Skip to main content

Slutet för påtvingade 12-timmarspass inom äldreomsorgen

På kommunfullmäktige 2021-10-08 var kvällens rysare när vi i oppositionen skulle rösta igenom att motionen från 2019 om de påtvingade 12-timmars passen i äldreomsorgen ska slutbehandlas i kommunfullmäktige i februari 2022. Den här motionen la Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna. Detta här var vår sista chans. Voteringen slutade med 1 rösts övervikt för oppositionens förslag – vi vann och nu har vi en chans att i februari  få bort dessa hälsovådliga pass.

De partier som röstade mot var S, L, C och KD.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge och ledamot i äldrenämnden.

Haninge kommun arbetar efter föråldrade schemaläggningar som måste skrotas nu. Det måste fram en bättre dialog mellan Kommunal och arbetsgivaren.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden

 

På våren 2019 gjordes en överenskommelse mellan arbetsgivare och Kommunal att man ska börja med heltidsresan. Det innebar att alla som vill ska få heltidstjänst inom äldreomsorgen. Äntligen ska kvinnor kunna försörja sig, få upp sin inkomst, bli kreditvärdiga för hyreskontrakt och lån, kunna få upp sina pensioner så man kan få ett bra liv vid pensionering. Något som vi tyckte var jättebra.

Men i kommunen försökte man på äldreboenden pressa in ett heltidsschema på den gamla schemaläggningen som bygger på deltidsarbete och som ligger på fyra veckors perioder. Man införde   12-timmarspass (11 timmars arbete, 1 timmas lunch) vid helgtjänstgöring 1 ggr per period. Det framkallade stora protester från arbetstagarna. Den helgen har man ingen ork och har ingen chans till ett privatliv vid sidan av arbetet. Det skapar också en stor hälsorisk då även dygnsvilan påverkas negativt. När man har så långt tjänstgöringspass så blir vårdkvaliteten sämre, speciellt inom demensvården – man orkar inte – vilket ger en frustration. Detta är priset som arbetstagaren får betala för att man ska få arbeta heltid. Som vanligt ska arbetstagaren ta käftsmällen med stora hälsorisker och inskränkningar i sina privatliv.

Denna motion har varit uppe i kommunalrådsberedningen och den är färdig på förvaltningsnivå, men inte gått vidare till  kommunstyrelsen och sedan vidare till kommunfullmäktige för slutbehandling. Nu undrar man varför? Och nu kommer det fram att man tänker införa ett långpass till och på vissa enheter är det redan gjort. Kommunledningens egna svar varför man inte tagit motionen vidare är att man från politiken inte ska gå in och lägga sig i utan det är en fråga som gäller arbetsmiljö och arbetstider och då ska  kommunen och Kommunal förhandla.

Man ska vara medveten om att det är på avtalets nedre gräns man rör sig. Och det har aldrig varit förbjudet för en arbetsgivare att ha bättre villkor och ge bättre kvalité än vad ett avtal ger.

Man ska också betänka att vi har en hög sjukfrånvaro inom äldreomsorgen och i yttersta änden är politikerna de som har arbetsmiljöansvaret.

Det går inte att stå i talarstolen som ansvarig  politiker och säga att det ska bli bättre än innan pandemin, redogöra för 40 miljoner plus inom äldreomsorgen och sedan införa fler av dessa hälsovådliga pass.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden

 

Arbetsmiljön är mycket sämre idag än innan pandemin och det är mycket dålig dialog mellan arbetsgivare och Kommunal. Även vill man införa att nattpersonal ska arbeta kvällspass. Det finns många utredningar om de stora hälsorisker nattarbete innebär och de slår alla fast att man inte ska växla mellan olika dygnsrytmer utan man enbart ska ha nattarbete. Vi måste ta fasta på:

  • Att Haninge kommun arbetar efter föråldrade schemaläggningar som måste skrotas nu. Det måste fram en bättre dialog mellan Kommunal och arbetsgivaren.
  • Kommunals Haningeupproret med krav om borttagande av 12-timmarspass, heltid som norm, trygga anställningar och högre bemanning, är frågor som Vänsterpartiet kommer driva politiskt och som vi stöder till 100 %.

Och nu hoppas vi på att kunna rösta bort 12-timmarspassen i februari!

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden

Från ord till handling – vackert utegym på Muskö trots kommunledningens motstånd

I slutet av av 2018 lämnade Lage Öhlund (-) in en motion om att rusta upp och äldreanpassa ett utegym på Muskö inom Muskö IF:s område.

Muskö IF klubbemblem som hänger i klubbstugan.

Tyvärr mottogs motionen väldigt dåligt av kommunledningen. Man ansåg att man ”ser ett behov av
att bygga fler ytor för spontanidrott på nya ställen i kommunen och i dagsläget inte prioriterar en anpassning av utegymmet på Muskö för seniorer.”

Motionen kom upp på kommunfullmäktige i mars 2020 där kommunledningen i form av Meeri Wasberg (S) och Nicole Forslund (L) argumenterad mot motionen, medan vi från Vänsterpartiet argumenterade för motionen.

Samuel Skånberg (V) tryckte särskilt på vikten att inte glömma kommunens ytterområden:

Vi ser på oro på att man lägger ner verksamhet och service i ytterområdena. Den utvecklingen vill vi inte se. Vi anser att förslaget att uppgradera och anpassa utegymmet på Muskö är ett bra förslag.

Samuel Skånberg (V), kommunfullmäktige 2020-03-09

 

Även motionären Lage Öhlund (-) argumenterade själv för förslaget genom att lyfta fram de äldres behov av rörelse och träning på Muskö utöver den verksamhet som bedrivs inomhus under vintern:

På Muskö under vintertid kör man med gymping och annat för pensionärer inomhus. Anledningen till att jag skrev att det skulle anpassa äldre så att de äldre ska kunna använda det lite mer och bättre under vår, sommar och höst, när vi kan vara utomhus.

Lage Öhlund  (-), kommunfullmäktige 2020-03-09

 

Lyckligtvis slutade omröstningen med en knapp förmån för motionen. Med bara en rösts övervikt, 31-30, gick motionen igenom. Det märkliga var att denna ganska modesta motion, med ett förhållandevis väldigt litet uppdrag till kultur- och fritidsförvaltningen, väckte så negativa känslor hos kommunledningen. Alla ledamöter i de partier som ingår i den styrande alliansen – S, C, L och KD – reserverade sig mot beslutet.

Samtliga ledamöter i S, C, L och KD reserverade sig mot att rusta upp utegymmet på Muskö (protokollsutdrag KF 2020-03-09).

Nu står äntligen utegymmet klart och i slutet av november åkte några av oss från Vänsterpartiet Haninge ut och tittade skapelsen:

Entrén till utegymmet.
Motionären själv, Lage Öhlund, och Tony Nicander, politisk sekreterare för Vänsterpartiet Haninge, inspekterar träningsredskapen.

Det upprustade utegymmet har blivit väldigt fint. Det är uppdelat i två delar; ena halvan är träningsdel med många redskap och andra halvan är en lite lugnare del med boulebanor och grillplats. Alltså något för de som vill hålla högt tempo och de som vill ut och röra på sig och umgås.

Vi är helt övertygade om att det upprustade utegymmet blir ett väldigt uppskattat inslag på Muskö. Även besöksnäringen på Muskö tipsar sina gäster att besöka utegymmet hos Muskö IF, så det här kommer inte bara Musköborna till gagn.

Bredvid utegymmet och Muskö IF:s klubbstuga utgår en rad terrängspår.

För den som vill få löpträning eller en trevlig promenad, så finns det flera terrängspår som utgår från  utegymmet och Muskö IF:s klubbstuga. Allt ifrån dryga kilometern till milen.

Att allt sånt här finns på plats är en oerhörd vinst för folkhälsan och det till  en ytterst blygsam kostnad för kommunen. Från Vänsterpartiet Haninges sida ser vi gärna att vi inventerar fler platser i Haninge där t ex utegym skulle kunna anläggas.

Karta över terrängspåren på Muskö

Se hela fullmäktigedebatten om utegymmet på Muskö här  (tack till Aronia Film).

Kvinnojouren förtjänar en trygg och självklar plats i kommunen

 

 

William Friström, ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kultur- och demokratinämnden

 

I fredags den 26 november var jag med och firade att Haninge kvinnojour fyllde trettio år. De har alltså i trettio års tid stöttat och hjälpt kvinnor i nöd lokalt här i Haninge. Det handlar både om att ta emot de invånare av behov till hjälp lokalt i Haninge, som att skaffa skyddat boende (lägenhet) för kvinnor från andra kommuner. Ett arbete som hyllas av varje människa jag någonsin mött.

Trots detta så berättade medlemmarna om hur de allt för ofta känner sig hotade inför nedläggning då kommunen, när det kommer till att göra faktisk praktisk politik som kan stötta dem och att lägga resurser på deras arbete, inte verkar lika glada i hågen. Haninge kvinnojour har för tillfället endast en lägenhet och en anställd. De har tidigare fått resurser nog för två lägenheter, när kommunen var mindre och fattigare. Förklara den logiken.

 

”De har också vittnat om en känsla för att kommunen inte vill hjälpa kvinnor från andra kommuner med t.ex. skyddat boende trots att en flytt av kvinnan är nödvändig.”

 

Nu senast så fick de kämpa för ett nytt kontrakt på tre år där pengarna ska växa utefter invånarantal. Något som de haft även innan men som kommunen ville ta bort. De har också vittnat om en känsla för att kommunen inte vill hjälpa kvinnor från andra kommuner med t.ex. skyddat boende trots att en flytt av kvinnan är nödvändig.

Vi i Vänsterpartiet skulle vilja se att kommunen säkerställer en inkomst till kvinnojouren, baserad på mängden invånare med inflationen inräknad vid varje höjning. Basen för det bör vara att de idag ska kunna ha råd med två anställda och två lägenheter. Lösningen för kvinnomisshandel är att förgöra patriarkatet. Tills dess så måste vi stödja kvinnojouren att hjälpa här och nu.

 

Marknadsskolan i Haninge

Sevim Celepli, ledamot i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.

Marknadsskolan driver på segregationen 

Av Haninges alla barn i grundskolan går inte mindre än 3 237 i kommuner utanför Haninge. Idag återfinns cirka 32 % av förskolebarnen i Haninge i privata förskolor och cirka 25 % av grundskolebarnen i privata grundskolor. Några av dessa skolor finns i form av stiftelser, ekonomiska föreningar eller föräldrakooperativ men de flesta ägs av aktiebolag. Aktiebolagen finns till för att i första hand leverera vinst till sina ägare. Det kan åstadkommas genom att ha fler obehöriga lärare, dra ned på stöd från elevhälsan, minska tillgången till bibliotek, mindre skolgårdar mm. Den kanske viktigaste drivkraften för ökad lönsamhet är dock att få föräldrar att ställa sina nyfödda barn i kö. Genom detta tidiga skolval får skolföretagen i första hand barn med bra förutsättningar att tillgodogöra sig skolans undervisning. Föräldrarnas utbildningsbakgrund visar sig här vara mest avgörande för denna tidiga sortering.

I Tungelsta finns idag en kommunal grundskola med 928 elever – 622 i förskoleklass och övriga i årskurs 1-6. Där ser vi nu hur en privat skolkoncern – Jensen – ansökt om och fått tillstånd av Skolinspektionen att bygga en ny grundskola F-6, med plats för ca 400 elever. Trots att utbildningsförvaltningen gjorde bedömningen att skolkapaciteten för kommundelen var tillräcklig för de närmaste tio åren. Med Jensen uppkommer ett överskott som ”kommer att behöva hanteras”.

Med största sannolikhet kommer denna nya skola, inte minst genom en massiv marknadsföring, att locka till sig en stor del av den kommunala skolans elevunderlag. Vilket i sin tur innebär att Tungelsta skola troligen måste lägga ner sin verksamhet. Skolpengens konstruktion gör att de ekonomiska förutsättningarna för att driva skolan försvinner. De återstående eleverna ska då erbjudas plats på andra skolor. På vilket sätt har denna överetablering då bidragit till en trygg och säker skolgång för alla inblandade elever och föräldrar?

Exemplet med Jensens skola i Tungelsta visar med all önskvärd tydlighet vilka konsekvenser den fria etableringsrätten kan medföra. Istället för behovet av en jämlik och likvärdig skola i närområdet för alla elever etableras en skola som kommer att öka segregationen. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att driva en hård kamp mot marknadsskolan och dess konsekvenser.

Med marknadskolan och dess konsekvenser blir våra egna kommunala skolor lidande. Antingen läggs de ner pga för få elever eller så effektiviseras verksamheterna där det t.ex. dras ner på extra resurser för elever med särskilda behov. Detta för att kommunen helt enkelt inte har råd när de privata skolorna med vinstintresse etablerar sig i kommunen och lockar över eleverna tillsammans med den elevpeng som skolan får.

Lärarförbundets senaste, och sista rankning av skolorna i landets kommuner visar på bedrövliga siffror. Haninge kommun är allra längst ner, på plats 290. Hur ska vi reparera den stora skada som marknadsskolan har gjort? Hur ska det bli för Tungelsta skolans framtid?

Idag firar vi den internationella barndagen!

Idag är det den internationella barndagen. Idag och alla andra dagar framför oss kommer vi att fortsätta arbeta för att alla barns rättigheter ska tillgodoses och att barnets bästa ska sättas i främsta rummet i alla beslut.

 

Historisk bakgrund

FN:s generalförsamling antog en resolution om barnets rättigheter 1954 och i samband med det så rekommenderades alla länder att inrätta en internationell barndag för att uppmärksamma barns situation runt om i världen. Den första måndagen i oktober rekommenderades då som en barndag, men regeringarna fick själva välja datum. Sverige valde den första måndagen i oktober månad som internationella barndagen (i år var den 4 oktober den första måndagen) och UNICEF har valt att instifta den internationella barndagen den 20 november, samma datum som barnkonventionen antogs.

Den 20 november firar vi därför den internationella barndagen i Sverige och runt om i världen då FN: s konvention om barnets rättigheter antogs den 20 november 1989.

Denna dag uppmärksammas barns situation världen över och barnrättsorganisationer samlas, håller aktiviteter för barn och unga samt föreläser om barn och ungas villkor i samhället.

 

Haninge kommun och barns rättigheter

Haninge kommun har i samarbete med UNICEF deltagit i ett projekt tillsammans med fem andra kommuner under år 2017-2019 om hur man kan arbeta som en barnrättskommun och säkra barns rättigheter. Projektet har sin grund i UNICEFs Internationella Child Friendly Cities – program som har tillämpats i hundratals städer runt om i världen sedan 1996. År 2019 efter att projektet var över så diplomerades Haninge kommun som en barnrättskommun av UNICEF. Diplomeringen gäller i två år.

En barnrättskommun tar på sig uppgiften att arbeta utifrån barnkonventionens anda och ska säkerställa att alla som arbetar inom kommunen ska känna till barns rättigheter och beakta dessa i sitt arbete och i sina beslut. En barnrättskommun ska alltid utgå ifrån barnets bästa och ska vara självkritiska och implementera arbetssätt där barnets bästa sätts i främsta rummet (artikel 3 i barnkonventionen). I en barnrättskommun är barns delaktighet och inflytande alltid viktigt i beslut där barn berörs (artikel 12 i barnkonventionen).

Målsättning för en barnrättskommun:

1. Barnkonventionen är väl känd för alla i kommunen.
2. Barnkonventionen efterlevs på alla nivåer i kommunen.
3. Barn kan delta i planeringen, utformningen och utvärderingen av den verksamhet som är avsedd för dem.
4. Barn kan påverka frågor som är viktiga för dem.
5. Barn kan delta i medborgardialoger.
6. Barn upplever en känsla av trygghet i sin kommun
7. Barnets bästa beaktas alltid i alla ärenden som rör barn.

Att vara barnrättskommun och bära denna titel är ett stort åtagande som bör respekteras och bäras ansvarsfullt. Har Haninge kommun levt upp till sin titel som barnrättskommun?

Inte enligt Rädda barnen och den ideella föreningen Barnens träd. I en artikel i Mitt i Haninge den 30 november 2019 kritiseras Haninge kommun för att inte involvera ungdomarna i kommunen kring beslutet att lägga ner hälften av fritidsgårdarna. Ett beslut taget av ledningen (S+C+L+KD) som totalt strider mot barnkonventionens anda och barns bästa och som kom kort efter att kommunen blivit diplomerad som barnrättskommun av UNICEF. Förbundet Attention Haninge – Tyresö framförde också sin kritik kring detta beslut och menar att beslutet påverkar deras medlemmar, barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer på ett påtagligt negativt sätt. För stora fritidsgårdar och för långa resvägar är stora trösklar för unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer, där många med stor sannolikhet kommer att bli isolerade hemma och inte ta sig till en annan fritidsgård i en annan del av kommunen.

Vänsterpartiet Haninge var starkt kritiska till detta beslut när det var uppe i kommunfullmäktige för beslut. Vår kamrat Samuel Skånberg (ledamot i kommunfullmäktige och socialnämnden) la även en motion 2019-11-04 om att upphäva beslutet om nedläggning av fritidsgårdarna. Men motionen kom upp för beslut i kommunfullmäktige 2021-03-08 (ca 1,5år senare) långt efter rekommenderad tid för när en motion ska beslutas om (inom 1år) och tyvärr efter att beslutet om nedläggningarna trätt i kraft. När motionen dock var uppe för beslut i kommunfullmäktige röstades motionen ner av ledningen. Vi som röstade för att behålla fritidsgårdarna var Vänsterpartiet, Moderaterna och partilösa Lage Öhlund, Eva Karlsson och Magnus Malmberg. Vi begärde en votering men förlorade tyvärr den med 38 röster mot 22, så beslutet om nedläggning av fritidsgårdarna blev tyvärr ett faktum.

 

Vilka frågor driver Vänsterpartiet Haninge för barn och ungdomar?

Vänsterpartiet har alltid varit ett parti som stått upp för de svaga i samhället, de vars röster tystas ner och de som inte får sina rättigheter tillgodosedda.

Barnen är en samhällsgrupp som sällan får sin röst hörd, även vid beslut som rör en själv, och representeras oftast av en vuxen eller myndighet. Barnen är naturligt beroende av omsorg och vård av vuxna för att leva ett värdigt liv och ha en god hälsa. Men det är sorgligt nog inte alla barn som lever under säkra och hälsosamma livförhållanden. I dessa fall är det extra viktigt att samhället tar sitt ansvar, ser och hör barnen och hjälper de till ett tryggare liv.

Vänsterpartiet Haninge menar att vi som barnrättskommun har ett stort åtagande och mycket att leva upp till för att bära denna titel. Mycket mer behöver göras än vad vi gör idag i Haninge kommun.

Vi kommer alltid att vara på barnens sida!

 

Några frågar som vi driver för barn och ungdomar i kommunen och som vi har budgeterat för i vår budget 2022-2023 är dessa:

• Återstarta familjecentralerna i Brandbergen och Jordbro
• Satsa på förebyggande insatser
• Värna föreningarna och ideella krafter
• Inför en lokal barnombudsman i Haninge kommun
• NPF- säkra skolor i Haninge
• Mindre barngrupper i förskolan
• Behåll Nattugglan – Upphäva beslutet om avveckling av förskolan Nattugglan – den enda kommunala barnomsorgsverksamheten på obekväm arbetstid 
• Insatser för att alla ska klara skolan
• Behåll fritidsgårdarna – Upphäva beslutet om nedläggning av fyra fritidsgårdar i kommunen
Gratis sl-kort till barn boende i Haninge kommun som går i grundskolan
• Rätt till heltid i förskolan för alla barn oavsett vårdnadshavares sysselsättning
• Ferieplatser och ungdomsjobb
• Gratis simskola för elever i åk 4, 5, 6
• Kommunen ska öppna en fritidsgård i Sågen-området
• Kommunen ska dubbla antal fältassistenter på 2år
• Återställ timmarna i förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga under pandemin samt kompensera för extra debitering
• Kostnadsfri frukost till alla barn och elever i Haninge kommuns förskolor och skolor
• Feministiskt självförsvar och workshops i maskulinitetsnormer
• Upphäva beslutet om att lägga ner Jordbro kultur- och föreningshus

 

Viktiga brytpunkter för barns rättigheter i Sverige: 
  • 1979: Sverige blir först i världen med att förbjuda alla former av barnaga. Författaren Astrid Lindgren var en stark frontfigur i denna fråga under 1970 talet.
  • 1990: Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. När ett land har ratificerat en konvention innebär det att landet har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den.
  • 2020: Barnkonventionen blir svensk lag, barn rättigheter förstärks på ett tydligare sätt i alla beslut kring barn.
  • 2021: Barnafrid blir strafflag. Första fällande domen för detta brott är ett fall i Haninge kommun.

Sevim Celepli, ledamot i kommunfullmäktige, grund- och förskolenämnden samt Beredningen för social hållbarhet.

Idag och alla dagar, firar vi barn och ungas rättigheter!

 

Sevim Celepli, Vice gruppledare