Skip to main content

Hur skapar vi trygghet i Västerhaninge?

Skrivet av haninge den . Postad i Förebyggande, Mäns våld mot kvinnor, Trygghet. Inga kommentarer till Hur skapar vi trygghet i Västerhaninge?

Kommunen har fått in ett medborgarförslag som lyder:

”Vill att kommunen kontaktar fastighetsägaren för Västerhaninge Centrum för att undersöka möjligheterna till att sätta upp övervakningskameror i centrum.”

Medborgarförslaget ska behandlas på kommunstyrelsen 2021-06-16. Medborgarförslaget kan laddas ned här.

Den styrande alliansen med S, C, L och KD avslår medborgarförslaget och motiveringen kan laddas ned här. Inför beslutet har Vänsterpartiet beställt en analys av Västerhaninge från polisen och den kan laddas ned här.

Det finns en bred uppgörelse med alla partier i Haninge kommun om vikten av trygghetsfrågor. Den uppgörelsen kan laddas ned här. Tyvärr håller ju vi som oppositionsparti inte i taktpinnen och vi kan inte besluta om varken skalan eller hastigheten på genomförandet.

Som förslagsställaren påpekar så måste denna fråga lösas tillsammans med ägarna till Västerhaninge centrum. I dagsläget är det väl SBB och HSB som äger varsin del av Västerhaninge centrum. SBB köpte Västerhaninge centrum 2016 och därefter sålde SBB vidare en del av centrum 2017 till HSB. Om det skett ytterligare affärer efter det låter vi vara osagt.

Med flera ägare till ett centrum kan det ju riskera bli så att en säger ja till samarbete med kommunen i denna fråga och en säger nej. Och då uppstår moment 22. Vänsterpartiet har alltid varit kritiska till att kommunen sålt ut centrumanläggningarna till privata intressen och därmed avhänt sig en mängd möjligheter att påverka centrumanläggningarnas utveckling.

Risken är också att centrumägarna nu inte är så intresserade av att satsa någon kraft på Västerhaninge centrum eftersom de hoppas få riva det och bygga ett nytt stort komplex med centrum plus 1 500 bostäder ovanpå det. Vänsterpartiet har varit tydligt i sin kritik mot detta mastodontprojekt:

https://haninge.vansterpartiet.se/2020/07/21/vad-haller-pa-att-handa-med-vasterhaninge-centrum/

Vänsterpartiet har också beställt en utvärdering från Polismyndigheten Haninge/Nynäshamn (se bilaga), för att se hur polisen ser på brottsligheten i och kring Västerhaninge centrum.

Av polisens utvärdering att döma går utvecklingen åt rätt håll i alla aspekter utom en; skadegörelse.

Den brottstypen som accelererar är skadegörelse i och kring Västerhaninge centrum – från 171 anmälda brott 2017 till 767 anmälda brott 2020 – och mer specifikt; Västerhaninge station och klotter mot kollektivtrafiken.

60% av alla brott är koncentrerade till några få gator; Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen. Kanske trygghetsvärdar som rör sig längsmed dessa stråk skulle kunna vara en effektiv lösning.

30% av alla brott är knutna till Västerhaninge station, vilket vi återkommer till.

Antalet våldsbrott ökade i/runt Västerhaninge centrum fram till 2019, för att sedan halveras 2020. Man kan tänka sig att ändrade beteenden p g a pandemin och restriktionerna kring krogarnas öppettider kan spela stor roll. Det som troligen har hänt är att alkoholen och våldet har flytta ut från krogen och in i hemmen under pandemin. Kvinnojouren rapporterar om ökat söktryck från utsatta kvinnor under pandemin.

Det är en av anledningarna till att Vänsterpartiet föreslagit att kommunens bidrag till Kvinnojouren, Brottsofferjouren och Manscentrum höjs från 4:-/invånare kommunen till 6:-/invånare. Tyvärr har den styrande alliansen med S, C, L och KD röstat ned det förslaget.

På sikt befarar vi att risken är väldigt stor för att våldsbrott i Västerhaninge centrum ökar när pandemin är över och folk återgår till sina gamla vanor.

Narkotikabrott och trafikbrott har också minskat under 2020, men de brotten är extremt svåra att statistiskt säkerställa eftersom dessa brott, typiskt sätt, är helt beroende av polisens egen aktivitet. Är polisen aktiv i ett område resulterar det i fler anmälda narkotika och trafikbrott. Är polisen inte aktiv i området så sjunker anmälningarna drastiskt. För att statistiskt jämföra två år av de här brottstyperna behöver man egentligen också veta att polisen har varit lika aktiv i området bägge åren.

Även tillgreppsbrott har minskat och mer än halverats från toppnoteringen 2018 – från 55 anmälda brott 2018 till 23 anmälda brott 2020.

Den brottstyp som accelererar är skadegörelse i och kring Västerhaninge centrum – från 171 anmälda brott 2017 till 767 anmälda brott 2020 – och mer specifikt; Västerhaninge station och klotter mot kollektivtrafiken. Förklaringen är delvis att SL nu har förbättrade anmälningsrutiner och att Västerhaninge station är slutstation för de flesta pendeltågen och att personalen då upptäcker klottret. Att brottet anmäls från Västerhaninge station behöver ju inte betyda att det uppkommit på Västerhaninge station.

Men i den mån det uppkommit på Västerhaninge station eller strax söder om stationen där många pendeltåg står uppställda t ex över natten, så tyder det ju på ett ungdomsproblem. Tittar man på polisens hemsida där man tar upp förebyggande arbete mot klotter så innehåller den mest tips till hur föräldrar ska upptäcka om ens barn är klottrare; om den tittar på hemsidor med klotter eller har bilder på klotter i sin mobil. Ja, föräldraansvaret är väldigt viktigt och bara det faktum att polisen i huvudsak riktar sig till föräldrarna är ju ett belägg för att många av dem som klottrar inte ens är straffmyndiga.

Men vi i kommunen kan också göra saker. Allra bäst blir det om många aktörer drar åt samma håll.

Vi måste titta på hur ungdomarnas fritidssituation ser ut i Västerhaninge. Har fritidsgården rätt förutsättningar att fånga upp dessa ungdomar? Har idrotts- och övriga föreningslivet rätt förutsättningar att fånga upp dessa ungdomar?

Vi vill påminna om att Vänsterpartiet har varit proaktiva på det här området. Vi har t ex motionerat om ”öppna väggar” där man hittar lagliga vägar att utöva graffitti (vilket det ofta handlar om och som om det t ex hamnar på pendeltåg faller under klotter). Varför inte titta på ytor i kommunen där man kan göra det lagligt och uppmuntra ungdomarna att utveckla konstformen graffitti och öka förståelsen för det offentliga rummet som något som tillhör alla och att vi alla måste samsas om det och visa ömsesidig respekt. ”Öppna väggar” är både billigare och bättre än att SL ska lägga 100 miljoner/år i klottersanering.

https://haninge.vansterpartiet.se/2019/11/08/motion-om-oppna-vaggar/

“Öppna väggar” finns bl a Malmö, Göteborg, Helsingborg, och i flera delar av Stockholm och i många andra kommuner.

Avslutningsvis tycker vi att det var ett bra initiativ att väcka ett medborgarförslag om tryggheten i Västerhaninge.

Vi hyser inga stora förhoppningar om ett större engagemang från bolagen som äger centrum. Men det är värt ett försök.

Vi vill titta på möjligheten att sätta in trygghetsvärdar som rör sig kring Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen, där polisen själva säger att 60% av brottsligheten sker.

Vi vill att kommunen samverkar med SL, Nobina och MTR kring tryggheten kring Västerhaninge station och att vi förebygger klottret med öppna väggar och ger ungdomarna en laglig väg att utöva graffitti.

Vi anser också att frågan måste breddas och att vi ser över den totala situationen för ungdomars fritidsmöjligheter i Västerhaninge.

Vi hoppas övriga partier i kommunstyrelsen också ser behovet av ett samlat grepp kring tryggheten i Västerhaninge.

Vänsterpartiet Haninge har även ett övergripande program för ökad trygghet i samhället:

https://haninge.vansterpartiet.se/2019/12/19/vansterpartiets-politik-mot-vald-och-brottslighet/

 

 

Fotocred: Patrik, Wikipedia. Creative Commons.

Vänsterpartiet tar fajten mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Skrivet av haninge den . Postad i Feminism, Hedersförtryck och hedersvåld, Jämlikhet, Trygghet. Inga kommentarer till Vänsterpartiet tar fajten mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Vänsterpartiet tar fajten för jämställdhet och frihet men kommunledningen vill skjuta på arbetet.

På kommunfullmäktigemötet 2021-05-10 röstade Vänsterpartiet bifall till en motion från M om att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck och röstade samtidigt bifall till Vänsterpartiets tilläggsförslag om att kartlägga hur covid-19-pandemin har påverkat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. En majoritet i kommunfullmäktige stödde motionen och Vänsterpartiets tilläggsförslag.

Tyvärr så ville kommunledningen hellre skjuta upp arbetet ännu längre och drev igenom en minoritetsåterremiss (då räcker det med 1/3 av rösterna i kommunfullmäktige för att skicka tillbaka ärendet). Detta trots att ett enigt kommunfullmäktige röstade igenom en kartläggning av det hedersrelaterade våldet och förtrycket på kommunfullmäktigemötet 2017-11-06.

Vänsterpartiet har flera gånger uppmärksammat just frågan om hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor vilket kan läsas i följande inlägg:

Tillsammans sätter vi stopp för mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Så jobbar vi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck och våld

Vänsterpartiet anser att hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor måste bekämpas. Pandemin har förvärrat båda samhällsproblemen.

Att våldet har blivit värre under krisen råder det ingen tvekan om. Haninge Kvinnojour vittnar om att de har fått ta emot nästa dubbelt så många samtal under pandemin.

Vi har de senaste veckorna kunnat läsa om flera kvinnor som mördas av män som de haft en nära relation med. Det här är i sig tyvärr inget nytt.

Olga Persson, ordförande för Unizon, skriver appropå Brottsförebyggande rådet (Brå) släpp av den officiella kriminalstatistiken för pandemiåret 2020:

“Pandemin har drabbat kvinnor hårt. FN beskriver det som en jämställdhetskris och uppskattar att våldet mot kvinnor har ökat med 20-30 procent under pandemin. Mäns våld är i sig en pandemi i pandemin”

Ett av kraven de har för att bekämpa mäns våld mot kvinnor är:

“Avsätt långsiktiga, flexibla resurser till kvinno- tjej och ungdomsjourer så att vi kan arbeta utifrån våra expertkunskaper.”

Jämställdhetsmyndigheten skriver appropå våldsutsattheten i samband med covid-19:

“Utbrottet och spridningen av det nya coronaviruset covid-19 är en global kris som medför risker för människors liv och hälsa. Pandemin påverkar hela samhället. Det innebär bland annat att för personer som utsätts för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck så riskerar situationen att förvärras.

Samhällets insatser för att förhindra och minska smittspridning under covid-19, genom bland annat olika restriktioner, medför en ökad isolering. För redan utsatta grupper, främst barn och kvinnor, innebär det en ökad risk att utsättas för våld. Isolering kan även innebära försämrade möjligheter att ta del av samhällets stödinsatser.”

Jämställdhetsmyndigheten lyfter följande viktiga aspekter för kommuner att tänka på med anledning av covid-19 och risk för ökad våldsutsatthet:

  1. Utveckla och förbättra informationen
  2. Utveckla nya arbetssätt för att nå utsatta
  3. Sprid information om kommunens stödinsatser och olika stödlinjer
  4. Ställ frågor om våld
  5. Erbjud stöd och hjälp för alla i risk för våld
  6. Stärk samverkan
  7. Agera för långsiktighet och uthållighet
  8. Alla kommuners ansvar

SKR föreslår flera saker på sin hemsida till kommunerna. Några är:

  • Ta kontakt med kvinnojourerna och se vilket stöd som finns att få. Organisationerna Unizon och Roks har skalat upp jourernas verksamhet med anledning av pandemin, och har uttryckt önskemål att stärka samverkan med kommunerna.
  • Om det finns en stödverksamhet för våldsutövare i länet eller kommunen, prata med dem om beredskap och möjlighet att utöka öppettider för att nå de som behöver stöd att förändra sitt beteende.

Utifrån de förslagen så bör Haninge verkligen kontakta Haninge Kvinnojour och Manscentrum.

Rädda barnen har i sin rapport “Allt jag inte får göra” delat vittnesmål från ungdomar under pandemin.

Under de första veckorna av pandemin ställde Rädda Barnens stödchatt för hedersrelaterat våld och förtryck snabbt om. Öppettiderna dubblerades och nu, drygt ett år senare, är resultatet tydligt. De tog emot rekordmånga samtal och samtalsämnena blev allt mer allvarliga. När fritidsaktiviteter ställts in och skolan i många fall övergått till distansutbildning har barn och unga gått miste om sina fristäder och tvingats tillbringa mer tid hemma med sina förövare.

I ett urval av vittnesmålen:

  • Emmas föräldrar har precis fått veta att Emma har en relation med en tjej. “De tvingar mig att gå och prata med ledaren i församlingen”, berättar Emma. Eftersom homosexualitet inte är tillåtet i församlingen vet Emma att ledaren kommer att övertala henne att gifta sig med en kille.
  • Gina är 17 år och identifierar sig som transperson. Men hennes pappa, mamma och mammans släkt hotar att döda henne om hon lever ut sin identitet.

Vänsterpartiet vill se ett slut på det hedersrelaterade våldet och förtrycket och anser att förekomsten av detta samhällsproblem ska kartläggas. Detta är något som en enig kommunfullmäktige även tidigare har beslutat om. Men ingenting har hänt. Därför röstade vi ja till motionen från Moderaterna.

Vi anser också att våldet i nära relationer måste kartläggas och att vi tar vara på de erfarenheter som Haninge Kvinnojour och Manscentrum har.

Socialnämnden beslutar på nämndmötet 2021-02-16 att be kommunfullmäktige att ge uppdrag om att göra en kartläggning av våld i nära relation, däribland hedersrelaterat våld och förtryck i Haninge med anledning av Covid-19-pandemin. Men tyvärr var detta inget som kommunledningen ville göra, i så fall hade de kunnat ange det som förslag till beslut. Därför lade vi i Vänsterpartiet ett tilläggsförslag på kommunfullmäktiges möte:

“Socialnämnden ges i uppdrag att göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i  hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. Haninge Kvinnojour och Manscentrum ska bjudas in att bidra med erfarenheter och synpunkter. Kartläggningen ska vara klar 2022-05-01”

Trots detta så ville inte kommunledningen rösta bifall till motionen eller till Vänsterpartiets tilläggsförslag utan valde att minoritetsåterremittera ärendet. Vi får se hur lång tid det tar innan frågan kommer tillbaka till kommunfullmäktige. Det är tråkigt för arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor och arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan inte vänta.

Läs mer:

Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Tillsammans sätter vi stopp för mäns våld mot kvinnor

Så jobbar vi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck och våld

Värna Haninge kvinnojour

Manscentrum bedriver viktigt arbete

Feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq

Motion från Vänsterpartiet – inför en jämställdhetsmiljon

RUR – så får Haninge kommun en bättre ekonomi

Skrivet av haninge den . Postad i Arbetslöshet, Hållbarhet, Kommunfullmäktige, Personal, Trygghet. Inga kommentarer till RUR – så får Haninge kommun en bättre ekonomi

RUR – resultatutjämningsreserv – är ett tillägg till kommunallagen som infördes 2012. Syftet med en resultatutjämningsreserv är att jämna ut den kommunala ekonomin mellan goda och svåra år, mellan hög- och lågkonjunktur eller om utvecklingen av statsbidrag och skatteunderlaget ökar eller minskar.

När beslutet om RUR togs i riksdagen 2012 röstade alla partier för den. Beslutet togs med acklamation, det fanns inga reservationer och det behövdes ingen omröstning. Alla partier insåg att det tidigare ekonomiska ramverket var för endimensionellt där man bara såg varje år för sig och krävde att varje år skulle generera ett överskott oavsett hur skatter, statsbidrag och konjunkturen utvecklades.

Att införa RUR är frivilligt för en kommun, men idag har ändå en majoritet av Sveriges kommuner infört RUR, för att få en jämnare ekonomisk utveckling. Att alla kommuner inte infört det kan ha sin naturliga förklaring i att för väldigt rika kommuner skull inte RUR tillföra något av betydelse – de klarar upp- och nedgångar i alla fall.  Fattigare kommuner som kämpar med att klara ett noll-resultat kvalar ändå inte in i det här systemet, då man bara kan sätta av pengar som överstiger ett överskott om 1% av skatter och statsbidrag. Fattigare kommuner är mer hjälpt av ett förbättrat skatteutjämningssystem mellan olika kommuner.

Så här sa Jonas Sjöstedt efter att RUR antagits i Riksdagen:

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var för RUR.

”I höstas antog riksdagen regeringens proposition om kommunala utjämningsreserver (prop. 2011/12:172). Den nya lagen innebär att kommuner och landsting under vissa förutsättningar får reservera en del av överskotten i goda tider för att på så sätt bygga upp lokala s.k. resultatutjämningsreserver. Sparandet får sedan tas i anspråk för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Vänsterpartiet välkomnar den nya lagen som ett steg i rätt riktning eftersom den kommer att öka kommunsektorns möjligheter att hantera konjunktursvängningar.”

Jonas Sjöstedt, motion till riksdagen 2012/13:Fi14

Haninge kommun behöver RUR. SKR – Sveriges kommuner och regioner – är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner och hjälper alla kommuner med bl a ekonomiska prognoser, skriver bl a:

”Framtidsprognosen idag pekar på att det, i synnerhet för år 2023, saknas medel för att få en budget i balans. Många kommuner och regioner kan därför, trots extremt goda förutsättningar 2020 tvingas överväga att i sin långsiktiga planering förbereda nedskärningar i verksamheten eller skjuta på nödvändiga investeringar. Detta, eftersom det inte idag finns några garantier för att staten skjuter till medel i samband med kommande budgetpropositioner. Ytterligare ett problem är att de anställningar staten hoppas på att kommuner och regioner nu ska göra i syfte att få igång konjunkturen i stora delar inte kommer att göras, då de långsiktiga resurserna och planeringsförutsättningarna saknas.”

Så vi har fått varningen. Ekonomin för den kommunala sektorn 2023 kommer vara knaper (om staten inte kommer med långsiktiga utfästelser). Vi måste ta den varningen på allvar, och ett sätt att förbereda oss är att införa RUR och börja placera överskott där för att stå rustade inför 2023. Allt annat vore oansvarigt mot kommunens anställda och Haningebornas krav på kommunal service.

Ulla Andersson kritiserar nuvarande balanskravet på kommunerna.
Ulla Anderssons reservation – balanskravet

När vi inledningsvis skrev att det inte fanns någon reservation i ärendet, så var det lite sanning med modifikation. Det fanns en reservation från Vänsterpartiet, men i ett annat ämne som också berör den kommunala ekonomin. Vänsterpartiet reservation handlade inte om själva resultatutjämningsreserven – den var Vänsterpartiet för – utan hur balanskravet på den kommunala ekonomin skulle formuleras. Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, skrev då bl a: ”Vänsterpartiet föreslår därför att kommunernas balanskrav, precis på samma sätt som är fallet för målet beträffande den offentliga sektorns finansiella sparande, ska gälla över en konjunkturcykel”. Hela Ulla Anderssons motion hittar ni här. Kort sagt vill Vänsterpartiet att kommunens krav på ekonomisk balans ska gälla över en konjunkturcykel (som kortast 3 år och som längst 8 år). Statens ekonomiska mål innebär att det offentliga sparandet i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Vänsterpartiet vill att samma ska gälla för kommuner och regioner. Det innebär också att kommuners och regioners planeringshorisont måste vara längre.

Vänsterpartiet är beredda att ta sin del av ansvaret för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för Haninge kommun.

En budget för att återuppbygga samhället – Vänsterpartiets kommunbudget för 2021

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Barnomsorg, Kommunfullmäktige, Skolfrågor, Socialpolitik, Trygghet, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till En budget för att återuppbygga samhället – Vänsterpartiets kommunbudget för 2021

Alla välfärdsområden ska drivas i egen regi eller icke vinstdrivande företag och stiftelser.

Åsa Bååth, Vänsterpartiets gruppledare i Haninge kommunfullmäktige

Vår budget är inriktad på att återuppbygga ett samhälle som genom Corona pandemin har fått svåra och stora brister. Många brister visste vi redan om och de har blivit tydligare nu. Andra delar av samhället som fått stor negativ påverkan har varit oförutsägbara.

Detta är den kommunala budgeten för Haninge kommun. Vi arbetar för ett mer jämlikt samhälle där vi vill utjämna de klassklyftor som växt under åren. Även göra en stor feministisk satsning på de yrkesgrupper som är specifikt utsatta av Coronan.

Vi har samma skattesats som idag på 19,68 kr och vårt överskottsmål är 0,77%. En social investeringsfond på 80 miljoner ska bildas och dess mål är förebyggande arbetsmetoder som på ett tidigt stadie minskar en negativ händelseutveckling. Man ska fånga upp de kommunmedborgare som löper mycket stor risk att hamna i utsatta och problematiska situationer.

Kommunens vinst är minskade behov av resurser och mindre placeringar av barn och unga. Även minskade insatser från elevhälsan och färre skolpsykolog utredningar. Den enskilda människans vinst är en framtid med utbildning, arbete och kunna försörja sig. Ett värdigt och bättre liv.

Alla välfärdsområden ska drivas i egen regi eller icke vinstdrivande företag och stiftelser. Skolverksamhet ska ligga under staten så alla barn får samma chans.
Politiker löner och arvoden ska sänkas.

Vänsterpartiet Haninge har också tagit fram ett handlingsprogram för brottsförebyggande arbete och akuta åtgärder vid brott, uppdelade på tre nivåer med förebyggande åtgärder, akuta åtgärder och därefter rehabiliterande åtgärder.

Klimat och miljö ska ha en framträdande plats i all planering.
Några av de mål vi satt i respektive nämnd presenteras nedan:

Grund- och förskolenämnden:

Vår ekonomiska ram är: 2 170 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 90 000 tkr.

  • Införa heltid för alla barn i förskolan.
  • Mindre barngrupper i förskolan och mer personal.
  • Skola i egen regi, bort med vinstdrivande företag.
  • Arbeta med attitydförändring för att främja jämlikheten.
Socialnämnden:

Vår ekonomiska ram är: 2 012 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 10 000 tkr.

  • Bedriva jourhem och andra boenden i egen regi
  • Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen
  • Införa Tak över huvud – garanti inom socialtjänst
  • Ge förutsättningar för långsiktiga avtal och relationer med Haninge kvinnojour, Manscentrum och brottsofferjouren.
Äldrenämnden:

Vår ekonomiska ram är: 844 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 18 000 tkr.

  • Öka personalbemanningen på vård- och omsorgsboenden dag- och nattetid.
  • Öka personalbemanningen inom hemtjänst.
  • Höjd lön och bättre arbetsvillkor.
  • Bygga och driva trygghetsboenden i egen regi.
  • Bygga klimatsmarta och prisvärda hyreslägenheter som pensionärer med låg pension har råd att bo i.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:

Vår ekonomiska ram är: 490 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 6 000 tkr.

  • Återinföra teoretiska gymnasiekurser som tidigare tagits bort.
  • Fortsätta driva bristyrkesutbildning.
  • Tillse att elever med problematisk skolnärvaro från grundskolan får fortsatt stöd i
    gymnasieskolan.
  • Öka antalet som går ur gymnasiet med godkända betyg.
Stadsbyggnadsnämnden:

Vår ekonomiska ram är: 168 000 tkr. Skillnad till sittande allians är 0 tkr.

  • Åtgärder för biologisk mångfald
  • Planera för fler klimatsmarta och prisvärda hyreslägenheter.
  • Arbeta med mer feministisk stadsplanering genom nära till kommunikation, handel, gång- och cykelbanor och snöröjning på trottoarer ska prioriteras.
Idrotts- och fritidsnämnden:

Vår ekonomiska ram är 148 000 tkr. Skillnad till sittande allians med + 6 000 tkr.

  • Samtliga nedlagda och hotande fritidsgårdar ska öppnas igen.
  • Utöka fritidsgårdarnas öppethållande under helger och lov.
  • Arbeta aktivt att inkludera tjejer och ickebinära på fritidsgårdar.
  • Införa fler fältassistenter i kultur- och fritidsförvaltningens regi.
Kultur- och demoktratinämnden:

Vår ekonomiska ram är 87 000 tkr. Skillnaden till sittande allians med + 5 000 tkr.

  • Säkerställa att det finns möteslokaler för föreningar och nätverk i varje kommundel.
  • Säkerställa att det finns kultur- och föreningshus i Jordbro.
  • Starta allaktivitetshus i Brandbergen.
Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden:

Vår ekonomiska ram är 400 tkr. Skillnad till styrande allians är – 10 000 tkr. Skillnaden är att Vänsterpartiets budget inte har med projektet Tillväxt Haninge AB. Det har nu heller inte den styrande alliansen, då projektet skrotades av kommunfullmäktige 2020-11-09 (KF protokoll sid 44).

  • Satsa på utbildning, många arbetslösa behöver byta yrke p g a konsekvenser av Corona.
  • Främjande av kooperativa, personalägda och sociala företag.
  • Främja ett miljö- och klimatsmart näringsliv.
  • Utveckla samordnande varutransporter.

Om ni vill läsa mer kan ni gå in på nedanstående länk till vår budget och läsa mer om vår politik för ett samhälle byggt på socialistisk-, feministiskt, solidariskt och ekologiskt samhälle.

Vänsterpartiets budget för Haninge kommun 2021.

Åsa Bååth

Vänsterpartiets gruppledare i Haninge kommunfullmäktige

Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Skrivet av haninge den . Postad i Corona, Feminism, Jämlikhet, Mäns våld mot kvinnor, Trygghet. Inga kommentarer till Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Vänsterpartiet är ett feministiskt parti och kämpar i alla led mot patriarkatet. Under dessa minst sagt problematiska coronatider så ser vi en ökad utsatthet för de barn och kvinnor som lever med våld i hemmet. Bl a för att du inte längre kan fly hemmet på samma sätt. Detta måste vi göra något åt!

Vänsterpartiet har bl a lagt förslag om att ge social- och äldreförvaltningen i uppdrag att öka stödet till Haninges kvinnojour och utöka antalet fältsekreterare men dessa röstades ner av den sittande ledningen.  Vi har vidare slagits för att införa en jämställdhetsmiljon och aktivt kämpat utomparlamentariskt för att medvetandegöra folket om en situation som många gånger är ”osynlig”.

Jag har undersökt hur många tidningar som har lyft fram nyheter om ”hedersvåld mot kvinnor under covid-19”. Det visade sig då att flest artiklar hade publicerats av Expressen och Aftonbladet, främst i början av pandemin. Vidare har SVT  intervjuat My Hellberg vid TRIS om den oro som finns om att bli bortgifta under pandemin. Linda Hansson från Resursteam heder verkar dela denna oro i en artikel från SVT och nämner hur ”distansäktenskap” ser till att isoleringen inte bromsar bortgiftet. Lena Ag, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, säger att det blir lättare för våldsutövare att kontrollera vilka kontakter den våldsutsatta tar under pandemin. Och att faran är långt ifrån över, och det gäller i allra högsta grad mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld.

Det står med andra ord klart att situationen var dålig redan från början och den har med pandemins isolerande hjälp gjort den än värre.

Så vad görs politiskt åt detta? Regeringen har beslutat att ge 100 miljoner kronor i stöd till de organisationer som arbetar med våld mot kvinnor. Regeringskansliet har tagit ett bra beslut men det dröjde alltför länge innan pengarna kom organisationerna till dels. Och frågan är om det kommer i närheten av att räcka till? Det rör sig fortfarande om mycket våld från kvinnornas partner och/eller från barnens vårdnadshavare, men rädslan och hotet upplevs ännu större i situationer  som denna under pandemin. Vänsterpartiet kräver fortsatta åtgärder för att undvika tragiska situationer, traumatiska händelser som kommer att sitta kvar så länge offret inte vågar söka hjälp. Ju längre insatserna dröjer desto högre blir kostnaderna på sikt. Gör frågan om mäns våld mot kvinnor och hedersvåld högaktuell och prioriterad redan idag och håll kvar den där tills det strukturella problemet det bygger på är krossat!

Cynthia Chuquiragua / Vänsterpartiet Haninge

Cynthia Chuquiragua (V)