Kommunen har fått in ett medborgarförslag om kameraövervakning kring pendeltågsstationen i Vega. Särskilt då gångbron över järnvägsspåret vid norra sidan av stationen, i anslutning till Barents väg.
Medborgarförslaget kommer att behandlas på kommunstyrelsen 2021-06-16. Kommunledningen vill avslå medborgarförslaget, vilket vi tycker är olyckligt. Det finns en hel del att göra på det här området och vi ska istället tacka de i Vega som lyft upp den här problematiken, så det finns en chans att åtgärda problemet.
Bland annat Mitt i Haninge har skrivit om förekomsten av ungdomsrån där och hur de boende runt gångbron känner en ökad otrygghet.
I och med att det till stor del är ett ungdomsproblem, måste vi parallellt med trygghetsskapande åtgärder titta på ungdomars fritidssituation i Vega. När det framtida allaktivitetshuset blir klart 2023, så finns det naturligtvis mycket goda förutsättningar att fånga upp ungdomar som saknar en konstruktiv fritid. Men fram tills dess måste vi titta på om vi kan stötta föreningslivet mer, så de får rätt förutsättningar att fånga upp fler ungdomar.
Det första man slås av är att bron inte har någon belysning. Det finns lite belysning på gång- och cyckelvägarna till och från bron, men bron själv har ingen belysning vilket gör den till en mörk och otrygg plats på kvällar och nätter.
Vänsterpartiet och Moderaterna fick igenom en motion i Haninges kommunfullmäktige 2021-05-10 att kommunen ska förbättra belysningen i de kommundelar där man upplever otrygghet. Läs mer om denna motion här på Facebook och på vår hemsida.
Som ett led i att vår motion nu gått igenom är gångbron i Vega ett typiskt sådant objekt som behöver ses till ur den här aspekten.
En annan sak man slås av är att det är synd att man inte gjorde en stationsnedgång från bron till plattformens norra sida. Med en stationsnedgång på norra sidan skulle gångbron fått en ökad genomströmning av människor till och från pendeltågen. Med bättre belysning och mer rörelse av människor skulle gångbron bli en tryggare plats.
En väg att gå är att sätta in trygghetsvärdar på platser och områden som känns otrygga. Just trygghetsvärdar finns med i den breda uppgörelse kring tryggheten som alla partier i Haninge kommun står bakom om. Den uppgörelsen kan laddas ned här. Så det här är ju egentligen något alla partier är överens om. Tyvärr håller ju vi som oppositionsparti inte i taktpinnen och vi kan inte besluta om varken skalan eller hastigheten på genomförandet.
Vi tycker att det är ett bra medborgarförslag som har lämnats in och det borde bifallas. Vänsterpartiets förespråkar dock att vi sätter in trygghetsvärdar och förbättrar belysningen på och ikring bron i första hand.
Under våren 2021 så kom det till Vänsterpartiet Haninges kännedom att Haninge kommun har påbörjat en rättsprocess mot Stockholms stad i form av en stämning kring hur mycket skolpeng man ersätter med när en elev från den egna kommunen går i skola i en grannkommun.
Storleken på skolpengen, inte eleven eller resultaten, är nu huvudperson i ett flertal tvister där Haninge, Nynäshamn och Tyresö m.fl. andra kommuner stämmer Stockholm stad för att de själva har en lägre skolpeng än staden har för sina barn som har sin skolgång i stadens egna skolor.
En slutsats av dessa stämningar är att flertalet kommuner i Stockholms län har så pass låg skolpeng att man anser det ekonomiskt riktigt att stämma en grannkommun för att få ut mellanskillnaden. Så istället för att höja sin egen skolpeng så att den matchar stadens så tar ”kusinen från landet” hellre hjälp av prestigefyllda advokatbyråer med långa och svåruttalade namn som sannolikt tar en rejäl slant per timme för sitt arbete för att få den rika släktingen från staden att betala extra så att det blir gynnsamt att ta emot eleverna från denne. Allt detta för skattebetalarnas pengar.
Skolpeng som sådan är Sverige nästan ensamma om att ha. I en artikel från Dagens Nyheter så intervjuar reportern Philip Teir flera finländska forskare och högt uppsatta politiker om deras syn på den svenska skolpengen. Finland har idag världens mest framgångsrika skola och en av de absolut mest jämställda skolan med.
Slutsatsen i artikeln är att de problem som uppstått i Svenska skolan har mycket att göra med den privatiseringsvåg som gått genom svenska skolan sedan skolpengen infördes för knappt 30 år sedan. Den då moderatledda regeringen med Carl Bildt i spetsen drev frågan hårdfört och började kalla som det då hette ” privata skolor” för ”friskolor” eftersom det lät mindre som en privatisering av vår gemensamma välfärd. Dåvarande skolministern Beatrice Ask uttalade sig vid ett tal från bokmässan där hon sa såhär gällande ersättningsnivån på skolpengen :
”om det skulle visa sig att ersättningsnivån är för högt satt, så att en oacceptabel mängd resurser överförs från det offentliga till det privata skolorna så får inte regeringen vara så fylld av politisk prestige att vi inte kan ändra på nivån”
Idag vet vi att vinsterna i de privata skolbolagen skenar och att det blir allt svårare för kommunala och icke-vinstdrivande skolor att värja sig mot den köp och sälj marknad som skapades i början av 1990-talet. Effekterna av det ser vi inte minst i sjunkande skolresultat och tomma platser i många kommunala skolor. Att göra varje elev värd en summa pengar har skapat en hets som gör att privata skolor idag vägrar att dela med sig av sina resultat (betyg) från statistiska centralbyrån till kommunförbundet för jämförelse med andra skolor för att det anses som att det skulle kunna påverka konkurrensen på den fria skolmarknaden. https://www.expressen.se/ledare/absurt-att-hemlighalla-friskolornas-resultat/
Skollagen säger i 1 kap 4 §:
”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. ”
Denna del av skollagen som pekar ut lagstiftarnas tankar kring syftet med skolan rimmar väldigt illa med den marknadsstyrda skolan som nu är rådande. Förhållandena på olika skolor skevar rejält för konkurrensen på den skapade marknaden . Kommunala skolor i kranskommuner kring storstäder får många gånger dras med svikande elevantal och därigenom en minskad budget eftersom med elevens försvinnande så försvinner även den skolpeng som denne skulle ha uppburit. Samtidigt som man inte har ett tillräckligt stort elevantal för att kunna attrahera vinstdrivande skolor att etablera sig i kommunen. Detta skapar till slut en loose loose situation för kranskommunen där eleverna från den egna kommunen söker sig bort, lockade av stora löften från andra skolor, medans skollagen kräver att kommunen måste tillhandahålla skola för de kvarvarande barnen och de vinstdrivande skolor ser kommunen som ointressant som marknad p.g.a. det låga elevantalet.
Skolor med stort elevantal får in stora summor pengar och är dessa skolor i aktiebolagsform och vinstdrivande så genererar dessa ” kassakor” stora summor pengar till anonyma aktieägare långt utanför Sveriges gränser. I kontrast så får skolor med svikande eller små elevantal svårt med ekonomin och har stora svårigheter att rekrytera lärare, hålla med skolbibliotek, skolsköterska och blir ofta tvungna att dra ner på verksamheten.
Vänsterpartiet vill av ovanstående skäl återförstatliga skolan och plocka bort alla möjligheter till vinst på våra barns utbildning. Detta skulle göra skolornas förutsättningar likvärdiga och skapa en skola som verkligen är för alla.
Men just nu så lever alla vi alltså i en skolvärld där kommunerna i Stockholm stämmer staden för att kunna klämma ut lite mer skolpeng än man själva tycker att varje elev är värd medans skolpengen fortsätter att göra förlorare av oss alla.
Kommunen har fått in ett medborgarförslag som lyder:
”Vill att kommunen kontaktar fastighetsägaren för Västerhaninge Centrum för att undersöka möjligheterna till att sätta upp övervakningskameror i centrum.”
Den styrande alliansen med S, C, L och KD avslår medborgarförslaget och motiveringen kan laddas ned här. Inför beslutet har Vänsterpartiet beställt en analys av Västerhaninge från polisen och den kan laddas ned här.
Det finns en bred uppgörelse med alla partier i Haninge kommun om vikten av trygghetsfrågor. Den uppgörelsen kan laddas ned här. Tyvärr håller ju vi som oppositionsparti inte i taktpinnen och vi kan inte besluta om varken skalan eller hastigheten på genomförandet.
Som förslagsställaren påpekar så måste denna fråga lösas tillsammans med ägarna till Västerhaninge centrum. I dagsläget är det väl SBB och HSB som äger varsin del av Västerhaninge centrum. SBB köpte Västerhaninge centrum 2016 och därefter sålde SBB vidare en del av centrum 2017 till HSB. Om det skett ytterligare affärer efter det låter vi vara osagt.
Med flera ägare till ett centrum kan det ju riskera bli så att en säger ja till samarbete med kommunen i denna fråga och en säger nej. Och då uppstår moment 22. Vänsterpartiet har alltid varit kritiska till att kommunen sålt ut centrumanläggningarna till privata intressen och därmed avhänt sig en mängd möjligheter att påverka centrumanläggningarnas utveckling.
Risken är också att centrumägarna nu inte är så intresserade av att satsa någon kraft på Västerhaninge centrum eftersom de hoppas få riva det och bygga ett nytt stort komplex med centrum plus 1 500 bostäder ovanpå det. Vänsterpartiet har varit tydligt i sin kritik mot detta mastodontprojekt:
Vänsterpartiet har också beställt en utvärdering från Polismyndigheten Haninge/Nynäshamn (se bilaga), för att se hur polisen ser på brottsligheten i och kring Västerhaninge centrum.
Av polisens utvärdering att döma går utvecklingen åt rätt håll i alla aspekter utom en; skadegörelse.
Den brottstypen som accelererar är skadegörelse i och kring Västerhaninge centrum – från 171 anmälda brott 2017 till 767 anmälda brott 2020 – och mer specifikt; Västerhaninge station och klotter mot kollektivtrafiken.
60% av alla brott är koncentrerade till några få gator; Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen. Kanske trygghetsvärdar som rör sig längsmed dessa stråk skulle kunna vara en effektiv lösning.
30% av alla brott är knutna till Västerhaninge station, vilket vi återkommer till.
Antalet våldsbrott ökade i/runt Västerhaninge centrum fram till 2019, för att sedan halveras 2020. Man kan tänka sig att ändrade beteenden p g a pandemin och restriktionerna kring krogarnas öppettider kan spela stor roll. Det som troligen har hänt är att alkoholen och våldet har flytta ut från krogen och in i hemmen under pandemin. Kvinnojouren rapporterar om ökat söktryck från utsatta kvinnor under pandemin.
Det är en av anledningarna till att Vänsterpartiet föreslagit att kommunens bidrag till Kvinnojouren, Brottsofferjouren och Manscentrum höjs från 4:-/invånare kommunen till 6:-/invånare. Tyvärr har den styrande alliansen med S, C, L och KD röstat ned det förslaget.
På sikt befarar vi att risken är väldigt stor för att våldsbrott i Västerhaninge centrum ökar när pandemin är över och folk återgår till sina gamla vanor.
Narkotikabrott och trafikbrott har också minskat under 2020, men de brotten är extremt svåra att statistiskt säkerställa eftersom dessa brott, typiskt sätt, är helt beroende av polisens egen aktivitet. Är polisen aktiv i ett område resulterar det i fler anmälda narkotika och trafikbrott. Är polisen inte aktiv i området så sjunker anmälningarna drastiskt. För att statistiskt jämföra två år av de här brottstyperna behöver man egentligen också veta att polisen har varit lika aktiv i området bägge åren.
Även tillgreppsbrott har minskat och mer än halverats från toppnoteringen 2018 – från 55 anmälda brott 2018 till 23 anmälda brott 2020.
Den brottstyp som accelererar är skadegörelse i och kring Västerhaninge centrum – från 171 anmälda brott 2017 till 767 anmälda brott 2020 – och mer specifikt; Västerhaninge station och klotter mot kollektivtrafiken. Förklaringen är delvis att SL nu har förbättrade anmälningsrutiner och att Västerhaninge station är slutstation för de flesta pendeltågen och att personalen då upptäcker klottret. Att brottet anmäls från Västerhaninge station behöver ju inte betyda att det uppkommit på Västerhaninge station.
Men i den mån det uppkommit på Västerhaninge station eller strax söder om stationen där många pendeltåg står uppställda t ex över natten, så tyder det ju på ett ungdomsproblem. Tittar man på polisens hemsida där man tar upp förebyggande arbete mot klotter så innehåller den mest tips till hur föräldrar ska upptäcka om ens barn är klottrare; om den tittar på hemsidor med klotter eller har bilder på klotter i sin mobil. Ja, föräldraansvaret är väldigt viktigt och bara det faktum att polisen i huvudsak riktar sig till föräldrarna är ju ett belägg för att många av dem som klottrar inte ens är straffmyndiga.
Men vi i kommunen kan också göra saker. Allra bäst blir det om många aktörer drar åt samma håll.
Vi måste titta på hur ungdomarnas fritidssituation ser ut i Västerhaninge. Har fritidsgården rätt förutsättningar att fånga upp dessa ungdomar? Har idrotts- och övriga föreningslivet rätt förutsättningar att fånga upp dessa ungdomar?
Vi vill påminna om att Vänsterpartiet har varit proaktiva på det här området. Vi har t ex motionerat om ”öppna väggar” där man hittar lagliga vägar att utöva graffitti (vilket det ofta handlar om och som om det t ex hamnar på pendeltåg faller under klotter). Varför inte titta på ytor i kommunen där man kan göra det lagligt och uppmuntra ungdomarna att utveckla konstformen graffitti och öka förståelsen för det offentliga rummet som något som tillhör alla och att vi alla måste samsas om det och visa ömsesidig respekt. ”Öppna väggar” är både billigare och bättre än att SL ska lägga 100 miljoner/år i klottersanering.
“Öppna väggar” finns bl a Malmö, Göteborg, Helsingborg, och i flera delar av Stockholm och i många andra kommuner.
Avslutningsvis tycker vi att det var ett bra initiativ att väcka ett medborgarförslag om tryggheten i Västerhaninge.
Vi hyser inga stora förhoppningar om ett större engagemang från bolagen som äger centrum. Men det är värt ett försök.
Vi vill titta på möjligheten att sätta in trygghetsvärdar som rör sig kring Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen, där polisen själva säger att 60% av brottsligheten sker.
Vi vill att kommunen samverkar med SL, Nobina och MTR kring tryggheten kring Västerhaninge station och att vi förebygger klottret med öppna väggar och ger ungdomarna en laglig väg att utöva graffitti.
Vi anser också att frågan måste breddas och att vi ser över den totala situationen för ungdomars fritidsmöjligheter i Västerhaninge.
Vi hoppas övriga partier i kommunstyrelsen också ser behovet av ett samlat grepp kring tryggheten i Västerhaninge.
Vänsterpartiet Haninge har även ett övergripande program för ökad trygghet i samhället:
Ellen Skånberg sitter i Haninge kommuns beredning för social hållbarhet. Hennes perspektiv på dessa frågor har vi tagit med i vår kommunala budget,
För Vänsterpartiet i Haninge betyder social hållbarhet att samhället möjliggör för att alla ska ha en vardag som fungerar och att välfärden är tillgänglig för alla. I ett socialt hållbart samhälle känner människor tillit till varandra och myndigheter. Levnadsvillkoren ska vara rättvisa och jämlika för alla, från födseln till det sista andetaget.
Social hållbarhet och god folkhälsa skapas i de områden och på de arenor där människor bor, leker, arbetar och lever sina liv. Många av dessa, som skolan, bostadsområden, den omgivande miljön i form av parker och parklekar, arenor för idrott och motion, arbetsplatser och äldreboenden har kommunen ansvar för.
För att uppnå social hållbarhet måste skolan fungera för alla, från förskola till gymnasieexamen. Det är kommunens skyldighet att se till att det finns tillräckligt med resurser för att alla elever ska få det stöd de behöver för att kunna gå ut skolan med fullständiga betyg. Unga människor utan fullgjord skolgång löper en stor risk att hamna i arbetslöshet vilket leder till svårigheter att försörja sig själv. Konsekvenserna av en ofullständig utbildning riskerar att följa personen under resten av livet och leda till låg socioekonomisk status. Det är i sin tur kopplat till dålig hälsa och minskade möjligheter att vara en del av det gemensamma samhället.
Bostaden är grunden för ett tryggt liv och en mänsklig rättighet. En socialt hållbar stad måste kunna erbjuda billiga hyresrätter till dem som inte har förutsättningar för att köpa sitt boende. Ungdomar, studenter, pensionärer, låginkomsttagare och människor som önskar en mer flexibel boendeform måste ha tillgång till bra lägenheter som är lämpliga för sitt ändamål (boverket.se). Dessa bör blandas med andra typer av boenden för att skapa mötesplatser mellan människor med olika bakgrund, ålder, kultur och livssituation. Det bidrar till tillit och trygghet i området.
Bostadsområden som upplevs som otrygga och faktiskt är osäkra skapar stress bland de boende. Områden som inte sköts om där gatlyktorna inte fungerar, sopor samlas på hög och trasig infrastruktur inte åtgärdas bidrar ytterligare till ohälsa och groende missnöje. Bostadsområdet är också en viktig arena för fysisk aktivitet i form av vardagsmotion och idrott vilket är grundläggande för människors hälsa. Därför är välskötta bostadsområden med tillgång till exempelvis parker med möjligheter till träning, promenadstråk och cykelbanor viktiga för att skapa socialt hållbara bostadsområden.
Den förväntade livslängden ökar i Sverige för alla grupper undantaget kvinnor med låg socioekonomisk status där den står stilla. Vänsterpartiet kan inte acceptera att en grupp hamnar efter. För att motverka detta måste åtgärder vidtas på alla stadier i en människas liv för att jämna ut orättvisor och se till att arbetsvillkoren är hälsosamma.
Gruppen äldre är väldigt bred och består liksom alla grupper av personer med olika behov. För att alla äldre boende i Haninge ska ha ha vardag som fungerar och tillgång till välfärden när de behöver den måste kommunen erbjuda lämpliga boenden, tillgängliga miljöer där det går att ta sig fram med olika typer av hjälpmedel, sociala mötesplatser och service. Vård och omsorg måste vara av god kvalitet där brukarna kan känna trygghet till den personal som bistår dem i vardagen. Frågor som påverkar livet för alla andra grupper försvinner inte med åldern. Därför är det viktigt att även gruppen äldre har tillgång till stöd och hjälp vid förekomst av våld i hemmet, trygga mötesplatser där de inte riskerar att utsättas för kränkande behandling som rasism, homofobi eller sexism. Ett samhälle som tar väl hand om sin åldrande befolkning indikerar att vara socialt hållbart för alla invånare.
Samuel Skånberg sitter i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet. Samuel satt tidigare i kommunens hållbarhetsberedning som tog fram Haninges klimat- och miljöpolitiska program. Om det kan man läsa mer om här. Samuel har tagit fram Vänsterpartiets klimatkrav till budgeten.
Miljö- och klimatuppdarg till kommunstyrelsen
Politiskt forum för klimat- och miljöarbetet
Tidigare fanns det en miljönämnd i Haninge. Sedan den stängdes har klimat- och miljöarbetet blivit hängande i luften. Hållbarhetsberedningen startades upp förra mandatperioden med syftet att bl.a. ta fram ett klimat- och miljöpolitiskt program. När uppdraget blivit klart så lades beredningen ner.
Det finns för närvarande inget politiskt forum med fokus på klimat- och miljöarbetet i kommunen. Det är i kommunstyrelsen det hanteras och det hamnar konsekvent vid sidan av.
Vi vill skapa ett beständigt politiskt forum för att behandla frågor rörande klimat- och miljöarbetet och vara remiss när det är aktuellt. Vi tror att bästa lösningen är att inrätta en miljönämnd som ser till att det klimat- och miljöpolitiska programmet implementeras, att målen nås och som hanterar andra klimat- och miljörelaterade frågor.
Koldioxidbudget för Haninge
Sverige har tillsammans med de flesta av världens länder beslutat att agera för att den genomsnittliga temperaturökning absolut inte ska gå över 2 grader men med siktet på att inte gå över 1,5 grader. En viktig del i avtalet är att alla undertecknande länder minskar utsläppen i en rättvis takt. För att kunna uppnå målen i Parisavtalet behövs kraftfulla åtgärder för att minska våra utsläpp av växthusgaser. Det är också viktigt att ha en plan med tydliga och effektiva mål längs vägen så att vi vet att vi håller oss inom tidsplanen.
För att vi ska klara Parisavtalet kan bara en begränsad mängd koldioxid släppas ut i atmosfären. Ett bra verktyg för att säkerställa att Haninge gör vad vi kan för att nå klimatmålen och att Haninge inte släpper ut mer än vad det finns utrymme för är att ta fram en koldioxidbudget.
Järfälla kommun var först med att ta fram en koldioxidbudget och arbetar med åtgärder inom transport och nybyggnation för att minska koldioxidutsläppen med 10-15 % årligen. Arbetet att ta fram koldioxidbudgeten gjordes i samarbete med Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (Cemus) vid Uppsala universitet tillsammans med miljökonsultbolaget Ramböll.
Därför bör Haninge kommun delta i samverksansprojektet med Uppsala universitet för att ta fram en lokal koldioxidbudget för Haninge. Haninge bör också delta i närliggande relevanta projekt som Vinnovaprojektet “Digital plattform för beräkning av koldioxidbudget och simulering av samskapande av klimatåtgärdspaket”.
Skapa ett kommunalägt energibolag
Det finns goda förutsättningar för exempelvis havsbaserad vindkraft i Haninge. Priset på solceller har gått ner drastiskt och det finns gott om tak och mark att installera solceller på.
Bolaget kan ägas och drivas i samarbete med andra grannkommuner. Intresset för det bör undersökas men vi bör gå fram med initiativet även om inga andra kommuner är intresserade.
Vänsterpartiet lade en motion om att bygga en solpark. Ett av skälet som angavs till varför motionen avslogs var att det inte fanns något energibolag som kunde hantera den. Med ett energibolag så löser vi den problematiken.
Elpriserna på kommunalägda energibolag är också generellt lägre än snittet.
Energieffektivisering och energiproduktion
När det klimat- och miljöpolitiska programmet antogs så tillkom nya mål gällande energianvändningen:
År 2020 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med 2009
År 2030 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med år 2020.
Vi vill att målen ska uppnås så snart som möjligt! Det är bara bra om vi kan nå målen tidigare än bestämt. Dels för att klimatet kräver snabba och stora investeringar men också för att investeringar i energieffektivisering betalar sig.
Vi vill att Tornberget och Haninge Bostäder ökar takten och använder sig av statliga investeringsstöd och gröna lån från Kommuninvest för att finansiera så stor del som möjligt av satsningarna.
Minska utsläppen från resor och transporter
I Haninge så utgör resor och transporter runt ⅔ av utsläppen av växthusgaser i kommunen. Vägtransporter orsaker också buller och försämrad luftkvalitet. Privatbilism är ett ineffektivt nyttjande av vägar och mark. Genom att cykla och gå mer (men även att nyttja kollektivtrafiken mer) så minskar vi våra utsläpp av växthusgaser. Dessutom så rör vi på oss mer vilket är bra för folkhälsan. Det finns alltså många anledningar för att ändra på vårt resande.
Därför har vi i kommunens klimat- och miljöpolitiska program fastställt mål och delmål under fokusområdet “Fossilfria resor och transporter”. Ett av delmålen är:
“År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.
Indikator: Färdmedelsfördelning i Haninge enligt resvaneundersökningen (RVU) Stockholm.”
I Resvaneundersökningen 2015 går att läsa att sammantaget stod färdmedelsfördelning (genomsnitt för veckan) för boende i Haninge gällande kollektivtrafik, cykel och gång för 42% år 2015. I den uppföljande Resvaneundersökningen 2019 blev resultatet 39%. Det går alltså åt helt fel håll.
Något som lyfts upp i Resvaneundersökningen 2019 är att det är stora skillnader i färdmedelsfördelning beroende på tid och sammanhang i Stockholms län. Kollektivtrafik är det klart dominerande färdmedlet vid resor till skola och utbildning. Men i Haninge så görs 71% av fritidsresorna av boende med bil. Det kan handla om inköpsresor, resor till nöje, fritid, släkt eller vänner samt serviceresor och skjutsresor.
Vi behöver därför insatser för att få minska bilresorna på fritiden.
Stoppa motorvägen Tvärförbindelse Södertörn
Vi vill också att den planerade motorvägen Tvärförbindelse Södertörn ska stoppas. Projektet är en katastrof för klimatet som inte kommer att lösa de utmaningar som Södertörn har. Vi måste motverka massbilismen och göra det lättare och enklare att ta pendeln, bussen, cykeln eller gå. Vi måste kraftigt minska bilåkandet och använda oss av många olika verktyg för att lyckas med det. Det är låginkomsttagare och de som är mest utsatta som kommer att påverkas mest negativt av klimatförändringarna. Av den anledningen är det viktigt att infrastrukturprojekt går i linje med klimatmålen så att klimatförändringarnas omfattning och påverkan begränsas.
Ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv så borde Trafikverket satsa på infrastruktur för kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik då kvinnor och låginkomsttagare nyttjar det i större utsträckning.
Buller och luftföroreningar tenderar också att slå ojämlikt. Så var det med Förbifart Stockholm och så ser det ut att bli även här. I Masmo och Fittja kommer befolkningen att påverkas.
Dagens ETC skriver att projektet ha måttliga till stora negativa konsekvenser för människors hälsa. De lyfter att av alla luftföroreningar i stadsluft har partiklarna starkast koppling till negativa hälsoeffekter. Långtidsexponering för låga halter orsakar hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa. De orsakar bland annat astma och försämrad lungutveckling hos barn. Dessa sjukdomar är redan vanligare i de områden som kommer att drabbas hårdast av utsläpp från den nya tvärförbindelsen än i rikare områden.
Skydda värdefull skog och natur
Skydd av mark med höga naturvärden är viktigt. Hösten 2017 så antog kommunfullmäktige det klimat- och miljöpolitiska programmet. Vänsterpartiet var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen som tog fram programmet och såg till att målen fortsatte hållas höga trots att det fanns partier som ville sänka ambitionerna, specifikt kring skydd av värdefull natur.
Vi har en åtgärdsplan inom kommunen och den ska följas. Vi vill så snart som möjligt skydda Högstaskogen och Nordankärrsberget som naturreservat. Vi vill också utreda möjligheten att skydda Norrbyskogen som naturreservat eller biotopskyddsområde. De gröna kilarna och gröna samband ska värnas i stadsplaneringen.
Vi skjuter till extra resurser (utöver de kompensationer som kommunstyrelsen får för pris- och löneökningar) just för att kunna växla upp klimat- och miljöarbetet.
Billiga och klimatsmarta hyresrätter
Nästan 40 procent av all energi som används i Sverige går till byggnader. Det motsvarar ungefär lika mycket energi i form av elektricitet, fjärrvärme och bränslen som hela industrisektorn. Därför är det viktigt med klimatsmarta bostäder och lokaler.
Vänsterpartiet fick i förra mandatperioden i förhandlingar igenom att kommunstyrelsen ska verka för att det ska byggas minst 200 billiga och klimatsmarta hyresrätter och att Haninge Bostäder ska vara en aktiv part i det arbetet. Det arbetet måste fortsätta och växlas upp.
Haninge Bostäder måste bygga många fler billiga hyresrätter. Vi ligger långt under snittet i länet gällande allmännyttiga bostäder per 1000 invånare.
Bostadsbristen är akut! Det är inte dyra bostadsrätter som behövs. Det är billiga hyresrätter som folk kan ha råd med som behövs. Vänsterpartiet fick i förra mandatperioden igenom att Haninge Bostäder sänkte sina inkomstkrav för att man ska kunna få ett kontrakt.
Miljö- och klimatuppdrag till kommunstyrelsen:
Ta fram en gångplan
Ta fram förslag på hur kommunen kan underlätta för kommuninvånarna att minska bilresor på fritiden
Öka takten i att skydda mer värdefull skog och natur
Utred inrättandet av en miljönämnd
Uppdra till Tornberget att sätta upp solceller på nya och befintliga byggnader som kommunen äger
Uppdra till Tornberget att öka takten med energieffektivisering
Uppdra till Tornberget att bygga i trä
Miljö- och klimatuppdrag till stadsbyggnadsnämnden
Gröna städer och klimatsmart stadsplanering
Klimathänsyn ska finnas med redan i stadsplaneringen, både i större och mindre skala. Vänsterpartiet vill se klimatsmarta stadsdelar där man rustar hus att vara mer klimatsmarta, väljer grön el, gör gatorna bilfria och startar odlingar till området och liknande. Det gör våra städer mer hållbara och skapar förutsättningar för var och en att tillsammans kunna bidra till omställningen.
Underlätta för cykling
Mer än var tredje Haningebo kan cykla till jobbet på en kvart och hälften skulle kunna göra det på en halvtimme. Trots det tar bara 2 procent av Haninges befolkning tar cykeln. Det finns alltså en otrolig potential i att öka cyklingen för att minska bilåkandet.
Av den anledningen måste det göras stora investeringar i cykelvägnätet. Kommunens cykelplan måste implementeras omgående. Och cyklisters åsikter, erfarenheter och idéer måste tas tillvara. Därför vill vi införa ett cykelråd där tjänstepersoner från kommuner, cykelföreningar, miljöorganisationer och privatpersoner kan vara med i för att tillsammans ta fram förslag för utbyggd och förbättrad cykling.
Värna den biologiska mångfalden
Den biologiska mångfalden är grundläggande våra förutsättningar för överlevnad och välfärd. Det innebär att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter och en stor genetisk variation. Den biologiska mångfalden minskar dessvärre år efter år. Både växter och djur hotas.
Naturvårdsverket listar fyra huvudsakliga hot mot den biologiska mångfalden:
Habitatdegradering eller -förstörelse, det vill säga att livsmiljön för djur, växter eller svampar försämras eller försvinner genom till exempel åtgärder i de areella näringarna (jord- och skogsbruk) eller ändrad markanvändning. Det kan också handla om att livsmiljöerna delas upp – fragmenteras – i för små delar genom till exempel utbyggnad av vägar.
Föroreningar, som direkt kan påverka förekomsten av djur, växter eller svampar, eller försämra deras fortplantningsförmåga. Effekterna av kvicksilver, PCB och DDT på till exempel rovfåglar är ett exempel på detta, och samtidigt ett exempel på ett miljöproblem som har minskat i Sverige tack vare bra miljöarbete.
Överutnyttjande/ohållbar jakt eller fiske, det vill säga att människan jagar eller fiskar mer än vad vilt- eller fiskstammen tillväxer. Exempelvis har både älg och rådjur varit närmast utrotade i Sverige tidigare på grund av hårt jakttryck.
Invasiva främmande arter, det vill säga att arter som har introducerats av människan orsakar problem för den inhemska biologiska mångfalden genom konkurrens om resurser, predation eller sjukdomar. Lupiner och mink är några exempel på invasiva främmande arter.
Naturskyddsföreningen lyfter just avverkning av skog som ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Därför är det av stor vikt att vi skyddar skog, bevarar och stärker de gröna svaga sambanden och planerar för skog och natur i stadsplaneringen.
Vi behöver skydda pollinatörerna – bin och humlor. Gifter från besprutning, matbrist, ett förändrat landskap och klimatförändringar hotar våra bin och även andra pollinatörer. Samtidigt är vi helt beroende av bin och andra insekters livsviktiga arbete för att livnära oss.
Ungefär en tredjedel av den mat vi människor äter är pollinerad av dem. Om denna utveckling får fortsätta kommer den att få allvarliga konsekvenser för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Bristen på vilda blommor är en av de största orsakerna till varför bin och andra pollinerande insekter minskar.
Det finns många enkla insatser som kan vända trenden och hjälpa våra pollinatörer. Det går t.ex. Att odla nektarrika växter, skydda eller odla värdväxter, bygga insektshotell och humlebon samt ha vatten i parker och trädgårdar för törstiga pollinatörer. Delar av gräsmattor på kommunal mark skulle kunna bli ängar. Att dessutom upphandla ekologisk mat samt att välja bort kemiska bekämpningsmedel är naturligtvis andra viktiga insatser.
Minska p-talen
Vi ska inte bygga och planera samhället så att det uppmuntrar bilåkande. Vi måste motverka massbilismen och göra det lättare och enklare att ta pendeln, bussen, cykeln eller gå. Vi måste kraftigt minska bilåkandet och använda oss av många olika verktyg för att lyckas med det. Att justera parkeringstalen är ett sätt.
På Klimatkommunernas hemsida så kan man läsa följande om parkeringsnormen och flexibla parkeringstal:
“Är normen, som varit vanligt hittills, uppemot en parkeringsplats per lägenhet eller rentav mer, så stimuleras fortsatt bilägande. Är kommunen flexibel och låter byggherren etablera färre p-platser om det finns tillgång till andra mobilitetslösningar, stimuleras byggbolagens kreativitet. Plötsligt ligger det i deras intresse att se till att de boende har tillgång till bilpool, eldrivna lådcyklar eller nära till kollektivtrafiken.”
Här har vi ett enkelt sätt att bygga Haninge för att uppmuntra kollektivtrafik, cykel och gång. Det finns mycket inspiration att hämta från Örebro och från Boverkets vägledning.
Uppdrag till stadsbyggnadsnämnden:
Öka takten i implementeringen av cykelplanen
Inrätta ett cykelråd
Minska parkeringstalen där resbehovet är lågt och/eller lätt kan göras utan bil
Inför fler bilfria vägar i centrumen
Ta fram en åtgärdsplan för att rädda bin och andra pollinatörer
