Hållbarhet

Cykelsituationen i Haninge

Cykel! Alla pratar om det men vad gör vi egentligen för att fler ska cykla?

Att vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser har alla förstått vid det här laget. Naturvårdsverket säger vi måste komma ner på en nivå på 1-2 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Idag ligger vi på 11 ton!

2/3 av utsläppen kommer från hushållens konsumtion. De största posterna är

  • livsmedel
  • boende
  • transport

Det är alltså till stor del de här tre områdena vi bör rikta vår uppmärksamhet när vi vill minska våra utsläpp.

Vi har tidigare skrivit om vikten av hållbara livsmedel, vilket innebär mer vegetariskt och ekologiskt. (Det går att komma ner till 1/6 av matens klimatpåverkan om vi skulle ställa om till vegansk kost jämfört med dagens kost med mycket kött och andra animalier).

Vi har ofta tagit upp behovet av fler hyresrätter. Den genomsnittliga uppvärmningsytan är lägre per hushåll i flerbostadshus jämfört med småhus och uppvärms ofta av fjärrvärme. Hyresrätter blir därmed klimatsmarta. (De kan göras ännu mer klimatsmarta genom att byggas i trä och ha solceller och solpaneler på taken). Vänsterpartiet vill att Haninge bostäder också ska bygga kollektivhus med hyresrätter.

Då har vi transporten kvar. I Haninge står transporten för 2/3 av utsläppen i kommunen. Det går att sammanfatta enkelt:

  • Gå mer, cykla mer, åk mer kollektivtrafik
  • Åk mycket mycket mindre bil (helst inget alls)

I Haninge åker vi mycket bil. Stockholms läns landsting gör återkommande resevaneundersökningar. Där kan vi se färmedelsfördelningen (genomsnitt för veckan) över de olika transportmedlen. I Haninge står bilen för 54%! (Snittet i länet är 41% och är lägst i Stockholm innerstad på 16%). Cykeln står för 3%.

Kritik har riktats mot att Haninge kommun inte följer den regionala cykelplanen: bredden för cykelstråk är mycket smalare än vad den regionala cykelplanen anger som god standard för ett regionalt cykelstråk, gående och cyklister separeras inte och att kommunen inte tar höjd för att öka cyklingen.

Däremot så gör kommunen en del bra saker. Ett exempel är den cykelutlåning som införts vid Kulturhuset i Handen. Där kan invånare låna cyklar i några timmar. Det har varit uppskattat enligt personalen och det ska bli intressant att se vad nästa steg blir.

Det finns en cykelplan för Haninge som togs fram 2010. Det är dags att uppdatera den nu. Då är det viktigt att vi tar ett helhetsgrepp och ser till att den går i linje med den regionala cykelplanen så att vi kan öka förutsättningarna för cykling vilket förhoppningsvis leder till att fler väljer att ta det klimatsmarta valet.

För att veta hur det går med uppdateringen av cykelplanen och hur kommunen jobbar med cykling så skickade vi i Vänsterpartiet in en interpellation som ni kan läsa nedan.

Interpellation om Haninges cykelplan

Kommunens cykelplan antogs 2010 och sträcker sig över 20 år. Där står vilka satsningar som planeras att göra och hur mycket de beräknas kosta.

En handlingsplan togs fram för de första åren, 2011-2015, och efter det föreslås att cykelplanen uppdateras. Det är med andra ord dags för en uppdatering.

I cykelplanen framgår det vad Haningeborna tycker om cykelvägarna. Önskemål som flest framfört är cykelväg till Årsta havsbad, till Dalarö samt cykelväg längs med Torfastleden. Kommunen har fört samtal med barn och ungdomar på fritidsgårdar också. Önskemål som ofta återkom var cykelställ vid kommunens badplatser, bättre asfalt på cykelvägarna och mer belysning. Högst prioritet i cykelplanens åtgärdslista fick ny cykelväg längs med Torvallavägen, Sleipnervägen och Söderbymalmsvägen. Fler dialoger med barn från Jordbro, Västerhaninge och Tungelsta efterlyses.

Haninge kommun har fler antal döda och svårt skadade i trafiken jämfört med andra kommuner i länet, sett till antalet invånare. Hastigheterna är betydligt högre än acceptabelt där oskyddade trafikanter ska korsa biltrafikens huvudnät. Vikten av separata gång- och cykelvägar eller bilfria vägar är stor.

I det 37 sidor långa dokumentet står det bara på ett ställe om pumpar:

“Vid viktiga målpunkter, exempelvis pendeltågsstationer, bör tillgång till cykelpumpar finnas. “

I hela Brandbergen finns ingen cykelpump. Den närmaste pumpen är på Circle K. Om jag har fått rätt information så är det flera andra kommundelar där cykelpump inte finns. Det bör finnas centralt i tätorten åtminstone en cykelpump.

I Örebro kommun och många andra kommuner finns så kallade cykelbarometrar, som visar antalet passerande cyklister. Där finns också möjlighet att pumpa cykeldäck. Användandet av cykelbarometrar är ett sätt att synliggöra cyklandet och ger service till cyklister.

Åsikter från invånare som cyklar är oerhört värdefullt och visar om kommunen är på rätt väg, om insatserna hjälper cyklisterna och kan bidra till att fler cyklar. Därför är det en god idé att inrätta ett cykelråd som kan ta tillvara de åsikter och erfarenheter som finns.

När jag frågade personalen på Kulturhuset så har cykelutlåningen varit uppskattad av många. Det som var negativt var tiden att lånetiden för cykeln var för kort enligt många. Om det hade funnits fler platser att låna cyklar på hade fler möjligheter öppnat sig, dels så skulle fler kommundelar få tillgång till cykelutlåning och dels så skulle lånarna kunna låna på ett ställe och lämna på ett annat. Om det skulle finnas ett cykellämningsställe i Tyresta så skulle det kunna få fler att ta cykeln ut till Tyresta och bussen tillbaka om det är för jobbigt att cykla tillbaka. I nuläget är det nog många som skippar cykel helt för att det är för jobbigt.

Kommunen som arbetsköpare har stor möjlighet att påverka och uppmuntra sina anställda att cykla mer.

Därför vill jag ställa följande frågor till stadsbyggnadsnämndens ordförande Göran Svensson (S)

  1. Hur mycket av handlingsplanen 2011-2015 har genomförts?
  2. Finns det planer på att göra om vägar i central tätort till bilfria gator?
  3. Har det hållits fler dialogmöten med invånare i frågan?
  4. När planeras en uppdatering av cykelplanen?
  5. Avser kommunledningen att det ska finnas minst en offentlig cykelpump i varje tätort i kommunen?
  6. Hur ser planerna ut för att sätta upp fler cykelpumpar i kommunen?
  7. Hur ser kommunledningen på att sätta upp cykelbarometrar?
  8. Avser kommunledningen på att inrätta ett cykelråd?
  9. Hur ser nästa steg i utlåningen av cyklar vid Poseidons torg ut?
  10. Planeras det fler platser där invånare ska kunna låna och lämna cyklar?
  11. På vilka sätt uppmuntrar och underlättar Haninge kommun sina anställda att ta cykeln

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge

Mer ekologisk och vegetarisk mat för klimatet och hälsans skull

Förra måndagen (2016-12-05) var det ett långt kommunfullmäktigemöte. Vi diskuterade byggandet av bostäder till nyanlända i kommunen och Vänsterpartiet lämnade också in en motion om att bygga kollektivhus i allmännyttan. Men vi gjorde mer än så! Alexandra Anstrell (M) hade ställt en interpellation (fråga) till kommunalrådet Annica Hjerling (MP) om ekologisk mat och om det var bra att vi hade ett mål på ekologisk mat. Annica Hjerling gav ett bra svar men vi i Vänsterpartiet tycker frågor om miljö och klimat är väldigt viktiga. Därför gick Samuel Skånberg (V) upp och deltog i debatten.

krav

Varför engagerar sig Vänsterpartiet i klimatfrågor?

Det är ju egentligen en självklarhet. Om vi inte har en planet så kan vi inte göra något. Då är det kört. Därför är det en självklarhet för alla partier som ser lite längre än näsan räcker att engagera sig i att minska klimatpåverkan. Men för oss socialister och feminister finns det flera extra goda anledningar.  På kongressen i våras 2016 antog vi ett ekologiskt-ekonomiskt punktprogram. Arbetet föranleddes av ett stort arbete som gjorts av eko-eko-gruppen som resulterade i en slutrapport. Syftet är att sammanfoga partiets politik kring ekologi (klimat, miljö) och ekonomi så att den går åt samma håll. I inledningen till eko-eko-gruppens slutrapport kan vi läsa:

Klimatfrågan innebär inte bara en allvarlig och akut utmaning. Det är också en historiskt unik möjlighet att tillsammans bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Den omställning vi vill genomföra leder till ett rikare, mer jämlikt och demokratiskt samhälle med utvecklad välfärd och ökad livskvalitet där ekonomin drar åt samma håll som de ekologiska och sociala behoven istället för att, som idag, undergräva dem.

 

Det hållbara rödgröna samhället är ett samhälle där alla har möjlighet till sysselsättning och inkomst i utvecklande och meningsfull verksamhet. Där makten över energiproduktionen fördelas på fler. Där den lokala ekonomin stärks genom cirkulärekonomiska kretslopp. Där lokala banker och små företag växer i betydelse istället för giriga jättebanker och multinationella koncerner.

 

Där vi har mer resurser till offentliga tjänster som vård, skola och omsorg. Där kollektivtrafiken förbättrats, där städerna blir enklare att röra sig i till fots och med cykel. Där miljonprogrammen upprustas och utvecklas till spjutspetsar för hållbarhet. Där jordbruket fungerar i samklang med ekosystemen och medverkar till att underhålla naturens ekosystemtjänster utan att bidra till övergödning eller giftspridning. Där pensionskapitalet endast investeras där det är samhällsekonomiskt hållbart och bidrar till omställningen. Där skattesubventioner går till det som är bra för miljö och människor istället för att gynna fossilindustrin. Där forskning och utveckling är inriktad på teknikutveckling som bidrar till ökad hållbarhet. Där det skapas marknader för långsiktiga privata investeringar i miljöteknik och omställning. Där information och kunskap görs tillgängliga som kollektiva nyttigheter.

 

Det är nu vi kan ta möjligheten att bygga det samhället. Gör vi det kan vi styra vårt eget öde. Men då måste vi handla. Klimatkrisen är ett historiskt formativt ögonblick där vi måste välja väg. Om vi väntar och skjuter ombyggnaden framför oss kommer vi istället att drabbas av utvecklingen. Vi tvingas då att försöka hantera de oerhört allvarliga och farliga konsekvenserna av vår brist på handling, istället för att förekomma dem med förändringar till ett hållbart samhälle. Vid sidan av att inse krisens allvar är detta vårt huvudbudskap: det är nu vi har chansen att bygga ett bra samhälle för alla. Kris, men också hopp.

 

Det är nu det gäller.

Ett hållbart rödgrönt samhälle är helt enkelt bättre! Men som socialister är det viktigt att visa solidaritet med fattigare länder som kommer drabbas hårdare än vad vi i den rika delen kommer göra. De länder som bidragit minst till att skapa klimatförändringarna är de länder som kommer drabbas hårdast av dem. Som feminister är det viktigt att lägga ett genusperspektiv på frågran också. Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna än vad män gör men män bidrar mer till klimatförändringarna. Ännu en gång från eko-eko-rapporten:

Klimat och kön

 

Våra möjligheter och livsvillkor påverkas starkt av kön eftersom inkomst, förmögenhet och konsumtion är könsrelaterat, kvinnors arbete och liv värderas lägre än mäns. Kvinnor står för en mindre del av det samlade konsumtionsutrymmet. Skillnaderna i totala nivåer av energiförbrukning beror mycket på utgifternas storlek och det gäller både män och kvinnor. Men kvinnors och mäns energiintensitet skiljer sig i alla inkomstgrupper. Män förbrukar mer energi. Män tar bilen oftare. Jämfört med kvinnors transportsätt är mäns transporter mer energikrävande. Hela 40 procent av männens totala energianvändning går till transporter, medan motsvarande andel för kvinnor är 25 procent. Män har en högre energiintensitet (MJ/kr) för sina inköp relativt kvinnor i alla inkomstgrupper.

 

Kvinnor och män påverkas olika av klimatförändringarna. Därför är politiska åtgärder mot klimatförändringarna inte könsneutrala. Kvinnor och män har, särskilt i fattiga länder, olika grader av sårbarhet och skilda förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringar. Därför är det viktigt att klimaträttvisa genomsyrar alla förslag. Med det menar vi att konsekvensanalyser med avseende på både klass och kön genomförs inför alla stora klimatpolitiska projekt, både nationellt och internationellt. Sverige ska vara drivande för att en sådan princip ska gälla även internationellt. I värsta fall kan världens fattiga länder annars drabbas dubbelt av rika länders agerande, först av klimatförändringarna och i värsta fall dessutom av klimatpolitiska åtgärder.

Vad tycker Vänsterpartiet om ekologisk mat?

Vänsterpartiet ser att ekologisk mat har många fördelar och är mycket positiva till ekologisk mat. Från eko-eko-gruppens slutrapport:

 

Ekologisk mat har många fördelar. I ekologiska livsmedel finns sällan eller aldrig rester av kemiska bekämpningsmedel och kemikalier. Ett ekolantbruk bidrar till högre biologisk mångfald och ökar jordbrukets resiliens (motståndskraft) vilket är viktigt när klimatet förändras. Ekologiskt lantbruk har också högre krav på djurskydd, exempelvis avseende utevistelse, fri rörlighet och ökad tillgång till grovfoder.

 

Idag brukas ungefär 480 000 hektar, eller 15,7 procent, av den svenska jordbruksmarken enligt ekologiska principer. Vänsterpartiet verkar för att minst 30 procent av den svenska jordbruksarealen utgöras av certifierat ekologiskt lantbruk år 2020. Vi vill se riktade ekonomiska stöd till ekologisk produktion samt till ekologiska rådgivare. Genom att återinföra skatten på handelsgödsel och stärka dess miljöstyrande effekt gynnar vi den ekologiska produktionen (som inte använder handelsgödsel) och minskar det traditionella jordbrukets miljöpåverkan, och alla intäkter ska gå till åtgärder för att göra jordbruket mer miljövänligt.

Vad tycker Vänsterpartiet om vegetarisk mat?

Vänsterpartiet ser att köttproduktionen och resten av animalieindustrin har väldigt höga utsläpp av växthusgaser och bidrar globalt till skövling av regnskog:

Storskalig djuruppfödning är den verksamhet inom livsmedelsproduktionen som står för den största resursanvändningen och som överlag har den största påverkan på miljön. Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Om inget görs förväntas köttkonsumtionen att fördubblas till 2050 jämfört med 1999 års nivåer. Enligt rapporten Livestock’s Long Shadow, utgiven av FN:s livsmedelsorganisation FAO, står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nivån på resursförbrukningen och utsläppen är tätt förknippat med vilken sorts kött som produceras. Under svenska förhållanden medför till exempel produktion av ett kilo nötkött i snitt utsläpp på 26 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e), medan siffran för ett kilo fläskkött är 6 och kyckling 3. Ett kilo baljväxter – som med högt proteininnehåll är en utmärkt ersättare till animalier – medför utsläpp på ungefär 0,7 kg CO2e. Animalieproduktionen är också en av de främsta orsakerna till skövling av tropiska skogar, vilket i sig medför stora utsläpp av växthusgaser. Även stora arealer tas i bruk för att odla foder till djur, inte minst sojabönor som till stor del går på export till bland annat EU och Sverige. Animalieindustrin står också för en stor del av världens vattenförbrukning. Det krävs totalt tusentals liter att producera ett kilo kött. Miljöpåverkan ser likartad ut i Sverige, med undantaget att odlingsarealer och tillgång till färskvatten inte är en begränsande faktor som på många andra ställen i världen. Även här har konsumtionen av animalier ökat kraftigt. En viktig orsak är allt billigare import. Idag är nästan hälften av allt kött som konsumeras i Sverige importerat. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012.

 

Köttkonsumtionen har fått de svenska utsläppen att öka kraftigt. Utsläppen från den svenska produktionen av animaliska produkter har visserligen minskat från 8,5 miljoner ton CO2e 1990 till 7,3 miljoner ton 2005. Minskningen härrör främst från en minskad produktion som har ersatts av en större import. Utsläppen från Sveriges konsumtion av animalier ökade under samma period med 22 procent, till 10 miljoner ton CO2e. Det är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,3 miljoner personbilar. Därför är möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion enbart i Sverige begränsade.

 

I Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion (2013) konstateras att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl. Där ges en serie förslag på åtgärder som kan bidra till en minskad köttkonsumtion. Vid sidan av förslaget om en ”koldioxidskatt på kött och andra animaliska produkter” föreslår Jordbruksverket ett ökat användande av offentliga upphandlingar, satsningar på vegetariska måndagar, teknikutveckling, informationssatsningar med mera. Vi stödjer förslagen i Jordbruksverkets rapport, inklusive en proportionerlig klimatskatt på livsmedel i syfte att minska utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan, stärka djurskyddet samt öka folkhälsan. Vid sidan av en klimatskatt på livsmedel måste även andra åtgärder vidtas för att minska köttkonsumtionen. Vi har i motioner till riksdagen föreslagit vegetariska dagar i offentlig sektor, informationskampanjer för mer vegetariskt och avskaffande av EU:s animaliesubventioner som några konkreta åtgärder. Om en klimatskatt på livsmedel införs är det viktigt att den läggs på konsumentpriset, så att den påverkar priset på svensktillverkade och importerade livsmedel i samma grad.

grillbiffvegetarisk-mat

Vi behöver minska på vår köttkonsumtion överlag. Men av det kött som konsumeras så vill vi så stor del som möjligt uppfyller svenska djurskyddsregler och att antibiotika inte används vårdslöst. Om vi kan minska först och främst på det importerade köttet och ersätta det med vegetarisk mat så är mycket vunnet.

Mer ekologisk och vegetarisk mat i Haninge

Vänsterpartiet i Haninge jobbar aktivt med frågor om klimat och miljö. Vi la en motion förra året om att öka andelen vegetariska måltider i kommunen och låta kökspersonalen få gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning och ges kunskap om olika livsmedels påverkan på miljö och klimat.

Alexandra Anstrell (M) hänvisade till en rapport från International Centre for Research in Organic Food Systems i Aarhus som enligt vissa uttolkare visar att ekologiskt framtagna livsmedel inte är nyttigare för oss människor än den mat som produceras på konventionellt vis eller miljövänligare. En av forskarna som går hårt åt den ekologiska maten är Lars Bergström på SLU. Den rapporten har inte fått stå oemotsagd. Supermiljöbloggen har skrivit om det och Dagens ETC har skrivit om det där kollegor till Lars Bergström på SLU ger en annan bild.

FN har däremot positiva saker att säga om ekologisk odling, att vi kan fördubbla matproduktionen med ekologisk odling enligt en rapport.

Ekologisk mat är bra för miljön, för den biologiska mångfalden och kan (på rätt sätt) också öka matproduktionen. Så att öka den ekologiska maten är bra! Men ekologisk mat är inte allt, eller kanske inte ens det viktigaste när vi ser till miljö- och klimatpåverkan.  Naturskyddsföreningen skriver följande i en FAQ om ekologisk mat och klimatpåverkan:

Ekologisk odling är inte bättre för klimatet.
Sant

Vill man äta klimatsmart handlar det om att äta mer mat från växtriket och att dra ned på både kött och mejeriprodukter. Den som alltså äter mycket från växtriket och mycket eko gör en dubbel samhällsinsats.

[…]

Ekologisk odling är sämre för miljön.

Falskt.

Om vi tittar på Sverige så har Jordbruksverket kommit fram till att det ekologiska regelverket innebär; minskad spridning av kemikalier, ökat livsutrymme för vilda växter och djur samt ett bättre liv för lantbrukets djur.

Havsmiljöinstitutet menar att köttkonsumtionen också bidrar till övergödningen av havet: utökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem.

Naturvårdsverket föreslår att den offentliga sektor inför åtgärder som växlar kött mot mer växtbaserat protein. Vi kan gå från en klimatpåverkan från maten på 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 0,3 ton med helvegetabilisk kost.

Naturskyddsföreningen skriver om utsläpp från olika livsmedel på ett bra sätt. Följande diagram visar tydligt vilka livsmedel som har högst utsläpp. (Från vänster: Nötkött, lammkött, fläskkött, fågelkött. fisk, ägg, tofu, baljväxter, …)

Diagram från Naturskyddsföreningen

Diagram från Naturskyddsföreningen

Så här lät debatten

Fler viktiga saker för miljön och klimatet

Ekologisk och vegetarisk mat är så klart viktigt. Och av det kött som konsumeras så är det bra ju större andel som är svenskproducerat. Men utsläpp från maten är bara en del i miljö- och klimatarbetet. Det finns många saker att ta itu med för att minska vår påverkan på miljö och klimat. I Haninge står transporterna för 2/3 av utsläppen. Självklart måste vi jobba hårt för att minska bilåkandet, öka kollektivtrafikåkandet, cyklandet och promenaderna.

Det är också viktigt att vi är motståndskraftiga i kommunen. Att vi beror på andra delar av Sverige och världen är inget konstigt. Men ju mer vi kan klara av t.ex. försörjning av vatten och el, desto bättre rustade är vi inför olika kriser. Om detta har vi ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S). Läs mer om det och se debatten här.

Har du några frågor eller tankar kring miljö och klimat? Du kanske tycker kommunen borde sätta ut fler publika cykelpumpar? Eller du kanske tycker att vi borde sätta upp fler solceller? Maila förslag och tankar till [email protected].

Bygg kollektivhus i allmännyttan

Vi har en skriande bostadsbrist i Haninge och i Stockholm. Bristen på hyresrätter är extra akut. Det är extra viktigt att det finns en god tillgång på hyresrätter. Varför? Jo, för att alla har möjlighet till att bo i en hyresrätt. Alla har inte råd att ta lån för en bostadsrätt eller har föräldrar som kan gå i borgen för en. Därför är det viktigt med hyresrätter med rimliga hyror. Det är också bra för samhället och bostadsområdet med en bra grannsamverkan och gemenskap. Allt detta främjas med byggandet av kollektivhus, flerbostadshus med vanliga hyreslägenheter i olika storlek men där det också finns ordentligt med gemensamma utrymmen (som matsal, storkök, verkstad och gemensamma vardagsrum). Därför har Vänsterpartiet skickat in en motion om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus.

Bygg kollektivhus i egen regi

Det är bostadsbrist i Haninge och bristen på hyresrätter är enorm. De hyresrätter kommunens bostadsbolag Haninge bostäder har ligger under snittet för länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare jämfört med snittet i kommunen 77 lägenheter per 1000 invånare. Vi behöver verkligen fler hyresrätter i allmännyttan.

Att folk med olika bakgrund, olika inkomstnivåer, olika familjekonstellationer, olika livssituationer och olika åldrar bor blandat är bra. Därför är det viktigt att det finns många olika boendeformer med olika storlek och bra priser. Även hyresrätter kan byggas i olika storlekar, med olika nivå så att vissa lägenheter blir väldigt billiga medan större kostar mer. Att dela upp en stadsdel i olika delar så att villorna eller radhusen är för sig medan hyresrätterna är för sig är inte integrering (även om snittet för stadsdelen kan se bra ut).

Motsatsen till att skapa segregering inom kommunen och inom stadsdelar är att folk bor tillsammans i samma hus och får en gemenskap där. Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende.

I Huddinge driver det kommunägda Huge Fastigheter AB kollektivhuset Fullersta Backe. På kollektivhusets hemsida går det att läsa:

“Kollektivhuset Fullersta Backe är ett hyreshus med vanliga hyreslägenheter. Men det är ett annorlunda hyreshus. Vi sköter huset tillsammans; städar och fixar i rabatterna, har fester, lagar mat och äter ihop. Det sistnämnda är viktigt. Utan gemensam mat skulle det inte vara mycket till kollektivhus. Vi har gemensamma lokaler som matsal, storkök, vardagsrum, lekrum, verkstad, bibliotek/gästrum och träningsrum. Här bor människor i alla åldrar för att de vill ha mer gemenskap än det vanligtvis är i andra flerfamiljshus. Det krävs en del jobb, men man får mycket tillbaka. Huset har funnits i 28 år och ligger på fem minuters promenad från Huddinge centrum, en kvarts resa med pendeltåg från centrala Stockholm.”

Många andra kommuner som Lund och Stockholm driver kollektivhus i allmännyttan. Med fler kollektivhus i allmännyttan så skapar vi förutsättningar för fler personer att bo nära och i gemenskap, ökad integrering, bättre grannsamverkan, mer resursnålt boende och frihet för Haningeborna.

Därför föreslår Vänsterpartiet kommunfullmäktige besluta:

Att uppdra Haninge Bostäder att bygga kollektivhus i kommunen

Samuel Skånberg (V) och Tove Ovsiannikov (V)

Interpellation om krisberedskap i kommunen

Vi lever i en sårbar tid. Olika system är tätt sammankopplade och beroende av varandra. När ett system får problem, vare sig det är strömavbrott, brist på drivmedel eller köer på vägar, så får det påverkan på andra system. Vi vill att Haninge kommun ska vara motståndskraftigt mot störningar och att vi inte i onödan är sårbara. På grund av detta så ställde vi i Vänsterpartiet en interpellation, skriftlig fråga, till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S).

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S) om krisberedskap i kommunen

I början av september i år kan vi läsa om att landstinget i Uppsala har stora problem med sitt journalsystem. Tidbokningen fungerar inte och det går inte att förnya recept. De har fått återgå till papper och penna. I slutet av augusti kan vi läsa om att folk boende på Muskö, Värmdö och i Nacka uppmanas att koka vattnet på grund av bakterier i vattnet. I Haninge kommer vi ihåg Storbranden 1999 i Tyresta nationalpark och naturreservat. Senaste året har vi tagit emot många flyktingar på kort tid i evakueringsboenden. Det finns en rad olika händelser som vi behöver vara förberedda på, som kommun och som invånare. Vi som samhälle behöver större resiliens, en större motståndskraft för att klara oss bra när oförutsägbara händelser sker.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap skriver på sin hemsida:

“Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid med hot och risker som inte känner några nationsgränser. Allvarliga epidemier, terrorhot, jordbävningskatastrofer och kollapsande IT-system är händelser som vi måste kunna ta hand om, men också försöka att förhindra.

Kommunernas arbete med samhällets krisberedskap är grunden för vår säkerhet, men också myndigheternas samarbete i krisberedskapsarbetet. Vi har alla ett ansvar för att minska riskerna och för att stå bättre förberedda om en kris inträffar. Det är vad krisberedskap handlar om.”

Tidigare hade Sverige beredskapslager av livsmedel, vilka nu är avvecklade. Det finns ingen nationell plan för hur livsmedelsförsörjning ska tryggas. Det finns inte heller någon myndighet som har övergripande ansvar. (Livsmedelsverket har ett ansvar men bara för kortare kriser). Alla invånare ska vara så pass förberedda att de klarar 3 dygn själva utan stöd från myndigheter i en händelse av en kris. Samtidigt svarar ca 2 av 3 att de inte är förberedda i en Sifo-undersökning från 2015. I Tyskland ligger ett nytt förslag om att alla tyskar bör ha mat hemma för tio dagar.

Jag vill därför ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:
1. Hur ser kommunens krisberedskap ut?
2. Ger kommunen krisberedskapsutbildning till invånare i kommunen och till elever i skolan? När utfördes i så fall den senaste utbildningen?
3. Till vilken grad är vi självförsörjande i kommunen på livsmedel, vatten och el?
4. Hur många av invånarna i Haninge uppger att de är förberedda för tre dygn utan stöd för myndigheter i händelse av en kris?

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge


Vi fick ett bra svar från Meeri Wasberg (S) och det roliga var att samma dag som vi fick svara på vår fråga i interpellationsdebatten, så stod Civilförsvarsförbundet i Haninge utanför kommunfullmäktigemötet och informerade om sin verksamhet och gjorde reklam för en krisberedskapsutbildning 24 november på Haninge kulturhus 18:30-21:00. Civilförsvarsförbundet gjorde en jättestor och viktig insats förra hösten i arbetet med evakueringsboenden för flyktingar.

haninge_civil

Svaret vi fick var som sagt mycket positivt. Det går att se i sin helhet här. (Samuels svar är 7:45 in i klippet).

I interpellationsdebatten tar Samuel tar bland annat upp fördelen med att ha lokal elproduktion i kommunen. Dels för att det sprider elproduktionen så att vi inte blir helt beroende av jättarna Vattenfall, Fortum och Eon, men också för att det blir billigare om vi skulle ha ett kommunalt elbolag. Kommunala elnätsbolag har i genomsnitt 24 procent lägre priser än privata och 16 procent lägre priser än Vattenfall, Fortum och Eon. Kommunala fjärrvärmebolag har i snitt 8 procent lägre priser än privata bolag och 12 procent lägre än de tre stora aktörerna.

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv