (t.ex. genom köp av bostadsrätter) jämfört med hur mycket det kostar idag att använda vandrarhem och andra lösningar

Tyvärr så fick vi inte stöd från något annat parti på vårt förslag. Detta trots att förvaltningen många gånger lyft bristen på lägenheter med billiga hyror som ett stort problem och stor kostnad för förvaltningen.

Intervju med diakonen Marie Lundeborg på Kryckan

Veckan innan socialnämndsmötet så hade vi nöjet att träffa Marie Lundeborg som är diakon på Kryckan, Svenska kyrkans verksamhet för människor i hemlöshet, missbruk eller annan utsatthet. Vi har tidigare skrivit om Kryckans verksamhet här på hemsidan. Vi bad Marie berätta om verksamheten på Kryckan, vad de behöver och hur Corona-krisen har påverkat dem. Se hela intervjun här:

Lär känna våra förtroendevalda – Åsa Bååth

Skrivet av haninge den 26 maj, 2020. Postad i Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Lär känna våra förtroendevalda – Åsa Bååth

Vänsterpartiet växer – vi blir fler och fler! I Haninge växer medlemsantalet och våra mandat i kommunfullmäktige ökade i och med valet 2018. Vi fick också representationer i flera nämnder. Det politiska arbetet bärs upp av våra förtroendevalda som arbetar för ett rättvisare och mer hållbart Haninge.

I det här blogginlägget får vi lära känna Åsa Bååth mer, en av våra hårt arbetande kamrater.

V: Hur kommer det sig att du började engagera dig i Vänsterpartiet?

Åsa: Uppväxt med klassamhället där pappa stod med mössan i handen och bockade för direktören, var och är Vänsterpartiet det enda parti som driver konkret politik för att minska klassklyftorna. Alltid ansett att vår politik står för det socialistiska samhälle som jag vill leva i med alla människor lika värde. Jag har arbetat facklig på olika nivåer under mitt yrkesliv. Vid pensioneringen kändes det naturligt att byta facket mot politiken.

V: Det går ju bra för Vänsterpartiet. Förtroendet för vår partiordförande (Jonas Sjöstedt) är rekordhög och vi driver politik som många uppskattar. På vilket sätt tycker du att Vänsterpartiet har utvecklats de senaste åren?

Åsa: Jag har sett förändringar under så långt perspektiv. Den stora viktiga förändringen kom med Gudrun Schyman som började driva mer konkreta sakfrågor och då vart vår politik mer öppen för alla. De politiska ideologierna är viktiga, men det är också viktigt att språket är på den nivå så alla kan ta del av innebörden. Och där tycker jag vi har landat. Både Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson talar klarspråk. Politiken handlar om vardagslivet, vilket är frågor som berör många. Igenkänningen är en viktig faktor och ex glasögon till barn, fri medicin till barn, höjda pensioner och billiga hyresrätter är frågor som förändrar så många människors liv mer positivt. Även i klimatfrågorna har vi utvecklats till ett parti som är främst. Vänsterpartiet har varit och är det parti som drivit den socialistiska feminismen med stor framgång. I Haninge kommun är vi mycket aktiva nu med att driva vår politiska agenda både parlamentariskt och utåt i utåt riktade aktiviteter.

V: Haninge och Storstockholm växer så det kommer nya hit. Hur länge har du själv bott i Haninge? Vad är din relation till Haninge?

Åsa: Jag tillhör de få som är född på Västerhaninge mödravårdshem och kallar mig genuin Haningebo. När jag växte upp i Vendelsö arrenderade vi en liten gård på Kvarnängens gårds ägor. Familjen Bååth var kända för sina arbetshästar, pappa har varit med och byggt upp Haninge genom att vara med vid de stora avverkningarna för ny bebyggelse. Hans sista arbete var avverkningen för byggnationen av Hagagårdens äldreboende. Kvarnängens gård i Vendelsö är fortfarande den plats på jorden som betyder mest för mig. Dit går jag för att få ro. Förhoppningsvis får den vackra skogen vara kvar som rekreationsområde för Vendelsöborna.

V: Vad har du för förtroendeuppdrag i kommunen?

Åsa: Jag sitter som ordinarie ledamot i Äldrenämnden och ordinarie ledamot i Kommunfullmäktige. Jag är också vice gruppledare.

V: Har man pratat om för frågor där?

Åsa: I Äldrenämnden är det nu de stora frågorna om personaltäthet, anställningsformer och bemanningstäthet. Frågor som blivit mycket aktuella genom Corona pandemin. Men detta är frågor som personalen larmat om långt tidigare. Och detta är ju mina hjärtefrågor. Vi har ett mycket nära samarbete som parti med anställda och Kommunal.

I Kommunfullmäktige är det de stora nedskärningarna som kommer ske i alla sektorer. Vilket är skrämmande att man skrotar välfärden och inför mer privatiseringar. Man pratar även öppet om att kommunens ytterområden får stå tillbaka för den enorma exploateringen av stadsdelsutbyggnaden efter pendeltågslinjen. Det innebär en väldig osolidarisk användning av skattemedel.

V: Vilka frågor tycker du är viktigaste i de forum du är förtroendevald?

Åsa: När det gäller äldreomsorgen är personalens situation med dåliga anställningsvillkor. Det är alltför många otrygga timanställningar. Bemanningen på vård- och omsorgsboende är nere i det absolut minimala, vilket sliter ut personal och höjer den redan höga sjukfrånvaron. Det sänker även vårdkvaliten för de boende till inte acceptabla nivåer. Och för äldre utan vårdbehov är det bostadsfrågan där saknaden av billiga hyresrätter ger stora problem.

I Kommunfullmäktige är äldreomsorgens frågor viktigast. Även bostadsfrågor där Haninge saknar billiga hyresrätter. Nybyggnationens dyra hyresrätter och bostadsrätter är stängda för personer med låg inkomst som pensionärer, låg inkomsttagare och unga. Också de neddragningar som påverkar våra barn- och ungdoms verksamheter, som skola och fritidsverksamhet. Och där påverkas våra ytterområden mycket negativt.

V: Vad skulle du säga till de som är nyfikna på Vänsterpartiet men inte vet om de vill ta steget och bli medlem?

Åsa: Min högsta önskan som politiskt aktiv är att fler vill bli aktiva på olika nivåer. Samhällets utveckling idag behöver medborgare som trycker på och tillsammans kan vi bli den stora massan man inte kan förbise. Du är så välkommen till oss i Vänsterpartiföreningen i Haninge. Träffa oss på möten, var gärna med på våra utåtriktade aktiviteter. Det finns även olika grupper att delta i som Feministiska gruppen och Skolgruppen. Vi vill vara en förening som representerar alla generationer så vi behöver höra era åsikter. Ta också gärna kontakt med mig som kommunpolitiker om frågor och synpunkter du vill jag ska driva! Varmt välkommen till vårat gäng i Haninge!

Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

Skrivet av haninge den 25 maj, 2020. Postad i Barnomsorg, Corona, Personal, Skolfrågor. Inga kommentarer till Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

En personalgrupp det inte pratas så mycket om i corona-tider är förskolans personal. I lokaltidningen Mitt i Haninge larmar en anställd om att situationen inte är hållbar.

Hur ska man följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alltid ha rena händer och alltid hålla två meters avstånd på en förskola?

Åtgärderna i Haninge har mest handlat om att uppmana förskolorna att ha verksamhet ute så mycket som möjligt. Och det är klart att det är bra, men det har begränsad effekt om man inte lyckas upprätthålla den sociala distanseringen. Försök förklara för en grupp om 30 barn i förskoleåldern att de måste hålla sig två meter från varandra när de är ute och leker. Det kommer fungera sisådär.

Haninge kommun har också passat på att göra neddragningar i verksamheten. Under perioden 6 april – 31 augusti 2020 minskar man vistelsetiden för barn till föräldralediga och arbetslösa. Timmarna sänks från 30 timmar per vecka till 15 timmar per vecka.

Skälet till det har knappast med smittspridning att göra (om man inte är korkad nog att tro att det främst är föräldralediga eller arbetslösa som sprider smittan).

Däremot finns det ekonomiska och ideologiska skäl till det.

Ett parti i kommunens minoritetsstyre som drivit frågan hårt att få bort barnen till arbetslösa och föräldralediga från förskolan i största möjliga mån är KD. Det gick de till val på 2018 och de ser ut som att övriga partier vikt ner sig.

I Vänsterpartiets budget vi lade för 2020 hade vi 58,5 miljon extra på mer personal i barnomsorgen. Det skulle minska barngrupperna med ett barn per grupp. Lösningen på de stora barngrupperna heter MER PERSONAL, inte som KD tror att man ska få mindre barngrupper genom att trycka ut ungar från arbetslösa och föräldralediga föräldrar.

Förskolan ska vara till för alla. Även barn till arbetslösa och föräldralediga behöver den pedagogiska verksamheten och få träffa sina kompisar.

Vänsterpartiet har träffat en förskolelärare i Haninge och frågat om hur hon ser på barngruppernas storlek.

Vi har alldeles för stora barngrupper där Haninge har bland de största i regionen. Vi är ofta underbemannade, 7-8 barn/personal på förmiddagen och det kan ofta bli det dubbla på eftermiddagen. I matsalen tvingas vi vara uppemot 60-talet barn samtidigt, i så kallade ”pedagogiska måltider”. I Haninge betalar personalen för maten, men i många andra kommuner behöver inte personalen betala något alls.

Pedagogiska måltider är när när personalen äter ihop med barnen och personalen pratar med barnen kring maten. Måltiderna är ett tillfälle för elever och pedagoger att mötas och prata med varandra, och det kan också vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig saker. Till exempel kan man diskutera hur transport av livsmedel och matsvinn påverkar klimatet, vad man äter i olika kulturer och inom olika religioner, vad kroppen behöver för att må bra eller vad man äter idag jämfört med förr i tiden.

Går det att ta upp problemet med de stora barngrupperna i Haninge?

Del råder en extrem tystnadskultur, ingen vågar säga sin mening eftersom man då kan uppfattas som bråkig och ”ett störande element”. Ingen vågar eller orkar ta på sig rollen som skyddsombud eller fackligt ombud. Detsamma gäller tillbudsrapporteringen – skulle man påtala brister eller avvikelser får man till svar från närmaste chef att ”det är ingen idé att du tar upp sådana saker, då får vi bara dåligt rykte och jag får problem med mina överordnade”.

Det låter inte bra. Kan ni vara med och påverka verksamheten över huvud taget?

Personalen tvingas ta till sin fritid för att kunna planera verksamheten på ett relevant sätt. Två tim/vecka parallellt med ordinarie arbetstid är inte nog.

Vad händer om man ändå tar upp frågan om arbetsmiljöproblem i verksamheten?

Jag fick höra att ”jag sprider oro och skapar problem och att du har dåligt inflytande på dina kolleger”. Att påtala arbetsmiljöproblem borde ju vara en självklar sak för alla på en arbetsplats men uppfattas istället som ett störande inslag. Här kan man ofta stå alltför ensam i denna process eftersom många är rädda för repressalier om man uttrycker något som kan uppfattas som kritik mot organisation eller ledning. Facket är ju ett värdefullt stöd för att hantera konflikter i t ex arbetsmiljöfrågor men tyvärr kopplas det sällan in, eller i många fall alldeles för sent.

Hur skulle du vilja sammanfatta arbetsmiljön i Haninges förskolor?

Sammantaget en tämligen katastrofal arbetsmiljö som gjorde att jag, utan att ha fått något stöd eller förståelse för mina förslag till åtgärder utan tvärtom sågs som ett problem för arbetsplatsen av mina överordnade, såg mig tvingad att söka mig därifrån för att kunna fortsätta mitt högt älskade arbete med förskolan. Jag har aldrig under de tolv år som jag jobbat i förskolan upplevt sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor!