William Friström är en av våra ledamöter i kommunfullmäktige och sitter som ersättare i kultur- och demokratinämnden och har skrivit en motion om öppna väggar.
William Friström (V)
Du har skickat in en motion om att ha “öppna väggar” i kommunen. Vad innebär det?
Det innebär att vi skulle ha utrymme(n) för folket själva att skapa den offentliga konsten. Öppna väggar är vertikala ytor för vem som helst att måla på. Vilket oftast innebär graffiti. De är som gratis ateljéer endast begränsade av förhållandet av att vara utomhus.
Öppen vägg utanför Länsmuseet GävleborgEn öppen vägg utanför Länsmuseet Gävleborg
Vad är det som fick dig att skriva motionen? Varför är det viktigt med öppna väggar?
Vi i vänsterpartiet tror på demokratin i en mer fullständig mening. Vi menar att det gemensamma utrymmet måste ägas och användas av folket. Vi har uttryckt oss såhär i budgeten: “Gatan tillhör oss alla. Självklart ska vi ha större inflytande över den. Därför ska gatukonst i olika former uppmuntras och banas väg för så att vi alla kan vara med och skapa.” Vi ser öppna väggar både som ett sätt att stödja och uppmuntra konsten såväl som ett sätt att stärka det demokratiska livet. Detta är extra viktigt under en tid när kommunen skär i kulturlivet och odemokratiska högervindar blåser kallt över samhället.
Gatan tillhör oss alla. Självklart ska vi ha större inflytande över den. Därför ska gatukonst i olika former uppmuntras och banas väg för så att vi alla kan vara med och skapa. Ett sätt är att ha så kallade “öppna väggar” som Malmö, Göteborg, Helsingborg, Åmål, flera delar av Stockholm och fler, har gjort. Entusiaster har redan pratat om potentiella platser i Haninge så intresset finns.
Folk har ett behov av att måla och det bör därför finnas möjligheter att göra det bland folket. I Haninge har vi inte heller någon atelje och det här fungerar som det för dem som skapar konst på väggar. Det behöver heller inte kosta så mycket. I Helsingborg så höll de kostnaden på under 40 000 kr då de använde befintliga väggar. Vi har dessutom 1% till konsten vilket är pengar vi kan använda för just detta. Det kan användas både för att förbereda den/dem utvalda väggen/väggarna såväl som driften.
Vi vill att kommunen uppmuntrar gatukonst och öppnar upp offentliga ytor för fritt skapande i form av “Öppna väggar”. Detta är alltså vertikala ytor där folk får måla fritt i det offentliga rummet.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att utreda för var vi kan ha dessa “öppna väggar”. Detta bör undersökas på befintliga platser såväl som på planerade nybyggen.
att väggarna i fråga därefter blir lagliga att måla på. Att de blir så kallade “öppna väggar”.
En del av den så kallade ”utvecklingen” handlar om att avveckla de mindre fritidsgårdarna (så kallade “träffpunkter”) på Dalarö och Lyckeby.
Möte på Dalarö fritidsgård om den planerade nedläggningen anordnat av föräldrar och lokalbefolkning på Dalarö
Uppdraget för utredningen har varit två delar:
Utifrån mål och budget 2020 utreda hur en ekonomisk besparing motsvarande 2 350 tkr kan genomföras.
Föreslå åtgärder för omdisponering av medel för framtida utveckling av fritidsgårdsverksamheten
Själva besparingen är en direkt följd av nedskärningsbudgeten som kommunledningen (S, C, L, KD) lade i juni. Kommunledningen visste att de inte kompenserade idrotts- och fritidsnämnden fullt ut och att nedskärningar skulle behövas göras. Vänsterpartiet bad kommunstyrelseförvaltningen om att återkomma med hur mycket mer pengar som skulle behövas för att kompensera nämnderna fullt ut jämfört med kommunledningens budget. Idrotts- och fritidsnämnden skulle behövt i runda slängar 3,8 miljoner kronor mer.
Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår endast två kvalitetshöjande förändringar (dvs satsningar). De skriver:
”Naturligtvis finns flera förslag på andra kvalitetshöjande förändringar, men förvaltningen ser liten mening med att belysa dessa, givet förslagen på kostnadsminskningar.”
Förvaltningen har alltså tappat hoppet på att kommunledningen kommer att satsa på nämnden. Det är tråkigt eftersom förslag på satsningar skulle visa på vad som verkligen behövs göras och som verkligen kan utveckla verksamheten.
Vänsterpartiets syn på fritidsgårdar och kulturhus
Vänsterpartiet värnar fritidsgårdarna och kulturhus för unga. Det är viktigt att vi satsar på barn och unga. Det är viktigt för att kunna erbjuda bra kultur- och fritidsaktiviteter och möjlighet till utveckling för barn och unga och ge dem en meningsfull fritid. Men det är också viktigt i ett förebyggande arbete för att motverka social isolering, psykisk och fysisk ohälsa och kriminalitet.
Vänsterpartiet gick direkt ut med information om rivningsbeslutet av Jordbros kultur- och föreningshus 29 april 2019
Det är Dalarö och Lyckeby fritidsgård som är först ut att läggas ned i det här förslaget.
Att lägga ner Dalarö fritidsgård är dåligt med tanke på att Dalarö ligger långt ifrån centrala Haninge och de andra fritidsgårdarna och bussarna går sällan. Att lägga ner fritidsgården i Lyckeby är dåligt med tanke på att det är tydligt att det behövs verksamhet för barn och unga med tanke på det stök som har varit. Där behövs det istället mer resurser.
Moderaterna talar med kluven tunga
Moderaterna har gått ut hårt och kritiserat det här förslaget om nedläggningen av fritidsgårdar. Men Moderaterna har 3,4 miljoner kronor mindre till nämnden i sin budget än vad kommunledningen har. Med Moderaternas budget skulle det alltså fattas 7,2 miljoner kronor för idrotts- och fritidsnämnden.
Förvaltningen presenterade i samband med ekonomikonferensen besparingsåtgärder på 5,6 miljoner kronor. Med Moderaternas budget skulle alla de nedskärningarna behövts göras och dessutom lite till.
“Kommunens fritidsgårdsverksamhet har varit en viktig funktion för de ungdomar som inte är engagerade i föreningar. Fritidsgårdarna har dock färre besökare och återkommande incidenter med våld och droger har minskat tryggheten. Det är oacceptabelt. Därför vill vi att nämnden, efter en utvärdering av befintliga resurser, ska ersätta kommunens fritidsgårdsverksamhet med aktivitetsbaserade verksamheter i centrala lägen samt en fältverksamhet som rör sig ute bland unga eftermiddagar, kvällar och helger. Detta ska göras i samarbete mellan de båda skolnämnderna, socialnämnd och idrott och fritidsnämnden. Säkerheten är också väldigt viktigt för ett tryggt Haninge, därför ska vi införa tydliga regler för föreningsbidrag i syfte att inte en skattekrona ska gå till religiös extremism.”
Det förefaller för oss rätt så konstigt att Moderaterna protesterar mot de beslut som deras egna budget skulle leda till. De vill ersätta kommunens fritidsgårdsverksamhet och koncentrera fritidsverksamhet till centrala lägen.
Attention och lokalbefolkning protesterar
När lokalbefolkningen på Dalarö hörde om den planerade nedläggningen så protesterade de. De anordnade möte på träffpunkten (där Vänsterpartiet deltog) och skrev ett utförligt brev med sin kritik till ledamöterna i idrotts- och fritidsnämnden, kommunstyrelsens ordförande och kommundirektörn. Det undertecknades av representanter av flera föreningar samt 107 undertecknare från Dalarö och skärgården.
Dalarö fritidsgård
I brevet så lyfter de sin kritik under 11 rubriker:
Utredningen är vilseledande om nyttjandegraden
Utredningen identifierar problem för ungdomar på Dalarö, men anvisar inga alternativ
För ungdomar som vill utnyttja fritidsgårdarna centralt, så innebär det en hög kostnad
Främst för de yngre tonåringarna så är resvägen otrygg
Alternativen för 10-12-årsverksamheten är inte klargjorda
Det saknas lämpliga alternativa lokaler för såväl yngre som äldre ungdomar utanför skoltid
Utredningen berör inte frågan om föreningsdrift
En nedläggning innebär på sikt ett hot mot Dalarö skola
Tryggheten minskar för de yngre eleverna när de äldre eleverna också ska vistas på skolgården
Förslaget strider mot Haninges status som barnrättskommun
Dalarös attraktivitet som boendeort för familjer minskar
Attention Haninge-Tyresö varnar för att större fritidsgårdar och längre resor exkluderar ungdomarna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Fler mindre fritidsgårdsverksamheter med regelbundna tider och inkluderande arbetssätt kommer locka fler ungdomar. Även ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
För stora fritidsgårdar och för långa resvägar är stora trösklar för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Attentions medlemmar har inte blivit inbjudna till diskussion i denna utredning trots att det står i beslutsunderlaget att verksamheten ska vara aktivt inkluderande
Det är fel väg att först börja med nedskärningar och sen invänta den fördjupande utredningen. Vad gör ungdomar mellan 13-19 år under tiden utredningen pågår?
Om träffpunkterna har begränsade resurser och det saknas ekonomiskt utrymme för verksamhetsutveckling är istället rätt åtgärd att skjuta till mer medel.
Attention rekommenderar kommunen att ta omtag och inleda dialog med föreningarna inom funktionsnedsättning i kommunen för att arbeta fram ett nytt förslag.
Jämlikhet och integration
Beslutet att lägga ner fritidsgårdar (vare sig de är fullskaliga eller mindre ”träffpunkter”) är också helt galet ur ett jämlikhetsperspektiv och ur ett integrationsperspektivet, något som framgår av själva utredningen:
”Fritidsgårdsverksamhet har visat sig vara särskilt viktig för unga som inte tar del av annat fritidsutbud. Fritidsvaneundersökningen Ung livsstil visar att 50 procent av högstadieungdomarna och 61 procent av gymnasieungdomarna i Haninge inte deltar i föreningarnas eller i kulturskolans verksamheter. Över tid är det allt färre unga som är föreningsanslutna. Föreningslivet och föreningsidrotten når i störst utsträckning unga från högre socioekonomiska grupper, unga som bor med båda sina föräldrar och som, liksom sina föräldrar, är födda i Sverige. Även efter kontroll för social bakgrund är utrikes födda och unga med utländsk bakgrund underrepresenterade i föreningslivet.
Studier visar att fritidsgårdarnas besökare ofta är från familjer med små ekonomiska resurser och att unga som besöker fritidsgårdar i stor utsträckning har utländsk bakgrund. Områden där en stor andel föräldrar är arbetslösa eller har försörjningsstöd samt där ungdomar har sämre skolresultat har en större andel fritidsgårdsbesökare än områden med en motsatt karaktär. Dessa unga tar oftast inte del av annat fritidsutbud i lika stor utsträckning som de med andra förutsättningar. Ungdomarna i dessa områden prioriterar idrottsaktiveter lägre och vistelse på fritidsgårdar högre än ungdomarna i socioekonomiskt starka områden.”
Det är ingen nyhet för oss i Vänsterpartiet att fritidsgårdarna är väldigt viktiga för barn och unga och att de behövs för att ge meningsfull fritid för många barn och unga (oavsett om de är fullskaliga eller mindre träffpunkter). Utredningen stärker oss bara i vår övertygelse att det är väldigt dålig politik att spara in pengar på fritidsgårdar. Vi hade önskat att kommunledningen kunde se hur viktig den här verksamheten är för barn och unga.
Gör om och gör rätt
Det enda rimliga är att idrotts- och fritidsnämnden inte tar beslut idag givet den massiva kritik som föreningar och lokalbefolkning har fört fram. En del av kritiken handlar om hur Haninge som ska vara en barnrättskommun kan driva igenom sådana här stora förändringar utan att föra en dialog med barnen som berörs. Dialog gör man innan beslut, inte efter.
Kommunledningen (S, C, L och KD) vill fortfarande riva Jordbro kultur- och föreningshus. Som tur är så har rivningen skjutits upp i alla fall till våren 2020 vilket vi i Vänsterpartiet är väldigt glada för.
Vi begärde till och med rösträkning utifall något enskild ledamot från något parti ville gå emot sitt parti. Men nej, inte en enda ledamot från de andra partierna (S, C, L, KD, M och SD) i kommunstyrelsen röstade för Vänsterpartiets förslag eller någon av punkterna eller valde att avstå i omröstningen.
Vänsterpartiet gick direkt ut med information om rivningsbeslutet 29 april
Vi har varit i kontakt med Lena Sohl som forskar om klass och ojämlikhet på Södertörns högskola och frågade vad hon tror de sociala konsekvenserna skulle bli av att lägga ner en verksamhet och mötesplats som Jordbro kultur- och föreningshus är.
Hon har tidigare gjort en utvärdering av regeringens satsning Äga rum. Jordbro kulturhus var en del av den satsningen. I arbetet med en utvärderingen kunde hon se att kulturverksamheter i marginaliserade områden kan ha stor betydelse för människorna och platsen. Särskilt om det är verksamheter som drivs av människor och föreningar med stark förankring på platsen.
Hon pekar på att vi vet från tidigare forskning att nedrustning av alla slags verksamheter som betraktas som självklara i andra delar av staden (Försäkringskassa, banker, kulturverksamheter osv.) är något som gör att områden som redan är marginaliserade blir det i ännu högre grad när en sådan nedrustning gjorts. Ojämlikheten som finns när det gäller vilka områden i städerna som har tillgång till vilken välfärd och det demokratiska underskott som finns när det gäller möjligheten att påverka politiska beslut är något som beskrivs bra i antologin ”Bortom kravallerna: Konflikt, tillhörighet och representation i Husby”, som forskarna Paulina de los Reyes och Magnus Hörnqvist är redaktörer för. Det bidrar till att människor känner sig övergivna av samhället och det ger en känsla av att varken platsen där de bor eller de själva värderas (av övriga samhället).
Jordbro behöver fortfarande ett kultur- och föreningshus. Det är otroligt viktigt för kultur- och föreningslivet. Det är fortfarande den allra viktigaste mötesplatsen i Jordbro. Och det fortsätter vara viktigt för integration och för förebyggande arbete. Ingenting har förändrats. Därför så lämnade vi in på förra kommunfullmäktigemötet in en motion om Jordbro kultur- och föreningshus som säkerställer att det ska finnas ett kultur- och föreningshus i Jordbro och att dialog ska föras med föreningarna.
Vi välkomnar alla politiker i kommunfullmäktige som vill stödja föreningarna och som bryr sig om Jordbro att rösta för motionen.
Jordbro kultur- och föreningshus bär på en otrolig potential. Från kommunens hemsida kan vi läsa:
Jordbro kultur- och föreningshus är en plats där fria föreningar, kommunala verksamheter och andra aktörer verkar under samma tak. Det är en möjligheternas plats. Tillsammans skapar vi en dynamisk och öppen mötesplats för deltagare från Jordbro, Haninge och hela världen. I Jordbro kultur- och föreningshus kommer initiativ och drivkraft från olika håll. Det ger en dynamik som föder nya idéer, delaktighet, event och arrangemang.
Jordbros föreningar och invånare, speciellt barn och unga, behöver sitt kultur- och föreningshus. Tyvärr har utvecklingen av Jordbro hanterats på ett slappt sätt av kommunledningar i många år.
Beslutet om att riva Jordbro kultur- och föreningshus har mötts med mycket motstånd från föreningar och invånare i Jordbro. Det har blivit en fråga som har skrivits ordentligt om i media, både lokalmedia och riksmedia. Några citat från artiklarna:
– Man pratar om att de unga är framtiden – det här är verkligen inte att satsa på framtiden.
– Även om det nu skulle bli så att de bygger nytt, hur ska föreningarna klara tiden fram till dess?
– Det tar lång tid att bygga upp ett samhälle och det går otroligt fort att riva ner det. Jag tycker att det här är fruktansvärt sorgligt.
– Jag flyttade hit 1991 och jag har sett många saker försvinna. Vi har förlorat posten, folktandvården, polisen. Vi vill inte att de tar bort biblioteket men de lyssnar inte på oss. Det handlar om hälsa också, att kunna komma ut och träffa folk. Vi anordnar olika evenemang och har haft en kvinnogrupp
Föreningar som är verksamma i huset har också uttalat sig. Jordbro världsorkester skriver följande i Mitt i Haninge:
Vad gör då Haninge kommun i Jordbro?
Jo, river kultur- och föreningshuset.
Den mötesplats som skulle kunna vara en motkraft mot rädsla, tystnad, ensamhet, kriminalitet och extremism.
Vi är en av de föreningar som ägnat oräkneligt med tid åt att ta tag i vinddrivna barn- och unga i Jordbro för att skapa positiva aktiviteter och händelser.
Vi har tillsammans med många andra bedrivit ett riktigt samhällsbyggararbete.
Målet har varit att unga människor ska känna hopp om en bra framtid. Det preventiva har varit en bifunktion av det kreativa.
Mitt framför näsan har kommunen haft ett i sanning levande kulturhus.
Befolkat av eldsjälar, föreningar och professionella som varit beredda att göra det hårda jobbet att skapa tillit mellan människa och människa.
Flertalet av föreningarna säger också att de blivit lovade ett nytt färdigt kultur- och föreningshus om det nuvarande skulle rivas, löften från kommunen och från politiker, något som bekräftas av tidigare politiker i kommunledningen att när Jordbromalmsskolan skulle stängas så skulle man kasta nyckeln och marschera till det nya kulturhuset.
Vi i Vänsterpartiet motsätter oss beslut om att riva ett fungerande kultur- och föreningshus som bidrar mycket till Jordbro. Speciellt med tanke på att föreningarna inte blivit involverade i beslutet och att föreningarna upplever att de blivit lovade av kommunen och politiker att det skulle stå ett nytt kultur- och föreningshus på plats innan det nuvarande rivs.
att upphäva tidigare beslut om rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus
att en barnkonsekvensanalys genomförs där man undersöker vad för effekter förlusten av kultur- och föreningshus skulle få för barn och unga
att en social konsekvensanalys genomförs där man undersöker vad för effekter förlusten av kultur- och föreningshus skulle få för tryggheten, jämlik tillgång till kultur och fritid samt förebyggande verksamhet
att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en plan för att skapa mötesplatser där invånarna i Jordbro kan träffas utan kostnad
att föreningarna och besökarna i Jordbro kultur- och föreningshus samt invånare aktivt ska inkluderas i planering och utveckling av mötesplatser och föreningslokaler i Jordbro
att i den händelse att nuvarande kultur- och föreningshus ändå rivs, ska ett nytt kultur- och föreningshus byggas
att i den händelse att nuvarande kultur- och föreningshus ändå rivs, ska föreningarna i kulturoch föreningshuset, andra föreningar i Jordbro och invånare aktivt inkluderas i planerna och utformningen av det nya kultur- och föreningshus och dess verksamhet
att i den händelse att nuvarande kultur- och föreningshus ändå rivs, ska föreningarna som verkar i nuvarande kultur- och föreningshus få tillräckligt stöd från kommunen för att kunna fortsätta sin verksamhet, med fokus på att de ska kunna fortsätta verksamheten i Jordbro
Idag är sista dagen för att inkomma med synpunkter på detaljplanen Jordbro etapp 1. Det är en av tre detaljplaner som behandlar utvecklingen av centrala Jordbro. I Jordbro etapp 1 så innebär en realisering av detaljplanen i sitt nuvarande förslag bl.a. att kultur- och föreningshuset måste rivas.
Vi i Vänsterpartiet har skickat in våra synpunkter på detaljplanen. Läs nedan eller ladda ner här som pdf.
Om du själv vill inkomma med synpunkter så skicka in dina synpunkter på detaljplanen senast 2019-08-27 till [email protected] eller Haninge kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen, 136 81 Haninge. Märk ditt yttrande PLAN.2016.33.
Läs gärna de senaste inläggen vi har skrivit som berör Jordbro:
Vänsterpartiet har granskat förslaget till detaljplan för Jordbro etapp 1 och har en del synpunkter. En del av synpunkterna är av mer generell karaktär ur ett helhetsperspektiv och en del är mer konkreta.
Bristande helhetsgrepp på utvecklingen i Jordbro
Vi ställer oss frågande till varför utvecklingen i centrala Jordbro har delats upp på tre olika detaljplaner. Det skapar osäkerhet och gör att man mister helhetsgreppet. Det är flera saker som man vill lösa i utvecklingen av centrala Jordbro:
Ett nytt centrum eftersom det nuvarande upplevs som otryggt och nedgånget
Öka tryggheten i Jordbro
Byggandet av ett nytt kultur- och föreningshus
Bryta den socioekonomiska barriären mellan norra Jordbro och södra Jordbro, dvs bryta segregationen i Jordbro
F-9 skola i Jordbro
Bygga fler bostäder
Förbättra trafiksituationen och se till att man kan komma till centrum med hjälp av kollektivtrafik
Vänsterpartiet håller i stort med om ovan. Vi menar dock att det ska vara upp till föreningarna , de verksamma i Jordbro kultur- och föreningshus och invånarna i Jordbro att bestämma om det behövs ett nytt kultur- och föreningshus eller om det nuvarande ska behållas. (Mer om det nedan).
Vi ser också positivt på ett nytt centrum. Det finns fördelar med att uppföra det nya centrum på samma plats som nuvarande och det finns fördelar med att lägga nya centrum vid pendeltågsstationen. Men att centrumet behöver göras om för att bli mer tryggt och säkert är uppenbart.
Däremot så ställer vi oss frågande till varför man inte undersökt möjligheterna och fördelarna med att kommunen äger och driver centrumet. Avtal med externa aktörer verkar krångla till hela planeringen och processen. Att man har delat upp planeringen av utvecklingen av centrala Jordbro i tre etapper har att göra med att man vill att externa aktörer ska bygga centrum och bostäder. Det gör det hela mycket mer rörigt och osäkert.
Att Jordbro har en egen högstadieskola tycker vi är självklart.
Jordbro behöver ett kultur- och föreningshus
Det skulle vara förödande för Jordbros kultur- och föreningsliv om lokaler försvinner för föreningar och för invånarna i Jordbro. Jordbro kultur- och föreningshus fyller en viktig funktion idag som den självklara (och enda) allmänna mötesplatsen och är grundläggande för kultur- och föreningslivet.
Att riva kultur- och föreningshuset innan något nytt är på plats är dålig planering och ett svek mot Jordbros invånare. Vad ska föreningarna och Jordbros invånare göra under de åren som man väntar på att det nya kultur- och föreningshuset är på plats? Varför riva huset innan Jordbros invånare kan veta att det ens kommer komma ett nytt kultur- och föreningshus?
Det är tydligt att utvecklingen i Jordbro inte tas på allvar av de senaste kommunledningarna. De politiska beslut som ligger till grund är röriga och det finns inget helhetsgrepp. Jordbros invånare upplever det som att kommunen inte bryr sig om Jordbro. Och kan man klandra dem för det? Kommunen hade ett pop-up-kontor i Jordbro för att samla in synpunkter från boende. Det här är vad som kom fram:
“Många synpunkter har kommit in kring rivningen av kultur- och föreningshuset. Framförallt kommer dessa från dem som har någon koppling till huset, antingen genom regelbundet besöker någon verksamhet där, jobbar där eller aktiv i någon förening som huserar där. Den vanligaste åsikten verkar vara att det är synd och dumt att huset rivs och särskilt att det görs i den ordning som det nu planeras för, som innebär att verksamheterna måste evakueras under ett antal år. Många utryckte en osäkerhet om vad som ska hända med deras verksamhet eller förening. En viss osäkerhet uttrycktes också inför om det verkligen blir ett nytt kulturhus. En person som deltog i Jordbrodialogen undrade vad som hänt med den, och poängterade vikten av att involvera jordbroborna i arbetet med att utveckla stadsdelen.”
Det kommer krävas mycket för att återvinna jordbrobornas förtroende för kommunen och för politikerna. Det behövs att man involverar jordbroborna i utvecklingen och att man faktiskt lyssnar på vad de har att säga. Att riva kultur- och föreningshuset är inte ett steg i rätt riktning.
Rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus skjuts upp till våren. Det är bra att man skjuter upp rivningen. Men det rimliga vore så klart att rivningen inte genomförs innan ett nytt kultur- och föreningshus är säkerställt. Därför vore det rimligt att lägga den här detaljplanen, Jordbro etapp 1, och rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is tills Jordbro etapp 2 är antagen. I detaljplanen Jordbro etapp 2 så ska lämplig placering av ett nytt kultur- och föreningshus utredas. Jordbros invånare förtjänar allra minst att veta var och när det nya kultur- och föreningshuset ska ligga och att de kan vara trygga med att de kommer att ha ett kultur- och föreningshus i Jordbro. Det är viktigt att föreningarna får plats i det nya huset.
Ett uppenbart alternativ till att bygga ett nytt kultur- och föreningshus är så klart att stoppa rivningen av kultur- och föreningshuset. Det är vad föreningarna har efterfrågat och Vänsterpartiets hållning är att föreningarna måste vara involverade i beslutet huruvida man ska behålla och utveckla nuvarande kultur- och föreningshus eller om man ska bygga ett nytt. Det finns dessutom ett värde av behålla det nuvarande kultur- och föreningshuset pga dess kulturvärden och arkitektoniska värden vilket också lyfts i miljökonsekvensbeskrivningen.
Att erbjuda tillfälliga lokaler för kultur- och föreningsverksamhet kan i bästa fall bli plåster på såren. Men det finns inga förslag på åtgärder för att kompensera för förlusten av den viktigaste gemensamma mötesplatsen som kultur- och föreningshuset utgör. Samverkan mellan verksamheter (som Stationen tar upp) kommer också att upphöra eller drastiskt minska. Det finns inga förslag på åtgärder där heller.
Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys
Vi menar att de sociala konsekvenserna av att Jordbro står utan ett kultur- och föreningshus är väldigt negativa. Det är också något som tas upp under “Detaljplanens konsekvenser”:
“Rivningen av kultur- och föreningshuset samt ianspråktagandet av Hurtigs park för skola bedöms ge medelstora negativa konsekvenser för trygghet, psykosocial miljö, rekreationsvärden, kulturmiljö och på arkitektoniska värden […] 1. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,
[…] De negativa sociala konsekvenserna (trygghet, psykosocial miljö och rekreativsvärden) som ett genomförande av etapp 1 riskerar att medföra hanteras genom att de funktioner som finns inom etapp 1 ersätts inom etapp 2.”
Planavdelningen kan själva se att detaljplanen kommer innebära negativa sociala konsekvenser, något som kommer åtgärdas senare. Vi menar att de sociala konsekvenserna av den här detaljplanen (vilket förutsätter en rivning av kultur- och föreningshuset) är väldigt stora.
Barnkonventionen blir lag i Sverige 1 januari 2020. Haninge är också en barnrättskommun. Vi menar att förlusten av kultur- och föreningshuset är något som kommer drabba barn och unga extra hårt i Jordbro, mer än den vuxna befolkningen. Att barnperspektivet tas med ser vi som grundläggande och att att genomföra en barnkonsekvensanalys tycker vi är en självklarhet.
Boverket skriver följande om barnkonsekvensanalys:
“Barnkonsekvensanalys – ett viktigt verktyg i planeringen
Barnkonsekvensanalysen (BKA) är ett verktyg för att tidigt synliggöra vilka konsekvenser planering, utformning eller förvaltning får för barn och unga. Det handlar om att anlägga ett barnperspektiv på förändringen, men också om att fånga barnets perspektiv på sin fysiska och sociala miljö.
Om det är barnen som ställer frågan, eller om det är någon som företräder barnen som formulerar perspektivet. Inför en barnkonsekvensanalys är det viktigt att själv ha klart för sig denna skillnad i perspektiv. En dialog med barn och unga i planeringen bör självklart utgå från barnens perspektiv. Men det är viktigt att resultatet framförs på ett professionellt sätt till beslutsfattare i ett dokument som kan vara en barnkonsekvensanalys inför planering och beslutsfattande. Allra bäst är det ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokumentet upprättas och beslut fattas.
Andra som kan bidra till att öka kunskapen om barns och ungas behov och skolans arbetsmiljö är folkhälsoplanerare och skyddsombud, fritidsförvaltning och utbildningsförvaltning eller motsvarande.
Följande frågor kan vara bra att ställa sig i arbetet med barnkonsekvensanalysen:
Vilka barn berörs av beslutet?
Vilka konsekvenser är mest relevanta att belysa?
Vilken kunskap om frågorna finns eller bör tas fram?
Vilken kunskap kommer från barnen själva respektive från företrädare för barnen?
Finns det särskilda problem eller intressekonflikter med att beakta barnets bästa i förslaget? Motivera varför ett eventuellt annat intresse väger tyngre än barnets bästa.
Hur får barn och deras företrädare komma till tals? Hur bereder vi barn möjlighet att komma med synpunkter utifrån sina förutsättningar?
Vilka konsekvenser fick beslutet/åtgärden?”
Vi tycker att barnkonsekvensanalys och sociala konsekvensanalys ska användas mer i Haninge kommun och i utvecklingen av Jordbro, speciellt när det gäller kultur- och föreningshuset. Och som Boverket poängterar, det bästa är ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokument upprättas och beslut fattas.
Vi tycker inte att barnperspektivet har funnits med i arbetet till den här detaljplanen. Vid några enstaka tillfällen har man nämnt barnens perspektiv, t.ex. friyta för barn och bullernivåer. Men det är långt ifrån tillräckligt.
Under samrådsperioden kom det in flera yttranden som lyfte vikten av ett kultur- och föreningshus. Både (den dåvarande) kultur- och fritidsnämnden och den kommunala verksamheten Stationen tog upp det:
Kultur- och fritidsnämnden:
“Kultur- och fritidsnämnden poängterar vikten av de verksamheter som idag finns i Jordbro- kultur- och föreningshus. Nämnden förmodar att det i en av de för Jordbro kommande detaljplanerna inryms ett nytt kultur- och föreningshus. Nämnden lägger också fram ett antal konsekvenser som en rivning av nuvarande kultur- och föreningshus förväntas få om det inte ersätts. Nämnden menar därför att inriktningen i det fortsatta arbetet måste vara att det i Jordbro finns ett kultur- och föreningshus som kan fortsätta erbjuda ändamålsenliga lokaler för olika verksamheter som efter rivning av befintligt hus. Nämnden menar vidare att det är anmärkningsvärt att det i beskrivningen av detaljplanens konsekvenser, under rubriken sociala konsekvenser, inget nämns om det som kommer att ske när befintligt kultur- och föreningshus rivs.”
Stationen:
“Stationen är en kommunal verksamhet som huserar i kultur- och föreningshuset. Verksamheten arbetar med långtidsarbetslösa och unga vuxna med psykisk ohälsa och har tillsammans med dem skrivit yttrandet.
Stationen framhåller att en nedläggning av Jordbro kultur- och föreningshus kommer att få negativa konsekvenser för de som bor och arbetar i stadsdelen. Kultur- och föreningshuset har utgjort en naturlig samlingsplats för fritid och kultur och en plattform för demokrati, medborgarinflytande och integration. Utan kultur- och föreningshuset menar Stationen att medborgarna ges minskade möjligheter till mänskliga broar och kulturella möten. Stationen menar också att rivning av kulturoch föreningshuset ger minskade möjligheter för samverkan mellan verksamheter. Likaså påverkar rivningen arbetet med att förebygga kriminalitet och arbetslöshet i Jordbro negativt. Kultur- och föreningshuset utgör idag en arena för artister och konstnärer som försvinner i och med rivningen vilket gör att kulturutbudet för Jordbros invånare minskar. Slutligen framhålls också kultur- och föreningshusets positiva inverkan på Jordbros rykte och attraktivitet.”
Svaret på de här yttrandet är:
“Rivningen av kultur- och föreningshuset har varit en given förutsättning för planarbetet till följd av beslut tagna av kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsnämnden har i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nytt kultur- och föreningshus i kommande detaljplan för Jordbro etapp 2 som planeras att ställas ut för samråd under hösten 2019. Inför granskning har en miljökonsekvensbeskrivning tagit fram som bland annat beskriver de sociala konsekvenserna av att kultur- och föreningshuset rivs. Planbeskrivningen har kompletterats med denna information.”
Det går inte att läsa svaret på annat sätt än att politikerna har fattat ett beslut om rivning, oavsett vilka konsekvenser det får, och att förvaltningen gör så gott de kan. Det hade dock varit intressant att läsa om vad planavdelningen själva tycker om de förutsättningarna de hade när de jobbade med detaljplanen. Vad tycker en samhällsplanerare om att riva den enda mötesplatsen i kommundelen?
Stadsbyggnad som främjar social hållbarhet
Stadsbyggnad bör ta hänsyn till hur man främjar jämlikhet, minskar de ekonomiska klyftorna, ökar invånarnas delaktighet i samhällslivet, stödjer föreningslivet, säkerställer bostäder till rimliga priser, värnar barnperspektivet och främjar en rättvist fördelning av resurser och tillgång till välfärd och servicefunktioner.
Haninge kommun bör sätta större fokus på att främja en god folkhälsa och anlägga ett folkhälsoperspektiv i stadsplaneringen.
Några saker som går i helt fel linje är rivning av kultur- och föreningshuset och nedläggning av familjecentralen i Jordbro. Vi behöver mer välfärdstjänster och service i Jordbro, inte mindre. Vi behöver stora satsningar för att komma till bukt med otryggheten och kriminaliteten. Vi behöver få ett mer levande Jordbro och stärkande av föreningslivet.
Kommentarer till detaljplanen
Miljökonsekvenser
I miljökonsekvensbeskrivningen lyfts rivningen av gamla Jordbromalmsskolans lokaler (nuvarande Jordbro kultur- och föreningshus) och ianspråktagande av Hurtigs park för skola och skolgård som det som kommer ha störst negativa miljökonsekvenser.
Hurtigs park har höga rekreativa värden och är en park som har utvecklats mer fritt och vilt än Höglundaparken. Planförslaget innebär att ytan kommer att minska. Den planerade skolgården kommer ta mark i anspråkande. När marken blir skolgård minskar möjligheten för bostadsnära rekreation.
Positivt är dagvattenhanteringen tas på allvar. Med tanke på att det är kommunal mark så kan kommunen ställa krav på byggherrar, exempelvis att kräva gröna tak på nya byggnader.
Friyta för barn
Vi håller med Länsstyrelsen m.fl. om att friytan för barn är för låg. Boverket lyfter 40 kvadratmeter per barn i förskolan och 30 kvadratmeter per barn i grundskolan som rimliga mått och att den totala storleken på friyta helst bör överstiga 3000 kvadratmeter.
Högstadieskola
Vänsterpartiet har länge drivit att Jordbro ska ha en högstadieskola. Därför är vi positiva till att man äntligen kommer med förslag om det. Vi tror dock att en högstadieskola inte måste ligga under detaljplanen för etapp 1. Den hade kunnat ligga i etapp 2 som ligger nära i tid. Återigen, det hade varit bättre att ta ett helhetsgrepp i utvecklingen av centrala Jordbro. Att ha tre separata detaljplaner tror vi inte är det bästa.
Typ av byggnader
Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna.
Vi vill också att man bygger i hållbara material, gärna flerbostadshus i massivträ.
Upplåtelseform och rörelse mellan södra och norra Jordbro
Idag är det stort behov av hyresrätter till rimlig hyra. Vi vill att det ska byggas fler klimatsmarta och billiga hyresrätter. ETC Byggs klimatsmarta hyresrätter i Västerås kan vara en inspiration. En annan självklar inspiration är Allmännyttans Kombohus (f.d. SABO Kombohus).
Vi vill minska bostadssegregation i Sverige, i Haninge och i Jordbro. När det finns behov av bostadsrätter så vill vi bygga blandat. Det kan innebära fler bostadsrätter i södra Jordbro men vi ser också en stor outforskad möjlighet att bygga flerbostadshus med hyresrätter i norra Jordbro där det finns mer tillgänglig plats.
Om de förväntade sociala konsekvenserna av detaljplanen skrivs följande:
“Detaljplanen bedöms samtidigt i viss mån bidra till en ökad socioekonomisk integration i Jordbro genom att detaljplanens struktur innebär att rörelse mellan södra och norra Jordbro uppmuntras och underlättas. Dessutom innebär de nya bostäderna ett tillskott av en ny typ av bostäder vad gäller upplåtelseform, men potentiellt också vad gäller utformning, vilket kan göra att nya grupper attraheras till stadsdelen.
Den övergripande visionen i Jordbro är att utveckla en välfungerande centrummiljö och att knyta ihop stadsdelens idag segregerade områden. Detta bedöms på lång sikt tillföra kvalitéer till Jordbro som idag saknas och som sannolikt bidrar till att många med arbete söker sig från stadsdelen (vilket konstateras i avsnittet om social miljö). Återfinns samma stadskvalitéer i Jordbro som de som flyttar söker på annat håll kan stadsdelens socioekonomiska status på lång sikt höjas, och närma sig kommunsnittet.”
Vi menar att byggandet av flerbostadshus med hyresrätter och verksamheter (t.ex. förskola, skola, fritidsgård) i norra Jordbro skulle bidra till en uppblandning av upplåtelseformer och en större rörelse mellan södra och norra Jordbro.
Vi vill också understryka att personer som bor i hyresrätter inte är sämre människor. De som bor i Jordbro är inte heller sämre människor. Det är absurt att man ska behöva säga det men när man lyssnar till diskussionen om Jordbro så låter det ibland som att lösningen på problemen i Jordbro skulle vara att bygga dyra bostadsrätter (eller omvandla befintliga hyresrätter till bostadsrätter) så att de med lägre inkomst inte skulle ha råd att bo i Jordbro och att något mer välbeställda flyttar in till Jordbro. Men det är inte andelen hyresrätter eller storleken på invånarnas plånböcker som avgör Jordbros utveckling. Det handlar om att invånarna i Jordbro ska ha samma tillgång till offentlig service, samma möjlighet att påverka sina liv och sitt bostadsområde.
Underjordiska garage
Vi stöder förslagen att anordna underjordiska garage, inte minst för att frigöra markyta. Samtidigt behöver vi sätta p-tal på ett sätt för att uppmuntra hållbart resande med kollektivtrafik, cykel och gångtrafik.
Feministisk stadsplanering
Det finns flera aspekter i feministisk stadsplanering. Att bygga så att hus, byggnader, vägar och parker bidrar till ett öppet och ljust offentlig rum är viktigt. En annan aspekt är att se till att lämning och hämtning på förskola och skola är enkelt transportmässigt, t.ex. genom att förskola och skola ligger nära kollektivtrafik och nära boendet. Det är vi positiva till att man har lyft i detaljplanen.
Förslag till åtgärder
Ta ett helhetsgrepp i utvecklandet av centrala Jordbro. Slå ihop etapp 1, 2 och 3 eller åtminstone lägg etapp 1 på is tills etapp 2 är avklarad
Utred möjligheten att kommunen står för byggandet av det nya centrum och driften
Lägg rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is. Aktualisera rivningen först när/om ett nytt kultur- och föreningshus är på plats
Genomför en ordentlig social konsekvensanalys (SKA) av vad förlusten av ett kultur- och föreningshus kommer innebära för trygghet, kriminalitet, tillgång till mötesplatser, osv
Genomför en barnkonsekvensanalys (BKA)
Bryt segregationen genom att bygga hyresrätter och andra verksamheter i norra Jordbro
Mer stöd till föreningslivet för att bidra till ett levande Jordbro
Trygghetssatsningar som involverar Jordbros invånare. Göra det offentliga rummet mer belyst och tryggare. Fler satsningar på fältassistenter, fler mötesplatser för invånarna (speciellt barn och unga) och bättre öppettider för dessa
Vänsterpartiet är väldigt kritisk – på många punkter! – mot kommunledningens budget för 2020. Nedanstående text är inledningen till Vänsterpartiets förslag till mål och budget 2020 och förklarar varför kommunledningens budget inte håller måttet och kommer leda till väldigt stora nedskärningar. En sammanfattning av Vänsterpartiets egen budget finns här.
William, Sevim, Åsa och Samuel kämpade på bra under det 7 timmar långa fullmäktigemötet om kommunens budget.
Kommunledningens ofärdiga budget – en gris i säcken
Det som händer nu i Haninge är exceptionellt. I Haninge lägger kommunledningen (s, c, l & kd) en ren anslagsbudget (fördelning av kronor och ören) utan tydliga politiska uppdrag till nämnderna, så som är brukligt. Det har uppenbarligen inte funnits tillräcklig stor politisk enighet i nuläget för att ange uppdrag till nämnder, vad de ska fokusera på nästa år.
Man skriver bara att: ”Samtliga nämnder uppdras i Strategi och budget – den detaljbudget nämnderna gör efter att fått den ekonomiska ramen från kommunfullmäktige/min anm – inarbeta de politisk utpekade (sic) åtgärderna som återfinns i den politiska plattformen (de styrande partiernas gemensamma avsiktsförklaring/min anm).”
Nu är ju inte den politiska plattformen ett kommunalt dokument i det avseendet. Det är bara fyra partiers gemensamma åsikter om vad de tycker ska hända med Haninge. Så, det kanske kan vara ett uppdrag för nämndledamöterna från de fyra styrande partierna att arbeta för i nämnderna. Övriga nämndledamöter arbetar naturligtvis inte efter den politiska plattformen och kan heller inte åläggas att göra det. Man arbetar efter respektive partiers program och försöker få genomslag för den politiken. Det är så det fungerar i en demokrati. Den styrande koalitionens dröm att alla ska vara tvungna att arbeta efter deras politiska plattform andas lite…. storhetsvansinne?
Vad än värre är; kommunledningens budget – så som den skickats ut – verkar inte ens vara klar. Kommunledningen skriver att det saknas 18 miljoner kronor för att får ihop sin budget och vill ha ett carte blanche från kommunfullmäktige att de säkert ska fixa ihop de 18 miljonerna på något sätt någon gång innan året är slut.
Det är mycket möjligt att de klarar det, men det är principiellt tveksamt. 18 miljoner är mycket kommunal verksamhet. Om de ska sparas in och vart de sparas in är en viktig politisk fråga, och inte en rent kameral fråga. Kommunfullmäktige förtjänar att få ta ställning till en komplett budget där alla nedskärningar redovisas. Nu förväntas vi köpa grisen i säcken.
För det kommer att bli nedskärningar. I mars hade kommunen sin årliga ekonomikonferens där nämnderna redovisade de anslag de behövde för att bedriva oförändrad verksamhet 2020, med kompensation för volymökningar, pris- och löneökningar m m. Kommunledningens budget ligger 173 miljoner under den nivå som är status quo för nämnderna. Det är högst otroligt att någon verksamhet kommer gå helskinnad ur det här stålbadet.
Förskolan blir slagpåsen i årets budget
Störst skillnad mellan behov och tilldelning är grund- och förskolan. Ledningens budget ligger 70 milj under den tilldelning som utbildningsförvaltningen önskade för att behålla nuvarande nivå.
Som utbildningsförvaltningen skriver i sitt remissvar: ”Eftersom 97,5 procent av Grund- och förskolenämndens driftsbudget direkt eller indirekt fördelas ut till verksamheterna är det i princip också bara där som ekonomiska effektiviseringar kan göras i någon större omfattning för att hålla tilldelade budgetram.”
(1)
Det huvudsakliga sättet att hantera det blir, återigen, bristande kompensation för pris- och löneökningar i uppräkningen av elevpengen.
Tittar man på kommunledningens uppräkning av elevpengen så kan man se att elevpengen för låg- och mellanstadiet höjs i tillräcklig omfattning, emedan elevpengen till högstadiet inte gör det. Den stora slagpåsen i budgeten är dock förskolan. Här är höjningen av skolpengen i stort sett obefintlig.
Den liberala devisen om ”Skolan först” innefattar tydligen inte förskolan. Men vi bör påminna om att Liberalerna i Haninge gick till val 2018 på minskade barngrupper i förskolan. (2)
Också i kommunledningens politiska plattform säger man att ”Förskolan ska byggas ut i takt med att kommunen växer och barngruppernas storlek ska minska med en långsiktig målsättning att nå Skolverkets riktvärden.” (3)
Skolverkets riktmärke för barn som är 1-3 år är 6-12 barn i en barngrupp med tre anställda. För barn som är 4-5 år är riktmärket 9-15 barn. I Haninge har barngrupperna ökat från i snitt 17,5 (2013) till 17,9 (2018).
Till kommunledningens försvar bör dock påpekas att det finns statsbidrag att söka för att minska barngrupperna för de småbarnen upp till två års ålder. Problemet med kommunledningens budget är att dessa statsbidrag inte kommer gå raka vägen till att minska barngrupperna för de minsta, utan att största delen kommer gå till att bara finansiera driften som sådan och kompensera för den otillräckliga ökningen av elevpengen i förskolan.
Det fattades 101,5 miljoner kronor för kompensation för pris- och löneökningar till nämnderna. Det tycker inte vi är acceptabelt.
Bostadsbrist leder till sociala problem
I många år har socialförvaltningen signalerat om bostadssituationen i kommunen. Det byggs väldigt mycket, men för dyrt och inte på ett socialt hållbart sätt.
Socialförvaltningen skriver i sin remiss kring budgetförutsättningarna 2020:
“Bostadsbristen leder till att allt fler vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp och även om egentliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende kan situationen bli så akut att socialtjänsten måste ingripa.”
(4)
Bostadsbristen – eller rättare; bristen på billiga hyresrätter – leder till allt högre kostnader för sociala insatser i kommunen. Som socialförvaltningen själva skriver:
“Trångboddhet, bostadslöshet och hemlöshet leder ofta till sociala problem. Detta medför att förvaltningens målgrupper och personer med exempelvis psykisk ohälsa eller med missbruksproblematik får allt svårare att på egen hand finna en bostad. Bostadsbristen leder till ökade kostnader för socialnämnden genom ökat behov av akuta boendelösningar. Bristen på tillgängliga bostäder medför även att många inte kan flytta till egen bostad, utan blir kvarboende i dyra placeringar. Höga hyror riskerar dessutom att medföra högre kostnader för försörjningsstöd.” (5)
Kommunens nuvarande bostadspolitik är socialt och ekonomiskt kontraproduktiv.
Kommunledningens teori om att man ska bygga dyrt och därmed styra inflyttning till kommunen till “bra människor” (d v s folk med bättre ekonomi), vilket därmed skulle avlasta socialförvaltningen kommer på skam. Som förvaltningen själva skriver:
“Problem inom familjen, missbruk, psykisk ohäls och funktionsnedsättning finns inom alla samhällsgrupper.”
(6)
Det är en mycket grov förenkling av sociala problem att tro att det finns ett rakt samband mellan årsinkomst och boendeform å ena sidan och sociala problem å andra sidan. Socialdemokratins tidigare “sociala ingenjörskonst” att lyfta arbetarklassen har nu förbytts mot att i största möjliga mån undvika arbetarklassen.
I Haninge kommuns bostadsstrategi talar man dessutom lite föraktfullt om ”svenskglesa” ”fattigdomsfickor”. Vänsterpartiet tror inte att det är ”för få svenskar” i ett bostadsområde som skapar sociala och ekonomiska problem eller, å andra sidan, att ökad ”svenskhet” i en stadsdel skulle ”bota” sociala och ekonomiska problem. Man ger ”svenskheten” en magisk innebörd, som är ovärdig en upplyst politisk diskussion. Nuvarande kommunala bostadsstrategi är som en dålig pamflett från 30-talet med mycket grova förenklingar kring etnicitet och ekonomisk status. (7)
Socialförvaltningen skriver vidare:
“På socialförvaltningens uppdrag förvaltar lokalförsörjningsenheten idag över 420 bostadskontrakt vilket är en ökning av cirka 70 kontrakt jämfört med föregående år. Detta är i längden ohållbart. Det behövs strategier för att minska antalet sociala kontrakt. Ett sätt är att den enskilde får möjlighet att ta över kontraktet efter viss tid.”
“På grund av den utveckling som uppmärksammats av förvaltningen, att allt fler hushåll vänder sig till socialtjänsten på grund av att de saknar bostad samt att kostnaderna för tillfälliga boenden ökat från 5,5 miljoner kronor 2014 till 13,8 miljoner 2017….”
(8)
Bristen på socialt hållbar bostadspolitik gör att kostnaderna skenar för socialnämnden.
Mycket skulle vara vunnet om det redan från början fanns ett bättre utbud av billiga hyresrätter, så att trångbodda, hemlösa eller separerande par inte över huvud taget blir aktuella hos Socialförvaltningen. Dessutom skulle mycket vara vunnet om individers placeringen från första början skedde till en billig hyresrätter i, förslagsvis, det kommunala bostadsbolaget. Att sedan, när individens situation stabiliserats, så kan individen själv ta över hyreskontraktet och inte behöva flytta för att Socialförvaltningen behöver lägenheten till en annan. Men för att det ska kunna ske krävs en stadig nyproduktion av billiga hyresrätter så att Socialförvaltningens behov kan tillgodoses och att de individer som är föremål för insatsen, så snabbt det går, själva kan ta över hyreskontraktet.
Vänsterpartiet har sedan många år krävt att det kommunala bostadsbolaget Haninge Bostäder ska gå i bräschen och bygga billiga, klimatsmarta hyresrätter. Vi har i tidigare budgetförhandlingar med Socialdemokraterna fått gehör för att årligen bygga 200 billiga, klimatsmarta hyresrätter i kommunen, men Socialdemokraterna har inte orkat leverera på den punkten. En del av Socialdemokratins högervridningen och ambition att leda en högerallians har varit just att överge den sociala bostadspolitiken. För överskådlig tid framöver är behovet – och Vänsterpartiets politiska ambition – att det ska byggas minst 500 billiga och klimatsmarta hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Som ett led till en mer socialt hållbar bostadspolitik tog Vänsterpartiet 2017 politiskt initiativ till att Haninge Bostäder sänkte inkomstkravet för att bli godkänd som hyresgäst. Kravet var tidigare att hyresgästen skulle ha en inkomst som var tre gånger så hög som hyran. Det kravet gjorde att många diskvalificerades som hyresgäster trots att de skulle ha råd med hyran. Det nya kravet säger att det räcker att ha en inkomst som täcker hyra plus existensminimum. Nu kan fattigpensionärer, låginkomsttagare, studerande, sjuka och arbetslösa lättare få tillgång till den grundläggande rätten till bostad. Vi önskar att även privata värdar ska ändra sina inkomstkrav i samma riktning.
Hårdför bostadspolitik försämrar integrationen
Socialförvaltningen skriver:
“Förvaltningen anvisas 95 nyanlända för bosättning under 2019, jämfört med 182 personer 2018. Ytterligare 127 personer som varit asylsökande får enligt en preliminär prognos uppehållstillstånd under 2019 och väljer att bosätta sig på egen hand i Haninge kommun.”
“Prognosen är att förvaltningen kommer att ha omkring 90-100 ensamkommande barn i verksamheten under 2019. För 2020 prognosticeras en fortsatt minskning av ensamkommande barn i verksamheten.”
“Haninge kommun kommer fortsatt att anvisas direktinresta kvotflyktingar. Andelen kvotflyktingar av anvisade nyanlända kommer att öka eftersom antalet anvisade från migrationsverkets asylboenden sjunker samtidigt som avtalet om hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot inte minskar på motsvarande sätt. Den största utmaningen rörande kvotflyktingar är att dessa personer kommer direkt från svåra omständigheter i flyktingläger, vilket innebär att personerna kan behöva olika behov av stöd och sjukvård som förvaltningen inte har kännedom om innan ankomst.”
“De nyanlända som hittills har anvisats till Haninge och som genomgått sin två-åriga etableringsperiod har i vissa fall kunnat hitta annat boende på egen hand. En del av de nyanlända har inte hunnit bli självförsörjande under etableringstiden, vilket innebär att de behövt socialtjänstens stöd till att lösa sin boendesituation. Under 2019 kommer 286 personer, vuxna och barn, att sägas upp från sin etableringsbostad. Att fortsätta stödja dessa ensamstående och familjer till en god etablering är ett stort uppdrag.” (9)
I år kommer alltså 286 personer – vuxna och barn – sägas upp från sin etableringsbostad. Förmodligen kommer antalet uppsagda 2020 ligga på inom samma härad. Den här åtgärden blir ju tämligen meningslös då Socialförvaltningen för en stor grupp, som inte är självförsörjande, ändå tvingas ordna boende på annat sätt.
Likväl som för gruppen med sociala kontrakt, bör ju möjligheten till att överta kontraktet ske så snart en nyanländ är självförsörjande (även om det sker innan två år har gått). Men återigen kräver det att Socialförvaltningen hela tiden får tillgång till nya billiga hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Vänsterpartiet tycker dock att etableringsperioden är för snålt tilltagen. Det är inte rimligt att tro att man lär sig språket och kan etablera sig på arbetsmarknaden på två år. Några kan säkert, men inte alla.
Att avvisa personer vars kontrakt gått ut efter två år skapar väldigt stora problem för de enskilda som blir berörda och är en katastrof för integrationen. Ett boende är en förutsättning för etablering, och ska nyanlända flytta runt i andrahandsboenden, som nu riskerar blir fallet för många i Storstockholm, går energi åt att hitta bostad till familjen.
En undersökning från demoskop presenterades om vad de nyanlända själva tyckte om mottagningen. De allra flesta var nöjda med mottagandet och de trivdes i Haninge, men det var tydligt att de som nu närmar sig slutet på sitt bostadskontrakt är oroliga. De måste flytta från kommunen till en kommun där det finns bostäder.
Det flesta nyanlända kommer efter två år, även om de blir etablerade på arbetsmarknaden och ha en inkomst, inte uppfylla kraven för att få ett bostadskontrakt. Även för de som har en utbildning i ett annat land så tar det lång tid att genomföra både SFI och läsa kompletterande studier för att utbildningen ska vara gångbar i Sverige. Det är sällan gjort på två år.
Flera kommuner i länet väljer att erbjuda ett längre korttidskontrakt än två år. Botkyrka, Huddinge och Sollentuna är några exempel. Botkyrka har fem år på kontraktet för att ge en reell möjlighet för nyanlända till etablering. Majoriteten av länets kommuner ger möjlighet att förlänga kontrakten om det behövs.
Om vi på allvar vill att de nyanlända som kommer till Haninge ska integreras in i samhället och på sikt kunna få tag på ett eget boende av egen kraft så är det inte rimligt att avvisa dem från sitt boende efter två år. Det skapar osäkerhet, otrygghet och stress att ha en avvisning hängande över sig inom en snar framtid. Det kommer försvåra studierna, ta fokus från arbetsmarknadsetableringen och definitivt vara skadligt för integrationen och dåligt ur barnens perspektiv.
Vänsterpartiet vill att standardtiden för ett korttidskontrakt för nyanlända som anvisats till Haninge sätts till 4 år och att det ska vara möjligt att kunna förlänga kontrakten efter individuell prövning där extra hänsyn ska tas till om det finns barn med i bilden.
Det måste till om vi menar allvar med att fokusera på en bra integration.
Det förebyggande sociala arbetet går i graven?
Kommunledningens budget för Socialnämnden är väldigt stram.
Det ursprungliga förslaget till ramökning för nämnden var 8,8 miljoner. I en kommentar till detta skrev Socialförvaltningen:
“Denna ramökning bedöms innebära ett effektiviseringsåtagande på 5,1 procent (48,1 mnkr) för nämndens verksamheter. Socialnämnden konstaterar att volymkompensationen för 2018 inte finns med i ramen i budgetdirektivet, vilket innebär att om inte ytterligare 23,2 mnkr beviljas i ramen för budget 2020 kommer nämnden att behöva lägga ner all icke-lagstyrd verksamhet.”
(10)
Lagstyrd verksamhet är den verksamhet som kommunen är skyldig att bedriva enligt främst socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Också tvångslagarna lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) faller inom förvaltningens verksamhetsområde.
Icke lagstyrd verksamhet är den förebyggande och uppsökande verksamheten, dagverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder, föreningsbidrag, samverkan med frivillig- och brukarorganisationer, utbildningar e t c. Syftet med den icke lagstyrda verksamheten är ju dels att snabbt hitta och hjälpa personer med problem och förebygga större kostnader i slutändan inom den lagstyrda verksamheten.
I kommunledningens slutliga förslag till budget görs en ramökning med 20,6 miljoner kronor. Man har inte kompenserat för de 25,2 miljonerna som behövs för pris- och löneökningar.
Detta måste socialnämnden hantera, och det troliga scenariot är att man kommer spara på personal (-5 milj), minska placeringar (-8,5 milj), minskat antal ensamkommande (-3 milj) och att erbjuda stödboende istället för särskilt boende (-2,4 milj) som de största posterna.
Till det kommer det sparas 11,4 miljoner på den icke lagstyrda verksamheten – nästan en halvering av den verksamhet som bedrivs idag. Det kan verka tyckas vara lättförtjänta pengar nu, men är en draksådd inför framtiden.
Framför allt kommer en redan ansträngd personalgrupp få arbeta hårdare. Arbetssituationen för många inom socialförvaltningen är inte hållbar. Haningebor i behov av socialtjänstens tjänster kommer få det svårare att få hjälp och insatserna kommer att vara avskalade och mindre effektiva.
Vi måste behålla personalen som vill jobba med våra äldre
En av de största utmaningar kommunen står inför är personalförsörjningen; att behålla och rekrytera fler som vill jobba inom kommunens verksamhet. Inte minst inom äldreomsorgen.
Äldreförvaltningen har själva gjort följande prognos:
“Med den förväntade kraftiga volymökningen vad gäller äldreomsorg de kommande 10 åren kommer det att finnas ett stort rekryteringsbehov. Detta innebär att både fler personer och en större andel av den arbetsföra befolkningen kommer att arbeta med insatser inom äldreomsorgen. Bara volymtillväxten kommer att innebära en ökning av antalet arbetstillfällen med minst 50-80 per/år. Utöver det kommer det finnas ett rekryteringsbehov för att täcka pensionsavgångar och avgångar av personal som söker sig till andra yrkesområden. Totalt kommer det att finnas ett behov av nyrekrytering inom äldreomsorgsverksamheten på minst 75-100 anställda / per år de kommande tio åren. Beräkningen avser äldreomsorgen totalt i kommunen oavsett utförare. Under perioden 2020-2026 beräknas antalet pensionsavgångar inom den egna kommunala organisationen uppgå till cirka 133 personer eller cirka 17 procent av de idag anställda inom den egna organisationen.” (11)
Det ligger i ena vågskålen.
I andra vågskålen ligger att kommunledningen tvingar äldreförvaltningen i motsatt riktning. Vi har sett i dagarna hur äldreförvaltningen tvingats skära ned på nattpersonalen nu när statsbidragen minskar. Äldreförvaltningen får ingen kompensation när statsbidragen till äldreomsorgen försvinner:
“Statsbidraget till utökad bemanning inom äldreomsorgen har under perioden 2015-2018 använts till bland annat förstärkt nattbemanning på vård- och omsorgsboende och till nattpatrullen inom hemtjänsten. Det har även använts till förstärkning av hemtjänstorganisationen både på enhetschefssidan och vad gäller vårdbiträde och undersköterskor. I dagsläget är det oklart om någon liknande form av statsbidrag kommer att finnas de närmaste åren. Detta innebär ett stort intäktsbortfall för äldreomsorgen i Haninge kommun cirka 10 mnkr/år.” (12)
Äldrenämnden kommer totalt sett ha kostnadsökningar på lite drygt 50 miljoner kronor för 2020, varav 30 miljoner rena volymförändringar – fler äldre i behov av omsorg helt enkelt. Resten är löner och andra driftskostnader.
I kommunledningens budget får Äldrenämnden en ramhöjning på 34,1 miljoner. DEt kommer fattas 21,8 miljoner för kompensation för pris- och löneökningar. Problemet är bara att det här är en av kommunens mest personalintensiva verksamheter. Det finns lite annat att spara på. Därför är det inte konstigt att det enda förslag till besparing Äldreförvaltningen har att komma med är på personalen. Man kommer se över och minska bemanning i samtliga verksamheter. (13)
Alltså; å ena sidan har vi ett högt demografiskt tryck där vi får en många fler äldre (vilket är glädjande) och en verksamhet där det skriks efter fler händer inom äldreomsorgen. Å andra sidan har vi en kommunledning som går i andra riktningen med stor besparingar på just personalen.
Det är lite talande att Äldreförvaltning fruktar en högkonjunktur:
“En kraftig uppgång i konjunkturen innebär en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och att andra sektorer kan locka personal bort från äldreomsorgen.” (14)
Eller så ser man till att man är en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsköpare. Men det verkar man tyvärr inte se som ett alternativ från kommunledningen.
(1) Ekonomikonferensens kompendium sid 31
(2) ”Förskolan ska inte vara skola, men den ska ha ett lärande perspektiv. Barn är naturligt nyfikna och vill upptäcka världen. Förskolan ska stimulera barns naturliga nyfikenhet att lära sig. Det är viktigt att ta tillvara barnens lust att lära redan i förskolan. Ambitionerna för lärandet i förskolan ska höjas ytterligare. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de lämnar förskolan. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan. Detta betyder särskilt mycket för barn till utrikesfödda, som stimuleras i sin språkutveckling och klarar grundskolan bättre genom att delta i förskolan. Nämnden ska se positivt på alternativa lösningar så som exempelvis mobila förskolor och uteavdelningar. Barngrupperna ska minska.” (Liberalernas budget, juni 2018, sid 29)
(3) Politiska plattformen, sid 5
(4) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 3
(5) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10
(6) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 5
(7) Bostadsstrategi för Haninge kommun, sid 3
(8) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10-11
(9) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 7, 8 & 11, vår kursiv
(10) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 28, vår kursiv
(11) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 17
(12) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 19
(13) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 22
(14) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 20
