Åsa Bååth är vice gruppledare och ledamot i Äldrenämnden
Åsa Bååth (V)
Nu lever vi i den största kris vi upplevt i modern tid. Den grupp vi anmodades att skydda är de som varit och är mest utsatta. Den personal som gör det tyngsta arbetet är den fantastiska vårdpersonalen i äldreomsorgen. De höjs med rätta till skyarna och tar otroligt många fina initiativ för att ge brukare, boende och anhöriga en mycket drägligare tillvaro i ensamheten och isoleringen. Detta är samma vårdpersonal som äldrenämndens ordförande Martin Strömvall (KD) motade ut från äldrenämndens möte i maj 2019 då de larmade om stora brister inom äldreomsorgen.
Personalens möte i januari 2020 med Jonas Sjöstedt, partiledare för V, gav en berättelse om minibemanning, många timanställda, dåliga grundkunskaper, bristande samverkan och hög sjukfrånvaro.
Jonas Sjöstedt besökte Kommunals skyddsombud inom äldreomsorgen i Haninge 30/1 2020.
Statistik från Regionen visar att Haninge kommun har det högsta antal avlidna av de som varit smittade på Södertörn. I palliativa registret, dit avlidna anmäls, finns statistik över antalet avlidna mars-maj 2017-2019 och jämfört med tidsperioden i år för kommunens samtliga äldreboenden. Kommunens egna äldreboenden har höga siffror med 141 % överdödlighet, men toppar gör Vardaga med 233 %. Finns boenden som inte har haft någon smitta alls.
Bidragande orsakerna i kommunen kan vara hög genomströmning av timpersonal med dåliga arbetsvillkor som frestas att arbeta trots symtom för avsaknad av sjukpenning, dålig hygienkunskap, periodvis dåligt med skyddsutrustning och hur man diagnostiserar misstänkt boende. Det visar sig i nationella utvärderingar att genom telefon göra läkarbedömningar inte varit en säker diagnos metod. Ett flertal gånger har man ordinerat palliativ vård istället för vård för covid19. Folkhälsomyndigheterna har inte rekommenderat den bedömningen. Har detta skett på kommunens äldreboenden?
Haninge kommun införde besöksstopp 20/3 och är tidsmässigt efter flera andra kommuner.
Med den stora nedrustningen och privatiseringen är äldreomsorgen idag den moderna tidens ättestupa. Vinstjakten har gått före människan, prislappen väger tyngre.
Vänsterpartiet anser att all äldreomsorg ska ske i kommunal regi, och apotek förstatligas. Nej till vinster i vården.
/Åsa Bååth, vice gruppledare och ledamot i Äldrenämnden
William Friström (V) skriver om det senaste beslutet kring Jordbro kultur- och föreningshus.
Jag sitter i kommunfullmäktige såväl som kultur- och demokratinämnden. På senaste kommunfullmäktige den 8/6 2020 så fick ledningen igenom sin detaljplan för etapp 1 i Jordbro vilket innebär en rivning av Jordbro kultur- och föreningshus. Endast vi i Vänsterpartiet röstade för att först bygga det nya kultur- och föreningshuset (eller allaktivitetshuset som ledningen kallar det) innan det nuvarande rivs. Vi har gång på gång argumenterat och förklarat varför detta är fel, även om vi förstås stödjer en utveckling och utbyggnad av Jordbro i sig. Jag vill för denna gång titta på den demokratiska aspekten av det här beslutet.
William Friström (V)
Min nämnd heter som sagt inte endast kulturnämnden utan kultur- och demokratinämnden. Den skapades av den nya ledningen bl.a. med argumentet att mer fokus skulle kunna ligga på demokrati. Men hur ser det ut med demokratin i den här kommunen och hur demokratiskt är detta beslut? Föreningar och medborgare har alla varit tydliga. Flera vill ha kvar byggnaden men i andra hand så vill de iaf ha ett nytt, innan det gamla rivs. Resten vill ha nytt men vill att det ska byggas innan det gamla rivs. Detta är förstås inte konstigt. Precis som en Jordbro-bo sa i frågan så kan inte föreningslivet bara sova ett år för att sen vakna till liv igen som om inget har hänt. Det finns dessutom en oro för när, om ens alls, etapp två blir klar. Jag menar, hur ser det t.ex. ut med skolan i Vega eller bostäder för nyanlända? För dem som inte vet så är skolan som skulle stå klar i Vega pausad och de planerade bostäderna för nyanlända kommer inte längre byggas.
Vänsterpartiets strategi för att titta på en eventuell utveckling av Jordbro, något som vi alltså stödjer, har varit att tala med de som bor där. Skapa dialog och en delaktighet för att på de boendes villkor, på demokratisk grund utveckla området. Och de vill INTE, EJ, MOTSATSEN TILL JA, att byggnaden rivs innan det nya står på plats. Att lyssna på dem som påverkas av beslutet har tyvärr inte varit ledningens strategi. Det har varit löften från iaf ett styrande parti att en ny byggnad ska stå innan det gamla rivs. Löften som ignoreras när makten fås. Det har varit lovord om verksamheter som ledningen sedan sätter krokben för och deras röster ignoreras. Demokrati är inte bara att få folks röster inför ett val och sen göra som du vill.
Jordbro har det lägsta valdeltagandet i kommunen. Jag menar att det är p.g.a. politik som detta. P.g.a. att varje gång Jordbroborna (och andra marginaliserade grupper) försöker göra sina röster hörda blir de ignorerade av politiker som inte kunde bry sig mindre om vad folket själva vill. Det här beslutet är ett av flera som i min mening underminerar demokratin. Lyssnades det till ungdomarna när beslut om att halvera ungdomsgårdarna gick igenom? Lyssnar kommunfullmäktige nu på Jordbroborna när kultur- och föreningshuset rivs innan ett nytt står på plats? Folkligt inflytande på den här ledningen lyser med sin frånvaro.
Vänsterpartiet står på Jordbrobornas sida i den här frågan, i kommunfullmäktige så är vi tyvärr ensamma med den positionen.
Åsa Bååth är ledamot i äldrenämnden, vice gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige.
Åsa Bååth (V)
Hur gör man en analys av den kris som drabbat Sverige och övriga världen? Hur kommer man i Haninge kommun göra analysen även för politiker som varit högst ansvariga för de nedskärningar som dränerat äldreomsorgen på kvalite och konstruerat en modern ättestupa?
Idag har vi den största kris landet har haft i modern tid. Alla är drabbade på olika sätt. De som har betalat mest med sina liv är personer som måste leva på äldreboenden för deras hälsa är nedsatt av olika sjukdomar.
Detta är ett kvitto på den nedrustning som skett inom äldreomsorgen sedan införandet av NPM, new public management, där vården styrs med metoder från privata näringslivet. Offentlig sektor får inte kosta, nyliberalismen har satt marknadspriser på äldre och sjuka människor. Även den stora privatiseringsvågen har medfört försämringar i vårdkvaliteten.
Under 80-talet byggde vi upp en äldreomsorg som var världsledande, framför allt inom demensvården. Man vallfärdade till Sverige för att lära sig hur man driver en äldreomsorg med perspektiv på den individuella människan. Vi klassificerade demens sjukdomar under grava hjärnsjukdomar och arbetade fram förhållnings sätt och arbetsmetoder som tog hänsyn till de skador på hjärnan som skedde och dess konsekvenser. Allt för att ge de drabbade ett etiskt och värdigt liv. Det var och är en diagnos som drabbar en mycket hög procent av de äldre. Det finns ingen medicin som botar utan den bästa behandlingen är en hög personaltäthet på demensboenden och en hemtjänstpersonal som inte arbetar under stress. Nationellt införde man högre ersättningsnivåer om man bedrev demensvård för att man skulle ha en högre bemanning. Den avskaffades av Allianspartierna 2007 när de var i regeringsställning.
Idag i Coronans tid är det just personer med demenssjukdomar som drabbas hårt i Haninge. Innan hade vi en mycket slimmad organisation där det var mycket långa arbetspass och under helgerna en undermålig bemanning. Det har varit en hög sjukfrånvaro och mycket stort antal timanställda. Personalen har vid flera tillfällen larmat om en ohållbar situation och nu i krisen är det markant hur illa det ser ut. Haninge har högst antal avlidna av de som smittats på Södertörn. Vi har en mycket lojal personal som gett allt för sina boende och brukare för att skydda dem för pandemin. Vi har förvaltningspersonal som gör ett mycket bra jobb trots otrolig press.
Nu måste vi som politiker ta vårt ansvar och de som har suttit och sitter i majoritet måste stå för ansvaret att de nedskärningar man genomfört under ett flertal år som är orsaken till krisläget i Haninge. Nu är vi i botten och det har gått över smärtgränsen. Även de stora privatiseringar som genomförts har sänkt kvaliteten. Vardaga är en av de stora utförarna och har 233 % överdödlighet i statistik från palliativa registret under tiden mars-maj 2020. Ett företag med låg bemanning och många timanställd.
Vänsterpartiet undrar om de politiker som suttit i kommunledningen under åren kommer att göra en självrannsakning. Kommer Corona-krisen bli en väckarklocka för de politiker som har skurit ned i verksamheten år efter år? Idag ser vi resultatet av det nyliberala projektet och högerpolitik.
Jag som skriver det här heter Wida Rahimi och är ersättare i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Jag har varit i kontakt med en person som blivit sjuk av Corona och fått höra om hur hennes familj påverkas av det.
Bakgrund
Hon (R) är allmänläkare från Iran och har bott i Sverige i ca 6 år. Hon har ett barn som är 4 år och går på förskolan. R reste med familjen till Iran under julen och kom tillbaka i slutet av januari då landet Iran var drabbat av Corona på den här tiden. R berättar att då hon fått Corona och hon tror att hon har fått det två gånger eller kanske ena gången var det bara vanlig influensa. R bor med sin man och sitt barn. Hennes man har bott i Sverige över 20 år och jobbar inom vården. R studerar på komvux och behöver bara språket för att gå vidare. Hon skulle ansöka till sista kursen och göra prov men på grund av sjukdomen ej kunde ansöka och missade allt uppger hon. Jag har ställt några frågor som är relevanta inom ämnet.
Intervjun med R
Wida: Först tackar jag dig mycket för din medverkan och för att du ställde upp för intervjun. Som jag förstått det studerar du på komvux fortfarande. Hur skulle du beskriva din situation under Corona-tiden?
R: Mitt liv har förändrats jättemycket, det vill säga på ett negativt sätt. Jag har fått Corona och efter några veckor fick min man också. Vi har ej släktingar eller anhöriga här i Sverige och vi kände oss väldigt ensamma under sjukdomen. Jag har fortfarande biverkningar efter sjukdomen, har fått hjärtproblem, och lungorna funkar ej som det ska. Jag känner mig andfådd efter allra minsta ansträngning.
Wida: Du berättar att du och din man har fått sjukdomen. Med tanke på att ni har ett litet barn också, hur har det fungerat med hennes förskolan och i övrigt hennes situation?
R: Barnet var hemma hela tiden och det var väldigt ansträngande att ta hand om barnet och ta så mycket annat ansvar när man själv är sjuk. De har skapat nya regler i förskolan som påverkat oss mycket negativt också. De sa att eftersom jag är arbetslös då ska barnet komma bara få timmar till förskolan och jag orkade ej lämna henne och stressa mig för två eller tre timmar. Hon har ju glömt det svenska språket och har inte träffat sina kompisar på jättelänge och hon blir orolig när jag inte mår bra. Varje gång när jag hostar eller kräks så kommer hon och kramar mig och frågar om jag mår bra.
Wida: Hur upplever du att Corona har påverkat familjen i helhet?
R: Det har påverkat vår ekonomi, jag är arbetslös och beroende av min mans ekonomi, han jobbar inom vården och när han blev sjuk så stannade han hemma, försäkringskassan har ej betalat de ersättningar som han skulle få.
Wida: Utöver att du ska vänta till nästa termin för att plugga/studera vidare, hur påverkade den tiden dina studier i övrigt?
R: Mitt svenska språk har blivit sämre under tiden, jag orkade ej plugga hemma, var ej närvarande i skolan, missade att ansöka för att åtminstone delta i distansundervisning, och allt detta är bara negativ. Jag ser inte något positiv i själva situationen.
Wida: Tusen tack för att du ställde upp och hoppas att allt vänder sig på ett bra sätt, har du något annat som vill berätta eller tillägga, så kanske jag har glömt att fråga.
R: Tack själv! Jag vet ej om det är relevant att upp detta här men jag skulle vilja prata om vårdsystemet här i Sverige. Jag ringde 1177 när jag fått veta att jag hade samma symptom, de sa till mig att jag kan ta alvedon, sen har de aldrig ringt tillbaka, de ser ej en människas helhet, de säger att andra länder bryr sig ej om människors liv, men här i Sverige är det bara fina ord. Min mamma tillhör riskgruppen och från olika håll ringer de henne och frågar efter måendet. Men här i Sverige kände vi oss jätteensamma! Vi har bestämt oss att flytta tillbaka till Iran, min man har bott här i 20 år och jobbat inom vården men han säger att vi dör ensamma här och ingen bryr sig om oss. Det är så jobbigt när man känner så att man ej får respekt från vården eller ej har någon som ringer och frågar om man behöver hjälp med handling eller bara bry sig om att det finns ett barn i huset som ej går på förskolan och är med sina sjuka föräldrar hela dagen. Hon hade ej aktiviteter, vi orkade ej leka med henne, komma ut eller göra roliga saker tillsammans.
Vänsterpartiet har länge kämpat för kultur- och föreningslivet i Jordbro. Jordbros kultur- och föreningshus är navet i deras arbete. Det är i princip den enda öppna mötesplatsen som invånare och föreningar kan anordna aktiviteter i.
Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade mot ett uppdrag att riva huset i kommunstyrelsen. Vi har också skrivit en motion där vi säkerställer att Jordbros invånare och föreningar lyssnas på och har tillgång till ett kultur- och föreningshus.
Föreningarna har blivit lovade att ett nytt kultur- och föreningsliv ska stå på plats innan det gamla rivs. Vänsterpartiet tycker att det är en självklarhet att inte riva nuvarande kultur- och föreningshus innan ett nytt är på plats.
Det är inte bara Vänsterpartiet som vill behålla Jordbros kultur- och föreningsliv. Många invånare vill göra det och har skickat in många medborgarförslag om att behålla huset.
Ett av många inlägg vi har gjort om Jordbros kultur- och föreningshus
Men nu så går kommunledningen vidare med detaljplanen Jordbro etapp 1 som är spiken i kistan för kultur- och föreningshuset. Vänsterpartiet har kritiserat ordningen för utvecklingen i Jordbro.
Utvecklingen av Jordbro sker i tre etapper: etapp 1, etapp 2 och etapp 3. Det dumma i den här ordningen är att det är i etapp 2 som ett nytt kultur- och föreningshus ska byggas.
Därför lade vi ett eget förslag i kommunstyrelsen där vi föreslår att arbetet med etapp 2 ska prioriteras och att man inte går vidare med etapp 1 och rivning av Jordbro kultur- och föreningshus förrän ett nytt kultur- och föreningshus är på plats. Det är också det som föreningar och jordbrobor själva har sagt till oss är en bra ordning.
Tyvärr var det inget annat parti som röstade för vårt förslag.
Det som är intressant är att kommunledningen har lyft Jordbro centrum som osäker plats som argument för att gå vidare med etapp 1 och med att riva kultur- och föreningshuset. Men det är först i etapp 3 som man planerar att göra något annat med nuvarande centrumbyggnader.
Detaljplanen kommer upp till beslut i kommunfullmäktige 2020-06-08.
Om detaljplanen röstas igenom i kommunfullmäktige kommer det att innebära att Jordbro kommer att stå utan ett kultur- och föreningshus i flera år. Föreningslivet i Jordbro riskerar att slås ut helt och kanske inte kommer att återhämta sig.
