Författare: haninge

Lär känna våra förtroendevalda – William Endymion Friström

Skrivet av haninge den 6 maj, 2020. Postad i Antirasism, Feminism. Inga kommentarer till Lär känna våra förtroendevalda – William Endymion Friström

Vänsterpartiet växer – vi blir fler och fler! I Haninge växer medlemsantalet och våra mandat i kommunfullmäktige ökade i och med valet 2018. Vi fick också representation i fler nämnder. Det politiska arbetet bärs upp av våra förtroendevalda som arbetar för ett rättvisare och mer hållbart Haninge.

I det här blogginlägget får vi lära känna William Friström mer, en av våra hårt arbetande kamrater:

Jag kom in i politiken när jag var runt 16 år genom ung vänster. Jag hade redan i tidig ålder ifrågasatt framförallt orättvisor och religion. När en vän sedan ville berätta hur knasiga hen ansåg att ung vänster var (de vill inte ha läxor) så bestämde jag mig för att kolla upp mera och på den banan blev det. Det finns många termer som du kan placera på mig, exempelvis socialist, feminist, antirasist, revolutionär och liknande. Det viktigaste för mig är att utveckla samhället från en borgerlig/liberal demokrati till en faktisk, även i praktiken, demokrati. Denna kamp tror jag görs bäst just, feministiskt, socialistiskt, antirasistiskt och revolutionärt.

Jag valde till slut att kämpa inom Vänsterpartiet efter att ha varit aktiv i andra organisationer utomparlamentariskt (som ung vänster och facket) då jag tror att det är här jag för stunden kan göra mest nytta. Vänsterpartiet kämpar parlamentariskt såväl som utomparlamentariskt för ett ekologiskt hållbart samhälle för människor av människor på en vetenskaplig grund. Vårt slagord “av var och en efter förmåga. Åt var av en efter behov.” är något jag verkligen tror är det bästa sättet att organisera ett samhälle. Jag anser också att det är viktigt att utgå från vetenskap så att sannolikheten för att du gör rätt är så stor som möjligt.

Lite mer konkret fakta är att jag nu bor i Hemfosa. Mina erfarenheter från arbetslivet är framförallt som vårdbiträde, trädgårdsarbetare och hotellreceptionist. Jag studerar dock nu för att bli bibliotekarie vilket jag själv ser som otroligt häftigt.

Min gruppledare frågade mig även om vad jag skulle säga till andra som står och tvekar om de ska med i Vänsterpartiet eller ej. Mitt korta men korrekta svar blir att med vänsterpartiet så får du möjligheten att påverka samhället med en organisation som gör skillnad. Det är det enda socialistiska och feministiska partiet i riksdagen och vill du flytta samhället mot dem målen så är Vänsterpartiet den största kraften för en sådan förändring. Partiet är även tydligt och aktivt antirasistiskt och miljömedvetet. Så vad väntar du på? :)

”Äldreomsorgens fantastiska personal, utan er skulle Haninge gå under”

Skrivet av haninge den 4 maj, 2020. Postad i Äldreomsorg, Personal, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till ”Äldreomsorgens fantastiska personal, utan er skulle Haninge gå under”

När Haninge äldreomsorg drabbas av den största kris någonsin, vilka står då på våra barrikader och jobbar? Självklart är det äldreomsorgens fantastiska personal. Trots risk för sin egen hälsa och sin familjs hälsa. Jag, Åsa Bååth ledamot i äldrenämnden och kommunfullmäktige, har varit i kontakt med personal på olika nivåer och Kommunals skyddsombud på flera sektioner för de kommun anställda och för personal på privata boenden.

Personal i äldreomsorgen i kommunen, som i maj 2019 vart utkastade från äldrenämnden av ordförande Martin Strömvall (KD) och mycket nedvärderande bemött är nu hjältar. Personal som i möte i januari 2020 berättade för Jonas Sjöstedt partiledare V, om stora brister, dåliga scheman, minimi-bemanningar och stor sjukfrånvaro. Personal som slagit larm om stora brister innan denna pandemi.

Hur hamnade vi här från att vara världsledande i äldreomsorg på 80-talet till att våra äldreboenden i en pandemi blir dödens väntrum? Orsaken är den nyliberalismen som startade nedskärningarna. Den offentliga verksamheten får inte kosta. Bengt Westerberg ledde arbetet med nedskärningarna. Man tog bort flera yrkesgrupper, alla skulle ha lägst kompetens som undersköterska. Resultatet var förkortning av utbildningen och idag har det hamnat på distansutbildningar till undersköterskor. Dagens kunskapsnivå ligger på den nivå som utbildade sjukvårdsbiträden hade tidigare. Sedan har man fortsatt i samma anda fram till idag. En annan faktor har kommit till, det är den stora privatiseringsvågen. Lägst bud vinner upphandlingarna. För riskkapitalister är Sverige en guldgruva, varje demensdiagnos är ett dollartecken för dem. Här är vi unika på ett dåligt plan för inget annat land ger tillgång till så stora vinster för företag, på säkra inkomster som våra skattepengar.

Bolagen måste skapa vinst och den fås fram genom att spara på material, mycket låg bemanning och skyddsutrustning. Lönerna är mycket låga ca 2300 kr lägre än kommunernas för undersköterska. Man har svårt att få utbildad personal och det leder till stora brister i hygienkunskap. Man har inte höjt bemanningen trots behovet av mer avancerad omvårdnad har höjts. Insynen är dålig för ingen vill engagera sig fackligt för motstånd hos arbetsgivaren. Det blir vattentäta skott, vad som händer är omöjligt att veta.

Smittan som inte skulle få ta sig in på våra äldreboende, och i hemtjänst ökar. Haninge utmärker sig genom att ha högst % dödlighet i Södertörn, av de som får smittan och insjuknar. Det finns en rad faktorer som bidrar till detta.

Genomströmningen av timvikarier ser i stort likadant ut på olika boenden. Det finns en högre grad på ett par boende. När du är timanställd har du ingen sjuklön och risken finns att man jobbar med symtom. Man överlever inte utan pengar. Personal som är symtomfria får jobba övertid och även bli in beordrade när det saknas personal, dubbelpass på dubbelpass. Och personalen faller som dominobrickor och insjuknar. Ju mer man exponeras mot viruset desto större risker att få det och bli mycket sjuk.

Inom den kommunala äldreomsorgen har man infört helgbemanning, 2 personal dagtid, även på vardagar. Detta trots att själva omvårdnadsmomenten tar mycket längre tid hos de som är svårt sjuka och den skyddsutrustning som ska tas på och av. Man ska även försöka skydda de boende som inte smittats. Det är allmänt känt hur motoriskt oroliga personer med demens sjukdomar är och därigenom hur stor risk det är att de går in till någon smittad. Om den goda kunskapen och viljan finns kan man tillfälligt omorganisera avdelningarna och skilja på smittade och osmittade. Vid en pandemi av dödligt virus sätts vissa regler ur spel om vi ska klara det och jag tror anhöriga inte skulle sätta stopp för tillfälliga omförflyttningar. Man måste höja bemanningen så någon finns som kan ta hand om de som inte är sjuka i Covid-19.

Stora brister finns kunskapsmässigt hur man använder skyddsutrustning. De stora skillnader märks när provtagare från Regionen kommer i sina rymddräkter och de skydd vårdpersonalen har i omvårdnadsarbetet. Tunna pappersskydd för munnen som ger en falsk trygghet.

Vid misstanke om smitta hos boende med Covid-19 ska en sjuksköterska eller gruppchef, som inte går in i rummet, bekräfta misstanken. Innan dess får inte skyddsutrustning användas Jag ställer mig mycket tveksam till att gruppchefer har den medicinska kompetensen, eftersom jag vet några gruppchefer och där finns inte det kunnandet.

När man har Covid-19 är följden mycket svåra andningsproblem och det är ett fruktansvärt hälsotillstånd som i sin behandling behöver syrgas. När någon i boende blir smittad ställer läkaren diagnos genom telefon och ska då göra bedömning om provtagning för Covid-19 eller palliativ vård. Trots att det finns platser på IVA-avdelningar på sjukhusen bedömer man äldre personer att de inte ska skickas in. Detta strider mot de riktlinjer Regionen gjort. Riktlinjen är att alla med stora andningsproblem har rätten till intensivvård. Inte förrän intensivvårdsplatser saknas ska man göra prioriteringar. Detta är en allvarlig åldersdiskriminering!

Haninge kommun införde besöksstopp på samtliga äldreboenden när regeringen gick ut med en stark rekommendation. Den ansvarige är verksamhetschefen om någon ska få dispens under speciella omständigheter. På vissa boenden är det väldigt många dispenser och anhöriga som inte respekterat besöksförbudet har istället beställt färdtjänstresor till boende. De har åkt på besök utanför det stängda boendet. Situationen blir att man kommer tillbaka till boendet och kan ha med sig smitta och utsätta andra sköra boenden och personal. Detta är det mest vansinniga som förekommit. Jag kan förstå om någon har kort tid kvar av sitt liv att man vill ge dispens för besök, men då måste det finnas trygga vägar att slussa in den besökande på. Frågan kvarstår om en verksamhets chef ska få ta det beslutet att riskera att införa ett dödligt virus i verksamheten? Detta har skett vid upprepade tillfällen. Kan det vara en förklaring till att ett boende sticker ut med hög dödlighet på kort tid?

Vad händer med personalen som får uppleva och ta hand om så många som avlider? På ett boende får man en närmare relation och mer personlig. Man har även sin egen stress att hantera när risken är överhängande att bli smittad. En personal uttryckte en önskan att när detta är över ska man gråta och krama varandra. Jag anser att det ska finnas stödjande obligatoriska krissamtal hela tiden. Många biter ihop och visar inte vad som känns inombords för det finns inte utrymme att bryta ihop.

Sen sticker ett boende ut på ett mycket positivt sätt där ingen Covid-19 smitta finns. Vid ett samtal med verksamhetschefen berättar hon om deras strategi. När man kommer in i byggnaden går man direkt till toalett som finns vid entren och gör noggrann handtvätt och spritning, sedan får man gå dit man ska. Det är liten personalomsättning och därför få timvikarier. Egen personal tar extra pass vid sjukdomsfall. De har mycket låg höjning av sjukfrånvaro talet. En annan orsak kan också vara att personalen bor i närområdet, går eller cyklar till jobbet och kan därför undvika smitta på kollektivtrafiken.

Om någon boende tvingats lämna boendet pga sjukhusbesök med inläggning så är de testade av sjukhuset innan de kommer tillbaka. Vid hemkomst som en säkerhets åtgärd är de isolerade på sitt rum några dagar och man använder skyddsutrustning. Efter ett nytt negativt prov så är den boende välkommen ut i verksamheten igen. För övrigt har man inga besök och inga dispenser. Ingen anhörig har reagerat negativt och velat komma på besök.

Haninge kommun ska nu satsa på specialteam inom hemtjänst och speciell Corona-avdelning på Hagagården, som inte har kontakt med övriga enheter. Även att fler personal anställs med fasta vikariatstider. Hoppet ligger i att dessa åtgärder stoppar upp dödligheten bland våra äldre.

Nu har vi fått ett skrämmande resultat av äldreomsorg driven i nyliberal anda. Privata företag kan inte hantera samhällets behov. Tyvärr har Haninge kommun följt den privata linjen och har nu samma problem. Låg bemanning, många timanställda, sjukfrånvaro och brist på adekvat hygienkunskap

Vänsterpartiets krav är ett stopp på avregleringar så staten har full insyn och kan använda lagar och regler för att styra samhällets utveckling som det mår bäst av. Statliga stödpaket måste villkoras och öronmärkas så de inte hamnar i företagarnas fickor.

Vänsterpartiet kommer fortsätta sitt arbete att för äldreomsorgen i Haninge kommun ska drivas i egen regi, ökad bemanningstäthet och bättre arbetsvillkor för äldreomsorgspersonalen gällande löner och modernare arbetstider. Även driva frågan om mer insyn i de privata företagen som driver hemtjänst och äldreboenden.

Åsa Bååth vice gruppledare Vänsterpartiet

Carina Wellton 1964 – 2020

Skrivet av haninge den 3 maj, 2020. Postad i Sjukersättning, Vänsterpartiet 100 år, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Carina Wellton 1964 – 2020

Carina Wellton In memoriam

20 februari 1964 – 26 april 2020

Tänk på Carina Welltons minnesfond till förmån för Solrosuppropet och en mänskligare sjukförsäkring.

Lämna gärna en sista hälsning till Carina i lokaltidningen Mitt i Haninge.

Fler hyllningar till Carina kan också läsas här: Arbetet, Solrosuppropet, Flamman, Feministiskt perspektiv, Jonas Sjöstedt, Nooshi Dadgostar & lillasysters hyllning på Netstyle.

Carina Wellton har lämnat oss, det känns tungt. Hon var en kämpe med stor energi. Aktiv vänsterpartist och känd för sitt envisa arbete för en mänsklig sjukförsäkring. Vi kommer att sakna dig!

Jonas Sjöstedt

Det finns dagar som är gråa. Det finns dagar som är trista. Och sedan finns det dagar som är så eländiga att man önskar att de aldrig fanns.

Vår kära ordförande Carina Wellton gick bort på eftermiddag söndagen den 26 april.

En oerhörd smärta för hennes make Erik, hennes mor, barn, barnbarn, nära och kära, som vi känner kolossalt starkt för.

Carina var en virvelvind genom livet. De vars liv hon berört och påverkat till det bättre kan räknas i tusentals och det är en förlust som rör många. Det är en förlust som känns i partiet, i Solrosuppropet, hos arbetarrörelsen i stort, och för alla människor som strävar efter ett rättvisare samhälle har en mycket stark röst tystnat.

För partiet i Haninge var hon ett vallokomotiv i fyra valrörelser; 2014, 2018 samt EU-valen 2014 och 2019. Och varje dag däremellan också. Vi fick gå i skift för att hänga med i hennes tempo!

Hon beskrev sig själv som en person med funktionsvariationer. Det enda vi andra i partiet märkte av var att ibland gick det i 180 och ibland i 200. Det måste vara den variationen hon menade.

Carina hade en egen stil; medan den högra näven var knuten höll den vänstra i ett champagneglas.
Alltid, alltid stridbar – alltid, alltid fabulous!

Carina & Solrosupproret

Carina Wellton var med och startade föreningen Solrosuppropet.se i den form den fortfarande finns.
Med sin styrka, engagemang och otroliga värme var hon från början en självklar ordförande för oss och var det sedan under hela tiden.

Lisbeth Lippe Forsberg, Anette Forssander, Lotta Larsson, Christine Holmberg och Ina Hallström

Carina Wellton var med och startade föreningen Solrosuppropet 2012, och som ordförande har hon varit en röst för utförsäkrade och en ständig granskare av försäkringar som påverkar långtidssjukskrivna.

Hon hade själv en kronisk neurologisk sjukdom sedan 1998. Innan dess hade hon jobbat många år som konditor och motorcykelmekaniker.

Solrosuppropet härstammar ur gräsrotsrörelsen Påskuppropet som 2011 samlade tusentals landet runt i protest mot utförsäkringarna. Ett år då tiotusentals personer utförsäkrats och fråntagits rätten till vår gemensamma välfärd.

Hur hennes engagemang i Solrosuppropet började skriver Carina:

Hade en nära vän som for väldigt illa av sin utförsäkring. Därför engagerade jag mig 2010 i Påskuppropet. Först bara på Facebook, sen som talare 2011 i Stockholm. Ordförande sedan föreningens start 2012. Har själv varit sjuk sedan 1998.

Carina Wellton

Carina & Vänsterpartiet

Carina gick med i Vänsterpartiet i Haninge 2012 där hon genast förde med sig en känsla av nyväckt entusiasm för en förening som då behövde ett tillskott av energi och kamplust. Det dröjde inte länge innan Carina valdes in i föreningens styrelse där hon snart förklarade sig intresserad av att ta uppdraget som ordförande.

Som ordförande blev Carina kvar ända till och med 2018. Under denna period fick partiföreningen ett stort uppsving, med många nya medlemmar och en stor aktivitet på många områden. Till detta bidrog Carina i mycket hög grad genom sin optimism, energi och kamplust – ”hur svårt kan det va” är ett uttryck som vi ofta hörde från Carina när vi stod inför olika slags beslut…

Något som kännetecknade Carina var en stor dos av samhällsengagemang, inte minst i sin roll som ordförande och inspiratör till funkisnätverket ”Solrosuppropet”. På samma sätt var hon en källa till aktiviteter och ”jävlaranamma” för vårt parti i Haninge. Hennes envishet, uppslagsrikedom att hitta nya sätt att lyfta politiska frågor och också att vara med i att genomföra våra beslut var karakteristiskt för Carina.

Några exempel på möten och sammankomster där Carina var en mycket drivande kraft lokalt var de årligen återkommande Brandbergsfestivalen 6 juni och Haningedagen senare under hösten där Haninges alla föreningar medverkade på olika sätt. Och lita på att Carina satte avtryck på våra tält, banderoller och bokbord – överallt kunde man se Carinas färggranna uppenbarelse och aktiva sätt att förmedla våra budskap. Trots sina begränsningar i rörelseförmåga och muskelstyrka tog hon alltid del i det praktiska genomförandet av allehanda manifestationer.

Andra tillfällen där Carina tog initiativ till ett aktivt deltagande var Vänsterdagarna i Malmö och Göteborg, kongresserna och distriktsårskonferensen där hon argumenterade för några av sina hjärtefrågor.

Carina medverkade vidare med konstruktiva synpunkter på de årliga träffarna för närliggande partiföreningar som hålls på partiets kursgård i Syninge.

Ett annat lyckat evenemang med Carina som drivande var det bostadsseminarium vi genomförde 7 okt 2015 med fokus på klimatsmarta och billiga hyresrätter.

Inför Internationella kvinnodagen 8 mars och 1 maj kunde vi alltid se Carina i spetsen för demonstrationer i sin rullstol, ofta iklädd stilenlig och färgrik klädsel, försedd med aktuella plakat och inte sällan en megafon där Carinas röst introducerade Internationalen eller andra eggande ramsor.

På julfesterna i början av december hade Carina alltid förberett en aktuell quiz som förgyllde tillfället, inte sällan kunde vi också avnjuta något gott bakverk som hon hade åstadkommit hemma i köket i Landfjärden. Detta i sin roll som f d konditor, en av många yrkesroller som Carina har antagit under årens lopp. Bland annat var Carina Sveriges första kvinnliga mc-mekaniker innan hon i slutet av 90-talet drabbades av den neurologiska muskelsjukdom som följde henne resten av livet.

Andra tillfällen där vi kunde räkna med Carina som aktivist var de röda lördagar som vi började med i Jordbro hösten 2015. Inför EU-valet och riksdagsvalet 2014 var Carina förstås en ledande aktör, med bl a Blåsorkestern som formidabel inspiratör ute i bostadsområdet i Jordbro.

Vid flera tillfällen samlades vi ute hos Carina i Landfjärden inför olika slags aktiviteter. Det kunde gälla att klistra affischer, ta fram lokala handlingsprogram eller diskutera politik inom olika arbetsgrupper. Där fick vi då ta del av maken Eriks vällagade lunch medan eftermiddagens kaffe oftast ledsagades av Carinas hembakade kakor eller andra bakverk.

För det interna styrelsearbetet i partiföreningen tog Carina som ordförande ett stort ansvar för att skapa förutsättningar för att alla skulle kunna medverka utifrån sina egna förutsättningar. Några av hennes egna hjärtefrågor var feminism – inte minst internfeminism – arbetsrättsliga aspekter, bostadsfrågan, kulturens roll i samhället och funktionhindersrörelsen. Carina tog också flera initiativ till att utbilda föreningen bl a i feministiskt självförsvar.

Carina tog vidare, så långt henne ork och tid räckte till, mycket aktiv del i att uppdatera hemsida och sociala medier. Likaså att hålla kontakt med representanter olika partier och föreningar, som ett led i en ständigt pågående dialog för det politiska arbetet i samhället.

Som alla nog förstår är Carinas bortgång en enorm förlust för Vänsterpartiet i Haninge. Carinas obändiga energi, engagemang och omvittnade arbetsförmåga kommer att saknas. Hennes ständiga beredskap till att ställa sig i spetsen för allehanda aktiviteter till stöd för en progressiv politik berörde många.

Carina besatt en okuvlig optimism som, tillsammans med hennes glädje, vänfasthet och ofta burleska humor medförde en aktivitet som gör att partiet fått ett brett erkännande för sitt politiska arbete. Detta kommer att vara ett bestående intryck av den tid som Carina lät oss ta del av hennes inspirerande ledarskap i Vänsterpartiet i Haninge.

Carina & musiken

Carina älskade musik. Musiksmaken var bred, men det anades en bakgrund i punken och rock av mer rebellisk art.

Hon gillade gamla punk, som bl a fanns med på samlingsplattan med kanske den bästa skivtiteln i historien: Vägra raggarna benzin.

Hela Thåström-katalogen, inklusive Ebba och Imperiet, gillades skarpt. Men även tidigare band som Pink Floyd och Queen finns med i skivbacken.

Patti Smith -People have the power gick varm på torgmötena under valrörelserna.

Ur musiken kan mycket styrka hämtas. Punken var ju en urkraft för en marginaliserad del av 60-talisternas ungdomsgeneration. Inte minst för ungdomarna i förorten.

Men också mycket tröst i en situation som denna. I bland kan man låta rocklyriken sätt ord på vad man känner i stunder av sorg. Få är så träffsäker som Kate Bush i Running up that hill:

Ooh, there is thunder in our hearts
Say, if I only could
I’d make a deal with God
And I’d get him to swap our places
I’d be running up that road
Be running up that hill
With no problems
With no problems

Det bästa versionen står att finna i en cover gjord av Placebo.

Nu lever Carina vidare i oss. I våra minnen och tankar.

Och man kanske i sammanhanget får kosta på sig en dröm; att Carina – fri från alla eländiga sjukdomar – skulle få sätta sig på hojen en sista gång och få uppleva friheten att dundra iväg längst med landsvägarna. I hörlurarna har hon Manic Street Preachers på högsta volym.

Orthodox dreams and symbolic myths
From feudal serf to spender
This wonderful world of purchase power

Ride in peace

Civilsamhället i Haninge kräver politisk handling för att stödja ensamkommande

Skrivet av haninge den 28 april, 2020. Postad i Flyktingpolitik, Internationell solidaritet, Socialpolitik, Solidaritet. Inga kommentarer till Civilsamhället i Haninge kräver politisk handling för att stödja ensamkommande

(Bilden är från en manifestation av Ung i Sverige. Fotograf Helen Alfvegren, CC-BY-2.0)

Hela samhället drabbas hårt av Corona-krisen. Gamla som unga drabbas, arbetare, barnfamiljer, arbetslösa, sjuka och hemlösa.

Det är de fattigaste som drabbas allra hårdast. Det är de med lägst inkomst och osäkrast anställning som drabbas hårdast. Därför var Vänsterpartiet tidigt ute och föreslog åtgärder i Haninge. Vi lade ett speciellt fokus på hemlösa som drabbas extra hårt.

Vi påtalade tidigt vikten av att inkludera civilsamhället i det här arbetet och stödja deras arbete, dels för att de gör ett otroligt viktigt arbete men också för att de har kontakt med de som drabbas hårdast och kan därför ge speciell insyn.

Nu har Haninge frivilliga familjehem skickat ett brev till partierna i Haninge kommunfullmäktige. Det går att ladda ner och läsa här. Vi har också lagt in texten nedan.

Brev från Haninge frivilliga familjehem

Till samtliga partier i Haninge kommunfullmäktige.
Nu behövs politisk handling till stöd för ensamkommande!

Från framtidstro till förtvivlan.

Den 19 mars i år bjöd vi in allmänheten till ”Ensamkommande – en resurs för Sverige och Haninge”. Syftet med mötet var att ensamkommande ungdomar/unga vuxna skulle berätta om sina studier, extrajobb och framtidsdrömmar. Här skulle ungdomarna visa på vad de kan och vill bidra med i samhällsbygget

Men vi ställde in mötet. Ännu en gång förbyttes framtidsdrömmarna till mardrömmar genom Covid-19 utbrottet och dess ekonomiska, sociala, medicinska och personliga konsekvenser:

Studierna har förlagts på distans vilket medför svårigheter för de ungdomar som saknar bostad och lever ambulerande och därför inte kan vara uppkopplade.
Skolmaten, som för en del är det enda säkra målet mat om dagen, försvann.
Genom Migrationsverkets neddragna handläggning hamnar ungdomar som skulle fått en förlängning på gymnasielagen i ett vacuum. Tiden för uppehållstillstånd går ut och de vet inte när de får sin förlängning. Vissa hamnar igen i närmast papperslöst tillstånd.
Kommunen ger inte förskott på förmån eftersom man formellt är tillståndssökande, inte asylsökande och då har inte kommunen någon laglig skyldighet att ge stöd.
De som skulle ta sin studentexamen i vår vet inte om de kommer att få den och uppfyller därför inte nu gällande krav för fortsatt uppehållstillstånd. Villkoret är ju godkänd utbildning och jobb inom 6 månader.
Coronaviruset skapar rädsla på ett helt annat sätt än för svenska ungdomar. Många ensamkommande har sett anhöriga gå bort i sjukdomar som i fattiga samhällen är dödliga på ett annat sätt än i Sverige.

Ge uppehålls- och arbetstillstånd nu!

Gymnasielagen är inte förenligt med en samhällskris. De redan krångliga och orättvisa villkoren blir nu helt absurda.

Covid-19 har ställt många beslut och planer på ända. Just därför måste vi använda kreativt tänkande för att lösa uppkomna problem och ta tillvara alla resurser som finns.

Uppehålls-och arbetstillstånd skulle i ett slag förvandla ungefär 10 000 unga vuxna från problem till resurs och givetvis ska det också gälla de familjer som fastnat i ett tomrum mellan Sverige och Afghanistan.

Afghanistan tar för övrigt inte längre emot några från Sverige.

Enligt migrationsverkets landinformation 2020-04-07 om Afghanistan så är prognosen att det värsta scenariot är på väg att inträffa i och med att förhandlingarna med USA brutit samman och på grund av coronakrisen.

Ert stöd behövs!

Lokalt behövs beslut om att:

Kommunen ger ekonomiskt bistånd åt de som nu ofrivilligt blivit ”tillståndslösa”
Matpaket kan hämtas vid skolorna
Datorarbetsplatser erbjuds de som bor så att de inte har tillgång till wifi
Frågan om hur man får ut sin studentexamen löses – för alla ungdomar!

På riksplanet:

Uppehålls- och arbetstillstånd till alla ensamkommande som varit i Sverige i 1 år.
Återinför permanenta uppehållstillstånd som huvudregel.
Återinför synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter samt övrigt skyddsbehövande som skäl för uppehållstillstånd.

Så här skriver en av de ungdomar som skulle talat på mötet den 19 mars:

”Jag och mina hundratals landsmän kom som minderåriga till Sverige i slutet av 2015. Jag var 14 år. Vi lärde oss svenska språket, Sveriges regler, lagar och svenska normer och värderingar och började leva precis som alla andra svenska medborgare tills vi förlorade alla våra rättigheter för att Migrationsverket inte trodde på att våra liv var i fara. Trots att hela Afghanistan är i kaos och inte vill och kan ta emot några avvisade längre, trots coronavirus i hela världen som har gjort livet ännu svårare för de redan allra mest utsatta grupperna, jagar Sverige oss och sätter oss i förvar fastän vi inte har gjort den minsta brott och fast vi har utbildat oss i de yrken Sverige behöver.

14 dagar innan jag fyllde 18 år fick jag ett brev från migrationsverket att jag skulle lämna landet inom en månad. Men jag fortsatte att studera trots att jag blev hemlös och utan andra pengar än det jag fått från hjälporganisationer. Nu i vår ska jag ta studentexamen på ett teoretiskt nationellt program.

Det bästa win- win strategin är att de ensamkommande får amnesti, så att det undviks att ett parallellsamhälle skapas där människor bor isär och utnyttjas på ett negativt sätt. Vi kan istället ge något gott tillbaka till samhället på grund av våra kompetenser samtidigt som vi själva kommer kan få ett gott liv.”

Vi åberopar vår statsminister om hur vi alla behövs i kampen mot Covid 19:
”Vi ska ta oss igenom detta som ETT land, ETT samhälle”

Haninge frivilliga familjehem 2020-04-15

Styrelse och övriga förtroendevalda
Carin Flemström
Nina Randone
Malin Diallo
Flavio Semeraro
Carina Kemi
Matts Wallin, repr Österhaninge-Dalarö Röda Korskrets
Janine Wenzel, repr Haninge Pastorat
Annica Ström, repr Rädda Barnen Haninge
Maud Edgren Schori
Birgitta Engblom-Danielsson
Pia Engström

Vänsterpartiets kommentarer

Vi är tacksamma för brevet från Haninge frivilliga familjehem och håller med dem om att det behövs ordentliga politiska beslut. Vi tycker att det är självklart att vi ska hjälpa de mest utsatta. Det gäller alltid, men speciellt i stora kriser.

Vi har tidigare lyft de ensamkommandes situation i kommunfullmäktige. Vi har i socialnämden föreslagit att bjuda in Haninge frivilliga familjehem till nämnden.

Speciellt de förslag från Haninge frivillig familjehem på vad som bör göras lokalt håller vi med om. Vi har lyft frågan om gymnasieelever som drabbas av indragen skollunch i samtal med de andra partierna . Och att de elever som studerar på distans kommer att få ökade kostnader och svårigheter. Vi har också varit i kontakt med lärare inom kommunen och uppmärksammat att även SFI-elever drabbas hårt av Corona-krisen.

Vi lade på kommunfullmäktige 2020-04-14 ett tilläggsförslag på en punkt som var relaterat till att förenkla för företagarna i Haninge så att de inte ska drabbas så hårt av Corona. Att stödja småföretagarna är jättebra men det räcker inte. Därför föreslog vi också att genomföra en rad viktiga sociala åtgärder:

Ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att ge extra stöd till de elever som behöver studera på distans. Exempelvis kompensation för ökade matkostnader pga slopad
skollunch, kostnader för skolmaterial, bredband och andra studierelaterade kostnader
Ge i uppdrag till social- och äldreförvaltningen att under Corona-krisen inte ställa krav gällande försörjningsstöd som kan öka smittspridningen, exempelvis krav på aktiviteter som försvårar social distansiering och begäran av sjukintyg som belastar sjukvården
Ge i uppdrag till social- och äldreförvaltningen att ställa lägre krav på försörjningsstöd så att även företagare ska kunna söka försörjningsstöd, utan att först ha avvecklat företaget i likhet med hur Stockholm har gjort.
Uppdra till Haninge Bostäder att införa hyresreduktion eller avbetalningsplaner för hyresgäster som får svårt med hyran, istället för vräkning.
Ge i uppdrag till social- och äldreförvaltningen att höja försörjningsstödet för de föräldrar som har barn hemma som inte längre får mat i skolan i relation till de ökade
levnadsomkostnaderna.
Ge social- och äldreförvaltningen i uppdrag att öka stödet till Haninges kvinnojour och utöka antalet fältsekreterare
Ge social- och äldreförvaltningen i uppdrag att ge extra stöd till personer i hemlöshet, speciellt hjälp till bostad, mat, hygien och sanitet.
Ge social- och äldreförvaltningen i uppdrag att ge extra stöd till ideella organisationer som hjälper personer i en utsatt situation.

Tyvärr så fick inte stöd av de andra partierna i kommunfullmäktige. Men vi hoppas framöver att vi kan få stöd när vi lägger politiska förslag eller när vi för fram dem i samtal.

Vi kommer att fortsätta att lyfta de här frågorna i de forum vi kan!

Hur är det att jobba i äldreomsorgen mitt i coronakrisen?

Skrivet av haninge den 24 april, 2020. Postad i Äldreomsorg, Personal. Inga kommentarer till Hur är det att jobba i äldreomsorgen mitt i coronakrisen?

Vänsterpartiet Haninge har fått ett brev från en ur Haninge kommuns personal som jobbar i frontlinjen mot Coronan. Det här är hennes berättelse:

13 mars låstes dörrarna in till våra boenden för anhöriga, men på insidan var allt som normalt. Våra vårdtagare, eller kunder som det fint kallas, levde som vanligt. Aktiviteter och måltider ihop som vanligt men vissa började istället åka med färdtjänst hem till sina anhöriga.

Det ända som utmärkte situationen var att anhöriga inte var välkomna. Majoriteten av anhöriga tyckte beslutet var bra medan vissa fortsatte komma via balkongdörren.

När viruset kom in till våra boenden så spreds en oro bland personalen. Personalfrånvaron gick i taket. Vissa ligger hemma smittade medan vissa är hemma på grund av oro. För personal i riskgrupp finns det ingen plan; de uppmanas att arbeta som vanligt för att vi har skydd och om blir man smittad så säger de att det är vi som använt skydden fel.

Haninge kommun har misslyckats redan innan Covid-19 kom in på våra boenden. Egentligen så skulle personalen ha fått en riktig utbildning i hur vi skulle hantera detta, men vi fick ingen genomgång och cheferna satt i möten hela tiden och dörrarna till deras kontor var stängda.

På en avdelning fick de sitt första bekräftade fall på en lördag kväll och då fanns ingen chef tillgänglig. De visste inte hur de skulle hantera vårdtagaren med bekräftad Covid-19.

Personal som är symtomfria och ej sjukanmälda har fått jobba ihjäl sig. Det är dubbelpass på dubbelpass samt fler helger. Gruppchefer beordrar in personal som redan jobbat för många dagar på sträck medan de själva får gå hem till sina familjer och ta det lugnt.

Om jag som undersköterska eller vårdbiträde misstänker att en vårdtagare har Covid-19 får jag inte behandla personen som misstänkt förrän en sjuksköterska eller gruppchef (som inte ens går in på det rummet) bekräftar att personen är misstänkt.

Våra vårdtagare får ingen läkarkontakt utan det sker på distans, en läkare som inte ens träffat patienten själv ska bedöma om personen ska provtas eller när personen ska klassas som palliativ.

Vid misstanke eller bekräftad smitta så ska ytorna på det rummen städas flera gånger per dag, men checklistorna är tomma för att ingen har hunnit eller orkat städa de rummen.

Personalstyrkan är densamma eller färre men uppgifterna ökar i samband med virusets närvaro. Hur ska man hinna hjälpa alla smittade och icke smittade vårdtagare, städa deras ytor dagligen och sköta allt annat som köket, tvättstuga, beställningar och leveranser?

Både de som insjuknat i Covid-19 och de som inte gjort det (ÄN!) är oroliga. Vi måste hinna dämpa deras oro samtidigt som man står i tunna munskydd som bara inger falsk trygghet och ett hemmagjort visir, samt – om man har tur – i ett långärmat förkläde.

Det kommer nya direktiv hela tiden; papper på papper som förväntas att alla ska läsas men som ingen säkerställs att de faktiskt läses av personalen.

Vikarier som kommer har ibland ingen vetskap i hur man ska hantera Covid-19, då de saknar tillgång till att läsa dokumentation och de ibland inte vet om att de tackat ja till att jobba på en avdelning som kryllar av viruset.

Covid-19 har spridits som en löpeld på våra boenden i kommunen, rum efter rum blir misstänkta och rum efter rum blir tomma. Det blir som käftsmäll på käftsmäll när den ena efter den andra blir misstänkt och man då hjälp den vårdtagaren dagen innan helt utan skydd.

När de kommer från Region Stockholm för att provta våra misstänkta kommer de i rymddräkter medan vi har fattiga skydd som knappt skyddar. Vi undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor riskerar våran egna hälsa varje dag medan ledningen sitter tryggt på sitt kontor eller till och med jobbar hemifrån.

Våra äldre som vi skulle skydda är helt blottade inför viruset. Jag går från en bekräftad smittad vårdtagare till en som ännu är symtomfri. Jag tänker för mig själv att det är en tidsfråga innan jag dragit smittan till den personen med.

Hon vet inte om att jag precis varit hos en annan som är bekräftad smittad och hon har inte möjlighet att skydda sig själv för hon behöver min hjälp. Hon vet inte om att i rummet bredvid ligger hennes bordskamrat och kämpar för sitt liv och hon vet inte om att nästa dag kanske det är hon själv.

Kollega efter kollega ligger hemma i symtom. Det är som dominobrickor. Varje dag vi ses och är till synes friska är vi glada och tacksamma för att vi får se varandra.

När allt detta är över kommer vi gråta och krama varandra, både kollegor, de kunder som överlever detta samt anhöriga.