Vänsterpartiet och Moderaterna lägger vid nästa kommunfullmäktige fram en gemensam motion mot påtvingade 12-timmarspass inom äldreomsorgen i Haninge kommun. Vår förhoppning är givetvis att motionen kommer gå igenom och att alla som vill värna personalen inom äldreomsorgen röstar på motionen.
Vänsterpartiet och Moderaterna är beredda att ta ansvar och hitta en lösning på de problem som uppstått inom äldreomsorgen. Idag finns ett stort missnöje med de påtvingade 12-timmarspassen, som lett till sämre arbetsmiljö och sämre kvalité.
De som går fram med motionen är Veronica Pagard Salem (M), som är andre vice ordförande i äldrenämnden i Haninge kommun, och Åsa Bååth (V), som är ledamot i äldrenämnden i Haninge kommun.
Åsa Bååth (V)
Vi föreslår kommunfullmäktige:
Att kommunen omedelbart upphör med påtvingade 12-timmarspass inom äldreomsorgen.
Att äldrenämnden ges i uppdrag att tillse att en dialog med personalen genomförs där man tillsammans tar fram en modell för schemaläggning som både tillgodoser arbetsgivarens behov av bemanning och kompetens och arbetstagarnas behov av god arbetsmiljö och återhämtning.
Den 26/9 klockan 18.00 kom Carin Flemström till Haninge kulturhus, efter en efterfrågan av Vänsterpartiets Haninges feministiska grupp, och hade en öppen föreläsning om hedersförtryck, hedersvåld och problematiken kring den. Carin är är ordförande i Brottsofferjouren Haninge Nynäshamn och ordförande i Haninge frivilliga familjehem (ensamkommande ungdomar), samt initiativtagare till Dalarö för Integration.
2002 erhöll Carina Stockholms stads Nelson Mandela-pris 2002 för stadens bästa integrationsinsatser. Till yrket är Carin socionom, numera ålderspensionär men har ett förflutet som bl a chef för Maria Ungdom, avdelningschef i Kista stadsdelsförvaltning och sist socialchef i Värmdö.
Carin är aktiv socialdemokrat och har suttit i såväl stadsdelsnämnden i Rinkeby som kommunfullmäktige och stadsbyggnadsnämnden i Haninge.
Föreläsningen belyste problematiken från olika vinklar. Bland annat pratade Carina om danspojkar och hur dessa blir offer för hedersförtrycket, men samtidigt blir bärare av det i samhället. Danspojkar, eller Bacha bazi, är en företeelse ibland annat Afghanistan. Unga pojkar, 11-13 år, från fattiga familjer tas från sina familjer för att bli sexslavar åt äldre rika män. Pojkarna lär sig att sjunga och dansa och får sedan klä ut sig till kvinnor och dansa för dessa män. Sexuella övergrepp och våldtäkt är vanligt.
Vidare berättade även Carina om hur ensamkommande pojkar togs och tas emot i Sverige. De har ofta en tuff tid bakom sig och flyr hedersförtrycket. Carina menar sedan att Migrationsverket inte har kunskapen hur dessa pojkar ska hjälpas. Speciellt diskuterar hon hur migrationsverket inte har tillräcklig med kunskap kring hedersproblematik och hur en skuld/skam någon utför inte har en tidsbegränsning eller en geografisk begränsning.
Detta blandade hon även med personliga erfarenheter från sitt eget liv. Vi uppskattar verkligen att hon ville delge sig av sina kunskaper och erfarenheter och för den öppna och informativa föreläsningen.
Vi tackar Xoshilt Molina som bokade föreläsningen, och vi tackar såklart Carin för att hon ville komma.
Fredagen den 20 september så inleddes klimatveckan Global Climate Strike ➡️ Sep. 20-27 med globala klimatdemonstrationer. Så här skriver de på hemsidan:
Young people have woken up much of the world with their powerful Fridays for Future school strikes for the climate. As we deal with devastating climate breakdown and hurtle towards dangerous tipping points, young people are calling on millions of us across the planet to disrupt business as usual by joining the global climate strikes on September 20, just ahead of a UN emergency climate summit, and again on September 27. Together, we will sound the alarm and show our politicians that business as usual is no longer an option. The climate crisis won’t wait, so neither will we.
Samtidigt som miljontals demonstrerar för klimatet så varnar Röda korset i en rapport om att antalet människor i nöd förväntas ökas dramatiskt till följd av ett förändrat klimat. I veckan har vi också kunnat läsa om en internationell studie som slår fast att grön tillväxt inte är möjligt i stor skala, något som vi i Vänsterpartiet har vetat länge. Även svensk forskning från Lunds universitet slår fast att förlita sig på ”grön tillväxt” inte kommer att ta oss ur klimatkrisen och sågar därmed miljöliberalers ståndpunkt.
Vänsterpartiet stödjer till fullo strejkerna och demonstrationerna. Klimatkatastrofen är en ödesfråga och måste behandlas som den kris den är. Politiken måste göra mer!
Därför har vi i Vänsterpartiet Haninge skickat in en motion om att utlysa klimatnödläge.
Samuel Skånberg (V) på klimatdemonstration
Samuel Skånberg, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge, kommenterar:
– Vi har under flera årtionden vetat om den här klimatkatastrofen. Men politiker har låtit privata företags kortsiktiga vinster och ekonomisk tillväxt stå i första rummet. 71% av världens utsläpp kommer från 100 företag. Det är verkligen dags att prata om fossilkapitalismen. Vi behöver en radikal omställning i samhället, dels för att klara Parisavtalets mål men även för att göra de nödvändiga klimatanpassningarna som oundvikligen kommer att ske. Ett första steg är att erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge
Flertalet politiker i Haninge säger att klimatet är viktigt. Men utmaningarna vi står inför är så stora och brådskande att vi tyvärr ännu inte kan säga att vi gör det som krävs.
I Parisavtalet 2015 beslutade världens nationer att temperaturökningen bör begränsas till max 1,5 grader. I nuläget tyder ingenting på att detta mål kommer att nås. Istället är vi på väg mot en katastrofal uppvärmning på mellan 3 och 5 grader.
Även vid en begränsad uppvärmning står Haninge inför ett nödläge. SMHI:s klimatscenario för Stockholms län visar att dricksvattnet för två miljoner människor hotas när saltvatten tränger in i Mälaren. Klimat- och sårbarhetsutredningen slår fast att allvarliga infektionssjukdomar som borrelia, denguefeber och badsårsfeber kommer att hota medborgarnas hälsa. Risken för dödliga värmeböljor, översvämningar och stormar ökar, samtidigt som kvaliteten på badvatten och luft blir allt sämre. En fjärdedel av Stockholms skärgård hotas försvinna med ökade havsnivåer, troligen redan under våra barns livstid. Klimatkrisen måste börja behandlas som den kris den faktiskt är. Vi kan inte vänta längre, vi måste ändra kurs.
I hundratals städer och länder världen över har man utlyst ett klimatnödläge, och för en tid sedan blev Storbritannien först med att låta parlamentet göra det. Idén har framgångsrikt förts upp på agendan av klimatrörelsen Extinction Rebellion som vill använda ett sådant nödläge som startskott för en mer handlingskraftig omställning.
Lokala myndigheter kan spela en avgörande roll i att nå en global krislösning. Allt fler länder, städer och kommuner världen över deklarerar nu klimatnödläge och det är hög tid för Haninge kommun att göra detsamma. En informationskampanj i samband med utlysningen av nödläget kan ha stor effekt. Syftet är att upplysa medborgarna om vad som görs från kommunens håll och vad de kan göra själva. Naturligtvis bör åtgärderna vara väl förankrade i den samlade klimatforskningen.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att Haninge kommun erkänner att vi befinner oss i ett klimatnödläge fram tills det att världens nationer säkerställt att 1,5-gradersmålet uppnås.
att Haninge kommun i en informationskampanj redovisar de åtgärder som kommunen gör och avser att göra för att uppfylla Parisavtalets krav, samt vad medborgarna själva kan göra.
att Haninge kommun ska prioritera samarbete med andra kommuner nationellt och internationell för att bygga upp kompetens och en best practice kring klimatarbetet.
att Haninge kommun utlyser en särskild årlig dag för att summera klimatarbetet under året och följa upp vidtagna åtgärder.
Vi i Vänsterpartiet var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen och framtagandet av de mål som nu finns i klimat- och miljöpolitiska programmet och som är antagna av kommunfullmäktige. Vi fick in flera viktiga mål och perspektiv i programmet.
I mål och budget anges också en del klimat- och miljömål men tyvärr så har de målen missats. Vi är oroliga över om det verkligen görs tillräckligt av kommunen för att vi ska nå målen.
Därför är det viktigt att följa upp att det klimat- och miljöpolitiska programmet verkligen genomförs.
Programmet fokuserar på fyra områden:
Fossilfria resor och transporter
Hållbar stadsutveckling
Rent vatten och naturens mångfald
Hållbar konsumtion och resurseffektiva kretslopp
Varje område har ett övergripande mål med etappmål och medföljande indikatorer. Målen och etappmålen för fokusområdena har olika år.
Vissa mål ligger långt fram som år 2030 och 2045 men många mål ligger betydligt närmare i tiden:
Det finns sex etappmål totalt under alla fokusområden som ska vara uppfyllda 2018.
Det finns 10 etappmål som ska vara uppfyllda år 2020
Det finns 6 etappmål som ska vara uppfyllda år 2022
Arbetet för att nå målen år 2020 och 2022 bör rimligtvis vara i full gång.
Sedan år 2016 har det funnits en naturvårdsplan med medföljande åtgärdsplan och naturkatalog. Givet att naturvårdsplanen har funnits sedan 2016 och att man vet vilka områden som behöver skyddas så hoppas vi att arbetet är påbörjat.
Utsläppen från resor och transporter står för närmare två tredjedelar av de växthusgasutsläpp som sker i Haninge. Naturvårdsverket slår fast att “för att klara klimatmålen räcker det inte med effektivare fordon och ökad andel förnybara drivmedel. Minskat trafikarbete med bil, genom en inriktning mot mer transportsnål samhällsplanering, behövs också.” Därför är det viktigt att vi når etappmålet om att år 2025 ska andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ha ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen. Det är också viktigt att vi bidrar till en samhällsplanering som uppmuntrar hållbara resor. Att driva på för motorvägsbyggen är ett steg i helt fel riktning.
Hur många av de etappmål som skulle vara uppnådda år 2018 har uppnåtts?
Hur ligger vi till med de andra målen och etappmålen? Speciellt de etappmål som ligger närmast i tid, de som ska vara uppfyllda år 2020 och 2022?
Hur ser arbetet ut kring skydd av natur? Vilka områden kommer att skyddas och när?
Anser du att trafikarbetet med bil kommer att minskas genom byggandet av motorvägen Tvärförbindelse Södertörn och att motorvägen kommer förenkla för oss att nå våra klimatmål?
Hur kommer du att verka för att det ska bli minskat trafikarbete med bil och för en mer transportsnål samhällsplanering?
Hur ofta och på vilket sätt kommer uppföljningen av målen i det klimat- och miljöpolitiska programmet att ske?
Tycker du att klimat- och miljöarbetet går enligt plan? Eller finns det något mer som behöver göras för att vi ska nå målen?
Anser du att förvaltningarna har tillräckligt med resurser för att prioritera klimat- och miljöarbetet i tillräcklig mån för att vi ska nå målen i det klimat- och miljöpolitiska programmet?
Vad säger tjänstepersonerna som arbetar med de här frågorna om möjligheterna att nå målen? Vad efterfrågar dem för att vi ska kunna nå målen?
I vilket politiskt forum ska det klimat- och miljöpolitiska arbetet fortsätta? Kommer det att skapas en ny beredning eller nämnd med ansvar för de frågorna?
På förra kommunfullmäktige så lämnade Åsa Bååth (V) och Sevim Celepli (V) in en motion om att införa arbetstidsförkortning inom socialtjänst och äldreomsorg.
Varför skriva en motion om arbetstidsförkortning nu?
– Idag är det en ansträngd arbetsmiljö inom äldreomsorgen med för liten grundbemanning och för långa arbetspass. Detta leder till en stressig arbetsmiljö och en sämre omvårdnad. Ohälsotalet är markant högt inom äldreomsorgens personal, säger Åsa Bååth.
Åsa Bååth (V)
– Jag tror starkt på att en förkortning av arbetstiden från 8h till 6h kommer göra en stor positiv skillnad för personalens arbetsmiljö och hälsa. Enligt svensk forskning visar studier att en förkortad arbetsdag har lett till en minskning av stress och oro hos personal samt en förbättring av sömnen. En arbetstidsförkortning kan också bidra till att fler arbetslösa får arbete och kan avlasta de som redan arbetar, säger Sevim Celepli som själv jobbar som socialsekreterare.
Vilka effekter hoppas ni att en arbetstidsförkortning kommer att innebära?
– Jag hoppas att det leder till personalen mår bättre på och utanför jobbet, att de orkar mer och känner mer glädje med sitt arbete. Jag hoppas att färre blir sjuka och att ohälsotalen sjunker. En annan effekt är också att det blir en arbetstids- och löneutjämning mellan män och kvinnor. Oftast är det kvinnor som redan idag arbetar sex timmar för att få ihop sin vardag med småbarn och förlorar därmed inkomst. Genom en förkortad arbetsdag sker därför också en feministisk reform för ett långsiktigt hållbart arbetsliv, säger Sevim Celepli.
Sevim Celepli (V)
– Med en sänkning av arbetstiden till 6 timmars dag kommer man kunna öka grundbemanningen och personalen kommer att orka ge bättre omvårdnad. Där man infört 6 timmar har ohälsotalet sjunkit och även nya arbetssätt har tagits fram. Personalen kommer även få ett rikare liv när orken finns för familj och fritid, fortsätter Åsa Bååth.
Arbetstidsförkortning inom Socialtjänst och Äldreomsorg
Vänsterpartiet Haninge anser att en förkortad arbetstid med sex timmar per dag och bibehållen lön kommer att främja hälsan hos personalen inom Socialtjänst och Äldreomsorg samt bidra till en bättre arbetsmiljö. Dessa två verksamheter har valts utifrån att de har mycket höga ohälsotal.
Enligt svensk forskning från Stressforskningsinstitutet är det nu bekräftat att sex timmars arbetsdag minskar stress och oro samt förbättrar de anställdas sömn. Vi vill att personalen ska orka med sitt arbete, minska sjuktalen och välja att arbeta kvar på sin tjänst. Detta tänker vi att sex timmars arbetsdag skulle bidra till. Även kommunen som arbetsgivare skulle framstå som attraktiv med sex timmars arbetsdag och därigenom locka ny personal. Sex timmars arbetsdag kan dessutom bidra till att fler arbetslösa får jobb. Samtidigt som många idag sliter ut sig och långtidssjukskrivs, finns det många arbetslösa som desperat söker arbete. Med införande av arbetstidsförkortning kan en del av dem som får ett jobb komma in och avlasta dem som redan har ett. Detta skulle även kunna omvandla en del av de ofrivilliga deltidsjobben till heltidsjobb.
Införande av sex timmars arbetsdag är också en feministisk reform för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det är vanligt förekommande att många kvinnor redan idag arbetar sex timmar (med medföljande lägre lön) för att få ihop sin vardag, framförallt mammor med yngre barn. Genom införandet av en arbetstidsförkortning sker både en arbetstids- och löneutjämning. De försök som har genomförts i landet har generellt visat resultat på en personal som mår bättre, är piggare, känner mer motivation och glädje för arbetet samt har hittat nya effektivare arbetsmetoder.
Vårt förslag avser i ett första steg gälla samtliga anställda inom en hemtjänstgrupp och samtliga anställda inom en enhet i Socialtjänsten, förslagsvis väljs de arbetsgrupper med högst ohälsotal. Efter 1-2 år görs en utvärdering om effekten på arbetsmiljö och hälsa. Faller det väl ut bör ett successivt utvidgande gälla fler arbetsgrupper inom kommunen.
År 1919 infördes åtta timmars arbetsdag från att innan vara upp till 16 timmar som värst. Det är nu 100 år sedan vår nuvarande arbetstid infördes. Vi anser att det är hög tid att följa den forskning som visat att sex timmars arbetsdag skulle innebära goda effekter för hälsa och arbetsmiljö.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att införa sex timmars arbetsdag inom en hemtjänstgrupp i Äldreomsorgen och en enhet inom Socialtjänsten att genomföra en utvärdering efter 1-2 år
